Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 1. 7 Januari 1871
- Användande af inhemska växtformer till konstindustriela föremål
- Qvarn med vertikala stenar
- G. R. Dahlander: Öfverblick af fysikens nyaste framsteg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och är der bland annat samladt en mängd
allmänt kända och utbredda blad, blommor
och frukter, tecknade och kolorerade efter
naturen.
Om utmärkta arkitekter och tecknare,
som äro förtrogna med stilprinciperna, efter
sorgfälliga studier i naturen slogo sig på
att stilisera ett antal bekanta och allmänt
utbredda vextformer, komme sannolikt den
i konsten mindre hemmastadde industri-idkaren snart nog att
foga sig i användandet af dessa former
till dekorering af sina alster. Han skulle
också då, genom att fatta plantornas
väsentliga och oväsentliga egenheter, komma
till klarhet, beträffande det rättesnöre, efter hvilket formerna böra fördelas och
anordnas samt färgerna utväljas, hvaraf åter blef en omedelbar
följd, att han så småningom öfvergåfve det manér, vid hvilket
han dittills varit van. Att detta specielt gäller om vår moderna
möbelindustri, är onekligt. Der tarfvas således i första rummet
en reform, såframt vi skola kunna hålla jemna steg ined
utlandets allt mer och mer framåtgående formutveckling; och torde
derföre det här sig erbjudande tillfället, att offentliggöra nya
former, äfven i sin mon bidraga till höjande af denna,
konstindustrien tillhörande gren.
Qvarn med vertikala stenar,
konstruerad af M:r Ch. T. Umfrid.
M:r Umfrids qvarnsystem skiljer sig från det vanliga
genom sammanställningen af tre stenar, en rörlig och tvenne
stillastående, på sådant sätt att båda ytorna af den förra
tjenstgöra genom sin beröring med hvar sin af de andra båda
stenarne, samt derigenom att de alla intaga en vertikal ställning.
Fördelarne af denna anordning äro enligt konstruktörens
uppgift: dubbelt så stor produktionsförmåga som vid de hittills
brukliga qvarnarne, utan att drifkraften behöfver i någon
afsevärd grad ökas; enkelhet i konstruktionen och inskränkning i
det af maskinen upptagna utrymmet.
Fig. 1 och 2 visa denna konstruktion dels i
längd-genomskärning, dels sedd från ena ändan i ungefär 1/50-del af
naturliga storleken. De fasta stenarne A och A’ äro starkt fastade
vid Stolarne S, S’, hvilande på grundplåten F på sådant sätt,
att de kunna inställas efter behag samt qvarhållas på sina
platser medelst skrufvarne r, r’. Mellan dessa båda stenar är
den rörliga B fästad på axeln C, som passerar genom
nyssnämda stolar, tillika tjenande såsom lager. Äfven denna sten
med sin axel, till hvilken rörelsen meddelas genom remskifvan
P, kan regleras genom ställskrufvarne f, f’, som erhålla stöd
mot tvenne andra stolar E. E’. Till de i stenarne A’, A
befintliga s. k. ögonen ledes säden från hufven T’ genom med
luckor q, q’ reglerbara öppningar till de lutande planerna,
k, k’, hvarifrån den nedfaller i trattarne g, g’ och sålunda
slutligen nedkommer genom kanalerna t, t’ mellan stenarne.
Trattarne g, g’ uppbära tvärstycket h, så att de fritt kunna
röra sig fram och tillbaka med Stolarne S, S’ utan att dock
Fig. 1.
Fig. 2.
 |
Umfrid’s qvarnsystem.
|
skiljas från detta. Vid detta tvärslag är
äfven medelst, bulten i de ofvannämnda
lutande planerna förenade, hvilka tillika
tjena såsom distributörer, för hvilket
ändamål de erhålla en skakande rörelse
från den genom ex-centerskifvan l fram
och åter rörliga häfstången m, som med
sin gaffelforrnade ända omfattar den från
distributören utstående armen n. Den
till mjöl förvandlade säden nedfaller i
rummet u, hvilket kan,
om så önskas, afskiljas med en vägg
u’; och härifrån bortföres mjölet till
siktarne.
Med den ofvan beskrifna qvarn-inrättningen har herr J.
Krasmer, mjölnare från Schorndorf i Wuertemberg, verkställt
åtskilliga försök för utrönande af dess effekt i förhållande till
vanliga qvarnar och dervid erhållit följande resultat: Såväl
grof- som fin-malning går med Umfrid’s system fortare än
med den vanliga anordningen, hvarjemte qvantiteten prima
produkt med den förra konstruktionen blifver större än vid den
senare. Deremot steg temperaturen i förra fallet något högre
än i det senare. Härvid är dock att märka olikheten i
hastighet och dimensioner å de bägge använda qvarnarne.
Umfrid’s gick nämligen med 380 hvarfs hastighet per min. och
hade 167 liniers (496 m. m.) diameter å stenarne, då den andra
blott gick med 135 hvarfs hastighet per min. och hade 396 liniers
(1,176 m. m.) stenar. Det erhållna mjölet var i det närmaste
lika vid båda, eller kanske något luftigare och lättare, och
således bättre till bakning, vid Umfrids system. Detta senare
tillskrifves äfven vissa fördelar på grund af den mekaniska
anordningen, såsom jemnare och säkrare gång, lätthet att
afväga och stadigt fästa löparen, undvikande af seglet och i
allmänhet enkelhet och billighet i konstruktionen. Vidare har
man här gjort sig nästan oberoende af den fara, som uppstår,
då en vanlig qvarn händelsevis mal tomt eller som man säger
«går i sko», alldenstund stenarne här icke komma i någon,
eller åtminstone högst obetydlig beröring med hvarandra.
Olägenheterna åter äro: större åtgång på smörjmedel till följe af
den stora hastigheten, samt obeqvämlighet att åtkomma
stenarne, då dessa skola hackas, hvilket senare fel dock numera lär
vara undanröjdt af patent innehafvaren, herr Hildt i Stuttgart.
På grund af allt detta anser herr Kraemer, att den Umfridska
konstruktionen bör kunna hafva framtiden för sig.
(Genie industrielle och Wieck’s Gewerbezeit.)
Öfverblick af fysikens nyaste framsteg
af prof. G. R. Dahlander.
Alla grenar af naturvetenskapen äro stadda i ett hastigt
framåtskridande, och detta gäller icke minst för fysiken. Flera
af de inom denna vetenskap gjorda upptäckter och
uppfinningar äro af omedelbar betydelse för tekniken; andra åter, hvilka
icke för det närvarande synas erbjuda annat än ett rent
vetenskapligt intresse, kunna måhända inom kort lemna nya källor
för industriens utveckling, likasom så ofta förut varit fallet.
Under sådana förhållanden torde det icke vara olämplipt att i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0017.html
