- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
42

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 4 febr. 1928 - Ekonomisk översikt, av F. E. - Notiser - Statens vägtrafikräkning i grafisk framställning, av Aqt.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

TEKNISK TIDSKRIFT

11 FEBR. 1928

livlig diskussion har frågan om amorteringen av
statsskulden väckt. För dylikt ändamål har tagits i anspråk 18,5 mill.
kr. i årets budget. Finansministern ha gjort en utredning om
förräntningen av de för produktiva ändamål upptagna
lånen, som ger vid handen att tillgångar som svara mot
dessa lämna förräntning (efter medelräntan å statsskulden)
för ett belopp som understiger lånens belopp med omkring
200 mill. kr. Denna utredning kommer en att förmoda, att
det är finansministerns uppfattning, att detta är det
belopp, vilket med tillämpning av nuvarande budgetprinciper
bör avskrivas dels genom anlitande av för ändamålet till
förfogande stående belopp, dels genom årlig disposition av
skattemedel. Bortser man ifrån att principerna för
beloppets beräkning kanske icke äro så oangripbara, så är det
tydligt, att man måste på det bestämdaste protestera mot
att denna bristande förräntning skulle utgöra något motiv
för en amortering av statsskulden (genom skattemedel).
Något orsakssammanhang däremellan finnes icke. Därför
att staten lidit en kapitalförlust av nämnda storlek är det
icke nödvändigt att täcka den av skattemedel. Ett enskilt
företag brukar för dylikt ändamål anlita förefintliga
fonder och staten bör gå samma väg: en nedskrivning av dess
tillgångars bokförda värde, så att kapitalförlusten kommer
bort bör vara en rent bokföringsmässig fråga, som icke har
något med fondbildning genom skattemedel att göra.
Härigenom lyftes sistnämnda spörsmål upp på ett helt
principiellt plan där icke ovidkommande detaljer ger
diskussionen en felaktig inriktning. Men det gäller att vid en
kapitalnedskrivning se till att denna lägges på de tillgångar som
äro oräntabla, så att icke desamma vid kommande
taxesättningar medverka till att hålla taxorna på för hög nivå. I
detta sammanhang kan det kanske vara på sin plats att
påpeka att t. e. de ordinarie avskrivningar, som göras vid en
del verk i hög grad falla på kristidsvärden och att därigenom
alltså i själva verket sker en avskrivning i betydande skala
av redan lidna kapitalförluster, som intet ha att göra med
driftsförhållandena. Denna företeelse är tydligen till sitt
väsen endast artskild från den amortering av statsskulden,
som utredningen gäller, även om den rent bokföringsmässigt
ser annorlunda ut.

Av statsfinansiella skäl behöva vi icke någon
fondbildning av skattemedel och för rent produktiva ändamål kan
man näppeligen begära att en generation skall bära mer än
som täcker den rena företagarrisken. På det sociala och
kommunala området är alltid belastningen under en livlig
materiell och kulturell utveckling så stor på den levande

generationen till fromma för kommande att staten bör i
möjligaste mån avstå från att öka denna börda.

F. E.

Statens vägtrafikräkning i grafisk framställning. I
avsikt att erhålla kännedom om trafikens storlek på våra
vägar utfördes under sommaren och hösten år 1926 på
väg-och vattenbyggnadsstyrelsens initiativ enhetliga
trafikräkningar inom samtliga län.

Räkningarna, som verkställts helt på bekostnad av
statsmedel och närmast genom länsstyrelsernas försorg, försig-

––Trafik med motorfordon, andra än länets

—–– » " hästfordon

Beteckningens bredd är proportionell mot medelantalet fordon pr dygn
Skalad.. ff.. ,. .Wst. fordon pr dygn (1 mm motsvarar 50 st. fordon)
.........Mindre än 10 st motorfordon, andra än länets, pr dygn

........ o • hästfordon pr dygn

Trafikräkningspunkt (numret hänvisar till sammandragen av trafikräkningen)
J45 Trafik i ton, medelantal pr dygn

gingo vid sammanlagt omkring 1 500 punkter för hela riket.

För att få det omfattande siffermaterialet enkelt
åskådliggjort och praktiskt användbart har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen utfört och i samarbete med generalstabens li-

Månad och år Pundkurs medeltal Prisindex Svensk
finanstidning Produktions-index. Sv.
finanstidning Utrikeshandeln Export av Produktionen medeltal per månad
Import Export Trävaror [-Pappersmassa-] {+Pappers- massa+} ber. torr vikt Papper och papp Järnmalm Tackjärn — , ... 1 Övr. järn Tackiarn ... ’ i och stål

jI Mill. kr. Mill. kr. llOOOkbm|l 000 ton|l 000 tonl 000 ton 1 000 ton il 000 ton 1 000 toni

1913........................................18,24 1021 i| — ji 846,5 817,3 6 345 847,i i 212,8 6 440 215,7 60,9 101,2

192 2........................................16,93 162 — 1114,2 1 153,7 5 752 1047,i 283,2 5 322 74,6 22,o 47,4

192 3........................................17,23 157 i 86 1294,6 1 142,i 5 657 895,6 , 317,4 4 957 132,3 23,62 42,7

192 4........................................16,68 155 : 103 I 1424,5 1261,0 5 165 1 221,2 363,1 5 948 111,4 42,3 72,6

192 5......................................17,99 157 106 1436,i 1357,i 5 226 1187,8 | 387,2 8 800 105,2 36,o 70,6

192 6........................................18,16 144 109 1489,6 1419,3 4 662 1 302 6 405,o 7 656 103,8 38,o 71,6

192 7........................................18,13 141 — 1575,0 1611,4 5 413 1453,5 I 405,7 10 726 150,2 — —

1926

Dec....................! 18,16 141 112 147,5 152,4 479 182,9 : 38,i 667 18,it 38,2 70,9

1927

Jan..........................................18,18 140 !j 110 105,5 89,7 119 48,7 1 28,8 644 7,4 ! 27,9 59,8

Febr..................................18,18 140 , 109 108,4 91,9 100 24,8 32,6 626 8,6 34,9 70,8

Mars ................................18.15 139 125 122,6 99,2 121 38,5 36,o i 633 9,5 i 41,9 84,i

April ................................18,14 138 120 134,0 117,9 193 121,3 32,i 629 12,4 39.2 70,5

Maj........................................18,16 139 1 114 134,3 145,9 543 127.4 ! 34,6 i 798 ! 13,4 37,9 68,4

Juni........................................18.13 140 j 108 123,6 142,6 749 112,2 30,8 1017 | 15,2 31,9 56,i

Juli......................................18,13 141 1 105 121,4 151,8 713 141,3 32,2 1226 , 16,8 I 30,3 66,4

Aug..................................18,12 144 108 130,4 148,3 687 117,8 | 33, i 1284 ; 12,6 | 31,2 70,o

Sept................18,io 145 117 ! 146,4 163,5 697 156,7 ! 36,4 | 1239 : 14,3 36,o 80,3 |

Okt........................................18,09 ; 143 110 146,6 155,3 636 142,9 35, i 1141 14,8 35,i 77,8

Nov..........................................18,10 143 120 156,5 151,2 502 181,5 ! 37,2 | 855 | 12,56 , 32,4 80,4

Dec...................i 18,09 |l 142 [j — 145,2 154,2 352 240,4 36,6 | 635 | 12,48 j 34,3 70,9

i De genomsnittliga prisen 1 juli 1913—30 juni 1914 = 100. — 2 Lockout vid järnbruken t. o. m. senast den 6 aug. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free