Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Du sofver i skyar
bak österns port,
du Dag som vår ära förnyar!
Upp, skynda dig, fort,
och gläns öfver blånande sjö!
Du ofödde Hämnare, kom utan hinder,
och låt mig få se dina lågande kinder
och värma mitt bröst i ditt sköte — och dö!
Men I, som kusken med de gyllne tömmar,
Er stjernevagn utöfver Nordens sfér,
på Sveas kronor, och på Göthas strömmar,
I höge Carlar, blicken nådigt ner!
Rätt ofta tror jag Eder stämma höra,
då tyst och rörd jag blickar till Er opp.
Hon hviskar sakta uti Nattens öra
om forntids ära och om framtids hopp.
Men var Ert minne, var Er dygd förgäfves,
skall Svea falla här i tidens höst,
en slaf bland folken utan namn, och quäfves
Er hjeltelåga evigt i dess bröst; —
då styren stjernbeströdda tistelstången
i hafvets afgrund, med förtvifladt mod;
att med vår jord vår skam må bli förgången,
och ingen veta hvar Ert Svea stod!!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
