Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 17. 29 April 1871
- Stockholms slöjdskolas samling af antika vaser
- C. E. Bergstrand: Några ord om den inhemska hvitbetsodlingen och betsockerindustrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 17. Stockholm den 29 April 1871.
Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: för 1/1 år 10 rdr, 1/2 år 5,25 rdr, 1/4 år 2,75 rdr.
Lösnummer 25 öre.
Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Mästersamuelsgatan N:o 56.
Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
–––––
Innehåll:
Stockholms slöjdskolas samling af antika vaser (illustr.). Några ord om den
inhemska hvitbetsodlingen och betsockerindustrien, af prof. C. E. Bergstrand.
Tillverkning af ozokerit. Om användningen af afloppsångan från
ångmaskiner för uppvärmningsändamål, af ing. E. A. Wiman (illustr.).
Tillverkning af smidesjernsrör vid Wednesbury (illustr.) Notiser. Upplysningar.
Adresslista. Annonser.
–––––
Stockholms slöjdskolas samling af antika vaser.
Med de här nedan förekommande teckningarne å ytterligare
ett par kärl från den rikhaltiga samling af antika vaser, som genom
professor L. Dietrichsons försorg Stockholms slöjdskola lyckats
förvärfva sig, afsluta vi för denna gång meddelandet af de for
den grekiska keramiken mest karakteristiska formerna; och
hoppas vi på detta sätt samt genom den af professor Dietrichson
författade afhandlingen om denna keramiks betydelse för den
moderna konstindustrien[1] hafva ådagalagt, hvilket rikt fält till
studier vederbörande industriidkare hafva i sagde samling.
Vi begagna oss af detta tillfälle för att till slöjdskolans
föreståndare frambära vår tacksamhet för den beredvillighet,
hvarmed nämnde samling blifvit ställd till vår disposition för
afteckning och fotografiering af de i tidningen meddelade vaserna.
Af de å denna sida befintliga illustrationerna framställer
fig. 1 ett amforoidiskt kärl, tillhörande reservoirernas klass (se
sid. 33, N:o 5), samt fig. 2 en kyathos, af öskärlens klass (se
sid. 49, N:o 7).
Fig. 1.
 |
Amforoidiskt kärl.
|
Fig. 2.
|
Kyathos.
|
Några ord om den inhemska hvitbetsodlingen
och betsockerindustrien.
Af professor C. E. Bergstrand.
En hvar, som intresserar sig för industriens utveckling
Inom vårt fädernesland, har säkert med glädje erfarit, huruledes
den inhemska sockerfabrikationen af hvitbetor synes vara i ett
oupphörligt framåtskridande. Landskrona betsockerfabrik var i
många år nära nog uteslutande den enda, som inom Sverige
existerade; och i betraktande deraf, att de försök, som för
åtskilliga år sedan gjordes för åstadkommande af dylika fabrikers
anläggande inom andra provinser, såsom på Gottland, i Småland
o. s. v., ej ledde till önskadt resultat, började inan nästan
misströsta om, att
Sverige någonsin
skulle kunna
åstadkomma en
betsockerindustri, som
för landet skulle kunna
blifva af någon
nämnvärd betydelse.
Emellertid har denna
fråga ånyo under de
senare åren blifvit
väckt till lif,
isynnerhet sedan riksdagen fattat beslut rörande grunderna för den inhemska
sockerproduktionens beskattning. Derjemte hade under en följd af år
talrika undersökningar skett å de inom olika delar af landet odlade
hvitbetornas beskaffenhet och användbarhet för fabrikation af
socker. Man har derigenom kommit till fullständig visshet om,
att de svenska hvitbetorna äro lika så lämpliga för tillverkning
af socker som betor, producerade inom Tyskland, der, såsom
bekant, hvitbetssockerfabrikationen fortgått i många år och redan
utvecklat sig till en af landets vigtigaste och mest
inkomstbringande industrigrenar. Odlingsförsöken inom Sveriges särskilda
provinser hafva dessutom visat, att inom landet finnas passande
jordmåner för hvitbetskultur, och de erhållna skördarne hafva
äfven till qvantiteten i allmänhet utfallit tillfredsställande.
Dessa omständigheter synas emellertid hafva bidragit dertill, att
hvitbetssockerfrågan börjat tillvinna sig en allmännare
uppmärksamhet. Sålunda har Landskrona fabrik ej längre blifvit ensam
om hvitbetssockertillverkningen inom landet, utan flera dylika
fabriker hafva redan uppstått och börjat sin verksamhet,
hvarjemte flera andra äro under anläggning. Inedahls
hvitbetssockerfabrik i Stockholm har redan under tvenne år varit i
verksamhet och i närheten af Malmö samt i Halmstad hafva dylika
fabriker blifvit anlagda. Derjemte har ett bolag blifvit
konstitueradt för uppbyggande af en hvitbetssockerfabrik i Wadstena,
och, slutligen har man i dessa dagar i de allmänna tidningarne
erhållit underrättelse om, att ett bolag är på väg att bildas för
uppförande af en hvitbetsråsockerfabrik å egendomen Ljung i
Östergötland. Alla dessa företeelser äro onekeligen glädjande
för hvarje fosterlandsvän, och de bära vittne om, att man med
allvar och intresse börjar omfatta en angelägenhet, som
otvifvelaktigt kommer att utöfva ett välgörande inflytande på vårt
lands industri och jordbruk samt bidraga att öka företagsamheten
äfven inom andra grenar af industrien.
För landtbrukets utveckling är hvitbetssockerfabrikationen af
en stor och ingripande betydelse, emedan landtmannen genom
hvitbetskulturen föranledes att mera omsorgsfullt bearbeta och
genom tillförande af hvarjehanda gödningsmedel förbättra sin
jord och försätta densamma i högre växtkraft.
Man finner visserligen någon gång, att en och annan
landtbrukare, hvilken griper sig an med hvitbetsodlingen, måhända
första året ej kommer till ett så gynsamt resultat som han väntat;
och orsakerna dertill kan man vanligtvis lätt inse. Antingen har
jorden ej varit så torrlagd och förberedd, som den rätteligen bort
vara, eller ock har man vid skötseln af
betorna ej iakttagit
de föreskrifter, som
blifvit meddelade.
Så länge
arbetspersonalen är alldeles
ovan vid de göromål,
som ined
hvitbetsodlingen äro
förenade, och
isynnerhet om rnan
företager sig större
odlingsfält, än man
hinner tillse och
sköta, kan man
knappt våga hoppas,
[1] N:ris 3, 5, 7 och 10 af denna tidning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0145.html
