- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 /
1870:3

(1871-1942)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 0. 3 December 1870 - Grekiska vaser, tillhörande Stockholms Slöjdskola - Husslöjdens inflytande på vårt lands industri - Ingeniörs-föreningens

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Grekiska vaser,


tillhörande Stockholms Slöjdskola,

Den från Athen sistlidne sommar hit anlända samling af
vaser, som härvarande slöjdskola lyckats genom inköp tillegna
sig, har nu blifvit i skolans lokal ordnad och uppställd. Den
innehåller en mängd för arkeologen vigtiga former, men
derjemte också en hel del, hvilka, ehuru ursprungligen bestämda
för tillfredsställande af de grekiska lefnadsvanornas behof,
kunna ega praktisk användning äfven i vår tid; och anbefalla
vi dem derföre på det varmaste till våra keramiska fabrikanters
uppmärksamhet. Den finaste elegans i formen sammanhänger
ju vanligen, när den eger verklig skönhet, med den högsta
ändamålsenlighet.

Vi ämna på grund häraf, samt för att sprida kännedomen
om dessa former äfven till dem, som ej äro i tillfälle att
besöka slöjdskolans samlingar, med benäget tillstånd af dess
föreståndare tid efter annan meddela några af desamma och göra
nu början med de å 1:a och 4:e sidorna framställda.

Fig. l är en grekisk oinoehoë eller prochous - vår "tillbringare». Den höjer sig på en solid, och dock i sin
soliditet fint artikulerad fot af omvexlande konkav och konvex
form. Tillbringarens refflade midtelparti är af en smärt, men
väl afmätt form, och halsen med handtaget står i fullkomlig
proportion med kroppen. Öppningen har formen af en treväppling.

Fig. 2 är ett rhyton, dryckeshorn, i form af ett åsnehufvud, måladt i enkla färger. Hornet är å teckningen visadt
hvilande på sin öppning. I djurhufvudets mun finnes vanligen
ett litet hål, genom hvilket drycken, då kärlet hölls i vädret,
i en fin stråle sprutade ned i den drickandes mun, såsom
åtskilliga antika målningar utvisa. Handtaget är på detta
exemplar lyckligt motiveradt i egenskap af åsnans betsel. Sjelfva
randen är restaurerad. - Utan handtag skulle denna form
lämpligen kunna användas till blomster-amplar och andra dylika,
hängande föremål.

Fig. 3 visar en vanlig dryckesskål (phiale?) i glaserad
lera, men af en sällsynt skönhet i formens rundning. Den
indragna halsens proportion till sjelfva den kupiga bottnen är
synnerligen tilltalande.

Fig. 4 är en kylix, bägare på fot med två öron. Det
har afbildade exemplaret är af en djupare och derföre mera
praktisk, om också mindre fin form än de vanligen förekommande,
platta dryckesbägarne. Använd såsom blomsterfat skulle här
ifrågavarande bägare framställa en både praktisk och elegant
form.

L. Dietrichson.

Husslöjdens inflytande på vårt lands industri.


En bland de vigtigaste frågor, rörande våra industriela
förhållanden, som for närvarande stå på dagordningen här i
landet, är utan tvifvel frågan om vår husslöjd. Sin stora
betydelse hemtar den derifrån, att endast med en ordnad sådan
det är möjligt att tillgodogöra den mörka arbetstiden, som nu
till större delen bortsofves eller gagnlöst förspilles till landets
skada såväl i nationalekonomiskt som moraliskt hänseende.

