Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid Englaharpan sjung LidonaS öde ’
och seklets svansång af din Leopold.
i i ; 1
Vänd bort ditt öga från förmörkad jord.
Här spökar Tidens Ande kring och blåser
all märg ur benen, släcker tankens ljus
i hjernans kamrar, der blir mörkt och öde
och hjertats friska källor torka ut.
Ur medeltidens graf han stigit opp
en hotande, eii olycksalig vålnad
med blod i händerna och vanvett i
det skumma ögat. Akten Er, han breder
sin svarta Jesuiterkåpa snart
utöfver jorden, Nordens stjerna släcks •’>
och Trollen skratta i den hemska natten. —
O höga Nemesis hvar är ditt svärd?
De höge Gudar stiga icke mera
ifrån Olympen ner, de verka blott ’ ’
igenom menskor. Väl, så låt oss’verka.’ f:
Ännu har Norden män med ljus i tanken
och mod i bröstet och den gyllne
lyranej länt för dagen utur dårars hand.
Än lefver Skördens skald, en nordlig sommar
med evigt solsken på de höga bergen 1
med friska blomdoft och med valdtliorn i.
Ännu går Selmas sångare ibland oss
med lätta steg som knappast röra jorden;
ty öfver jorden bor hans sköna själ
uti en gyllne verld af frid och oskuld,
men då och då han stiger ner ännu
och för en helsning med från sina Englar;
Än ha Vi Maros tolk med Roinarsinnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
