Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 52. 30 December 1871
- Bergshandteringen i Sverige 1870
- Motorer för mindre kraftbehof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| | 1869. | 1870. |
| Bessemerstål | 125,049,20 c:r, | 156,054,45 c:r, |
| Annat stål | 183,987,83 c:r, | 130.486,20 c:r, |
| Plåt | 117,760,31 c:r, | 134,856,69 c:r, |
| Spik | 109,872,30 c:r, | 112,561,79 c:r, |
| Redskapssmide | 28,945,61 c:r, | 34,454,88 c:r, |
| Jernvägsskenor | [1] – – – | 14,614,20 c:r, |
| Diverse annan manufakt. | 185,682,71 c:r, | 193,209,41 c:r, |
| __________________________________ |
| Summa | 751,297,30 c:r | 776,237,62 c:r. |
Bessemerfabrikationen bedrefs under 1870 vid följande
bruk, ordnade efter tillverkningens storlek: Sandviken,
Vestanfors, Backa, Fredshammar, Siljansfors, Lenna och Carlsdal.
Exporten af jernmanufaktur och stål, uppgående till
319,964,<sub>39</sub< c:r (13,608 tons) eller 34,31 proc. af det belopp,
som varit att disponera, understiger med 3,589,74 c:r (153 tons)
den för 1869, då den utgjorde 35,10 proc. af det disponibla
beloppet, och med 23,209,54 c:r (987 tons) den för 1868,
utgörande 42,23 proc. af det disponibla beloppet. Inventarierna hafva
under 1870 minskats från 16,95 till 14,70 proc., hvaremot
återstoden för förbrukning inom landet ökats från 47,95 till 50,99
proc. af de disponibla tillgångarne.
2:o. Tillverkningar af andra metaller.
a. Guld. Vid konung Gustaf III:s silfververk i Falun
och Guldsmedshyttan i Örebro län har, efter afdrag af
myntskatten, erhållits tillsammans 23 skålp. 98 ort 37 korn (10,200
gr.) guld mot 1869, då 21 skålp. 34 ort 79 korn (9,079 gr.)
erhölls.
b. Silfver. Sammanräknade tillverkningen utgjorde 1870
vid 4 silfververk 2,800,9750 skålp, (1,191,215 K. gr.) och
föregående år 2,907,0997 skålp. (1,236,420 K. gr.)
c. Koppar-tillverkningen har vid 12 verk inalles
uppgått till 43,852,67 c:r (1,865,1 tons) garkoppar och således
7,921,58 c:r (336,8 tons) mindre än 1869. Exporten uppgick
(inräknad såväl råkoppar som kopparplåt) under åren 1869 och
1870 till respektive 39,431 c:r (1,677 tons) och 44,377 c:r
(1,887 tons).
d. Nickel. Vid Sågmyre nickelverk i Kopparbergs län
har tillverkningen utgjort 386,36 c:r (16,43 tons) nickelkoppar
och 2,890 c:r (122,91 tons) skärsten, vid Viks nickelverk i
samma län 50 c:r (2,13 tons) nickel och vid Klefva i
Jönköpings län 2,389 c:r (101,61 tons) s. k. koncentrationssten och
16,57 c:r (705 K. gr.) granulerad nickel.
e. Messings-tillverkningen har vid 4 bruk uppgått
inalles till 2,616 c:r (111,26 tons) eller 605 c:r (25,73 tons)
mindre än 1869.
3:o. Diverse verk och tillverkningar.
Under denna rubrik finnas upptagna följande
tillverkningar:
| | 1869. | 1870. |
| Kopparplåt etc . . . | 4,995,00 c:r, | 6,422,89 c:r, |
| Gjutgods af annan metall än jern | 1,115,46 c:r, | 907,2 c:r, |
| Bly . . . | 12,075,15 c:r, | 8,802,29 c:r, |
| Blyglete . . . | 762,00 c:r, | 437,40 c:r, |
| Zinkmalm (bruten) . . . | 746,714,00 c:r, | 662,138,00 c:r, |
| Koboltmalm (renad) . . . | 1,265 lisp., | 609 lis., |
| Brunsten . . . | 12,872,00 c:r, | 16,488,00 c:r, |
| Svafvel . . . | 11,004,40 c:r, | 11,121,06 c:r, |
| Kopparvitriol . . . | 2,346,29 c:r, | 3,072,00 c:r, |
| Jernvitriol (vid Sågmyran . . . | 1,040 t:or, | 2,070 t:or, |
| Jernvitriol (vid Falun och Dylta) . . . | 774,40 c:r, | 2,187,60 c:r, |
| Rödfärg . . . | 19,285,20 c:r, | 18,964,00 c:r, |
| Alun . . . | 9,760 t:or, | 5,338 t:or, |
| Blyerts . . . | 320,00 c:r, | 900,10 c:r, |
| Porfyr till ett värde af . . . | 700 rdr, | – – – – – |
| Marmor till ett värde af . . . | 4,200 rdr, | 5,000 rdr, |
| Stenkol . . . | 2,242,759 kbf., | 1,754,083 kbf. |
Vidare meddelas i Kommersekollegii berättelse, att vid
bruks- och bergverks-rörelsen varit använda 30,084 arbetare, hvaraf
vid jerngrufvorna 4,531, för upphemtning af sjö- och myrmalmer
4,178, vid jernverken 14,873 samt vid andra verk och
tillhörande grufvor 6,502. De olykshändelser, som blifvit
anmälda, hafva medfört 3 personers död och 11 skadade, och
hafva de förorsakats dels af skottskador, dels af ras.