Då vi besinna, att endast hvar fjerde person här i landet
har sin fulla bergning, så är det väl ingalunda för djerft att
antaga, att af återstoden åtminstone l million skulle vara
dugliga och villiga att egna sig åt en husslöjd, som satte dem i
tillfälle att förbättra sin ställning. Men om en million
menniskor till nyttigt arbete använde de, lågt räknadt, 2 timmar
af arbetsdagen, som under årets 5 mörka månader nu ej
tillvaratagas, så blefve detta efter endast 50 öre om dagen
ändock 12 1/2 millioner rdr, eller, om arbetet lönade sig så bra,
att de kunde påräkna 1 rdr pr arbetsdag, 25 millioner rdr, d.v.s.
nära på lika mycket som tillverkningsvärdet af hela vår
bomullsindustri tillsammans med värdet på allt i Sverige
raffineradt socker, eller som fjerdedelen af hela vår export. En
sådan tillökning i produktivitet är utan tvifvel nödvändig, om
vi ej skola komma att stå allt för långt tillbaka i förhållande
till Europas öfriga industriidkande länder, hvilket i sjelfva
verket vill säga detsamma som i kultur. Se vi t. ex. på Belgien,
så uppgår dess export till fyrdubbla beloppet af vår, ehuru det
ej har mer än 1 1/4 gånger så stor folkmängd. I Schweiz
stiger exporten till halfannangång vår, ehuru landet har föga
mer än 2 millioner innevånare; men så har det också en högt
utvecklad husslöjd. Endast med urtillverkning sysselsättas
80,000 menniskor. Visserligen hafva vi ogynnsammare natur-
och kapital-förhållanden än Europas förnämsta industriidkande
länder, så att vi efter all sannolikhet ej kunna blifva med dem
i industrielt hänseende jemnbördiga, men icke hafva vi så
tillgodogjordt oss våra resurser i landets stora, odlingsbara
trakter, dess rika berg och vidsträckta skogar samt den ofantliga
mekaniska kraft, som gagnlöst bortrinner i otaliga strömmar,
att ej derutinnan ännu skulle återstå ofantligt mycket att göra.
Dertill fordras dock utom behöfligt kapital, äfven en industrielt
odlad befolkning, hos hvilken kunskaper, smak och
konstfärdighet måste förefinnas i så mycket högre grad, som intelligensen
här måste ersätta de förmåner, hvilka naturen ymnigare
tilldelat andra nationer.

Vinlägga vi oss slutligen om att taga reda på de inre
och yttre förändringar, som måste bibringas naturprodukterna
för att förvandla dem till lätt afsättliga varor på verldsmarknaden,
så finnes ingen anledning att antaga, det vi ej med
fördel i ej så ringa grad skulle kunna deltaga i konkurrensen
dersammastädes. Att så ej redan är förhållandet, dertill är
befolkningens bristande industriela odling väsentligast orsaken,
hvilket måste vara så mycket mera nedslående för vår
sjelfkärlek, som svenskarne redan i medeltiden af utländska författare
berömdes för skicklighet och konsfärdighet i färgning, väfning,
virkning, knyppling m. m. Vi veta äfvenledes, huru under
frihetstiden industrien här i landet starkt utvecklades, så att
Sverige i detta hänseende till och med gällde såsom ett mönster
för andra länder.

I dessa tiders industri intog husslöjden ett högst
betydande rum och var landets förnämsta, för att ej säga enda,
industriela uppfostringsanstalt och derigenom gagnande i mer
än ett afseende. Att husslöjden numera ej innehar denna
ståndpunkt, är nogsamt bekant, och i följd deraf har den
industriela färdigheten, såsom ett karaktersdrag hos befolkningen,
äfvenledes, om ej alldeles försvunnit, åtminstone betydligt aftagit.

(Forts.)

-h-

Ingeniörs-föreningens


höst-sammanträde egde rum Måndagen den 21 Nov., då till
diskussion voro framställda åtskilliga frågor af större intresse,
hvaribland icke mindre än fyra berörde detaljer i sättet för
våra jernvägars byggande, förbättringar och underhåll af till
desamma hörande materiel, såväl fast som rörlig, m. m., och
fastades härvid bland annat uppmärksamheten på ett nytt, i
Belgien konstrueradt och för bergstrakter afsedt lokomotiv med
dubbel s. k. »bogie» och en panna.

Vidare förekom en fråga, hvars tillfredsställande besvarande
är af största betydelse för erhållande af förbättrade
kommunikationer i sådana, mindre tätt befolkade trakter, der
anläggandet af fullständiga jernvägar ännu ej kan komina i fråga
– nämligen frågan om landsvägs-lokomotiv samt specielt om
den Thomson’ska konstruktionen af dessa. Några uppgifter
om hittills med de i Uppland och Skåne befintliga exemplaren af
dessa senare erhållna resultater tycktes antyda, att detta
transportmedel kan blifva af särdeles nytta för vårt land, om dermed
företages några mindre förbättringar, hvilka påpekades såsom
nödvändiga men utförbara.

Det ämne, som vid detta sammanträde framkallade det
lifligaste meningsutbytet, var: hvilka fördelar skulle en
utsträckning af stambanan till någon lämplig uthamn vid Östersjön
medföra?
Då transitohandeln på Ryssland är en af dagens
mest brännande frågor såväl på denna som på andra sidan
Östersjön, är också klart, att man på detta forum skulle få höra
flera af vårt lands utmärktaste ingeniörer yttra sig öfver densamma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Nov 30 22:02:15 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1871/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free