Under året hafva 1,546 mutsedlar blifvit utfärdade å
nyupptäckta fyndigheter och 4,200 å förut inmutade fyndigheter
eller tillsammans 5,746 mutsedlar, hvarjemte hvilostånd
beviljats å 418 grufvor,
Slutligen tillkännagifves, att ett verk, nämligen Boksholms
stångjerns- och manufaktur-verk i Kronobergs län blifvit
nedlagt, samt att resolutionen rörande anläggning af 3:ne nya verk
blifvit utfärdade, nämligen åt Korsnäs jernverk i Kopparbergs
län för tillverkning af smältstycken, åt Viks fabrik i samma
län för tillverkning af koppar, nickel, bly m. m. samt åt
Mölnbo i Westmanlands län för tillverkning af koppar, nickel,
bly m. m.
Motorer för mindre kraftbehof.
IV.
Vattenkraft-maskiner.
I en serie af artiklar [2] hafva vi redogjort för några
konstruktioner å motorer, som kunde vara lämpliga vid alla de
tillfällen, då mindre kraftbehof skulle fyllas. Dervid hafva vi
Särskilt tagit i betraktande varmluftmaskinerna, ångmaskinerna
(specielt Fontaines hushålls-ångmaskin) och gasmaskinerna (Lenoirs,
Otto och Langens samt Hugons) samt granskat dessa dels ur
konstruktiv, dels ur ekonomisk synpunkt. En klass dylika
småmotorer återstår ännu att taga kännedom om, nämligen
vattenkraftmaskinerna; och vilja vi derföre, innan vi för denna
årgång lemna detta intressanta ämne, med några ord göra reda
för dessa. Vi skola dock under loppet af nästa årgång
återkomma till denna för handtverkerierna och den mindre
industrien i allmänhet så vigtiga fråga, och hoppas då kunna få
efter hand meddela nya konstruktioner i sagde rigtning.
Uti de i större städer allt mer och mer förekommande
vattenledningarne har man naturligen ett särdeles stort förråd
på mekaniskt arbete magasineradt och lätt tillgängligt. Frågan
är blott att erhålla lämpligt konstruerade receptorer för denna
kraft, hvilka kunde på ett enkelt och billigt sätt tillgodogöra
densamma samt öfverföra den på arbetsmaskiner, m. m. I
flera af Englands, Tysklands samt andra länders större
fabriksstäder, der vatten erhålles från högt belägna naturliga
reservoirer och följaktligen kan lemnas till billigt pris, användas också
maskiner, afsedda för denna drifkraft, i ganska stor skala. Vi
sakna ej heller här i landet exempel derpå. På ett par
ställen i Stockholm hafva turbiner, drifna med
vattenledningsvatten, blifvit anbragta. Den ena af dessa, konstruerad af
professor C. A. Ångström, samt tillverkad vid Forsviks mekaniska
verkstad, hölls i gång vid expositionen i Stockholm 1866,
inköptes sedermera af kongl. teaterdirektionen och har sedan dess
alltjemt varit begagnad för drifvande af det vid stora operan
befintliga maskineriet. Den andra, införskrifven från England,
begagnas i perukmakare Finns etablissement för att hålla det
för den s. k. maskinborstningen erforderliga maskineriet i gång.
Vi äro derjemte i tillfälle att i dag å följande sida meddela en
teckning samt beskrifning å en dylik turbin, konstruerad af
ingeniör C. G. Thunberg samt använd för drifvande af en fläkt,
afsedd för ventilering af en större byggnad i en af våra
landsortsstäder.
Fig. 1 är en vertikalsektion efter AOB och fig. 2 plan
samt till en del horizontalsektion af turbinen i en tredjedel af
naturliga storleken. Vattnet inkommer från vattenledningsröret
genom en särskildt konstruerad kran, som kan qvarhålla
möjligen medföljande skräp och dylikt, till röret a och
ledskeneapparaten b. Denna är försedd med 5 ledskeneöppningar c,
hvilka efter behag kunna öppnas eller tillstängas en eller flera
medelst luckan d, som manipuleras med handtaget e,
drefvet f och kuggsektorn g, fästad på samma axel som luckan.
[1] Tillverkningen af jernvägsskenor räknades 1869 under
stångjernet och uppgick då till 13,629,95 c:r.
[2] Ill. Teknisk Tidning N:ris 18, 19, 35 och 36.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0426.html
