- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Elektroteknik /
201

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 3 nov. 1928 - Fjärde nordiska elektroteknikermötet i Helsingfors 1929 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 juni 1928

E LEKTROTEKNIK

201

Fredagen den 14 juni.
Kl. 9,30—11. Diskussion om jordning; referent
statsinspektör R. Holmer.
Kl. 11—12,30. Diskussion om linjekorsningar; referent

ing. Olaf Strand.
Kl. 12,30—14. Lunch.

Kl. 14-—15,30. Kontroll av installationsmateriel; referent

från Danmark.
Kl. 15,30—16.30. Diskussion om inspektion; referent från
Finland.

Kl. 16.30—18. Överdirektör W. Borgquist: Reläskydd.
Kl. 19^ Middag.

Parallellt med de föregående:
Kl. 14—15. Professor Absalon Larsen, Radioforstyr-

relser og Midier til deres Bekæmpelse.
Kl. 15—16. Direktör Erik von Schantz: Om
driftresultat vid Helsingfors telefonförening.
Kl. 16—18. Besiktning av telefonanläggningar i
Helsingfors.

Lördagen den 15 juni.
(Avresa från Helsingfors föregående afton kl. 23,30.)
Kl. 8. Ankomst till Wiborg. Staden beses under lokal-

kunnig ledning.
Kl. 9.30—11. Föredrag: 1) Överingenjör K. E.
Eriksson: Moderna synpunkter på oljebrytares
konstruktion. 2) Överingenjör B. Ell: Moderna synpunkter
beträffande elektriska ledningar och därtill hörande
armatur. 3) Ingenjör Harald Frilund: Om
kraftpriser i Finland.
Kl. 11. Lunch.
Kl. 14. Ankomst till Imatra.

Kl. 14,30. Föredrag om Imatra. 1) Överingenjör Hugo
Malmi: Förevisning av Imatra kraftverk jämte
beskrivning av Vuoksen vattendrag och Imatra kraftstat.
2) Ingenjör A. Alftan: Den maskinella och elektriska
utrustningen av Imatra kraftverk jämte
sekundärstationer. 3) Ingenjör J. Kuusinen: Stolpfrågan ur
teknisk och ekonomisk synpunkt. Besiktning av
anläggningarna.

Kl. 18. Middag och mötets avslutning.
Kl. 20. Avresa till Helsingfors (eventuellt sjöledes från
Vuoksenniska till Willmansstrand).
Som synes är programmet ganska omfattande utan att
därför verka överbelastat. Som huvudtema vid
förhandlingarna kan betraktas säkerhetsföreskriftsfrågan, vilken
ju. för närvarande är aktuell i de flesta länder, icke minst
hos oss. Denna fråga har i huvudsak fått sätta sin
prägel på andra dagens förhandlingar, dock endast i form
av föredrag och diskussioner av rent principiell och
teknisk natur, alltså med undvikande av denna frågas mera
"torra" sidor. För övrigt innefattar programmet ett
flertal punkter av stort aktuellt intresse inom olika
specialområden. Besöket vid Imatra ultramoderna
kraftstation bör bli en upplevelse, icke minst med tanke på
platsens och traktens mångbesjungna natur, vilken just
då torde stå i sin fagraste försommarskrud.

Även damerna böra i talrika skaror begagna tillfället
till ett besök i vårt för de flesta på denna sidan
Bottenhavet tyvärr ganska okända grannland. Mötets
dam-program är ännu ej fastställt, men alla skäl finnas att
förmoda, att de finländska värdarna och värdinnorna
skola göra allt för att tillmötesgå önskningarna även hos
den kategori av mötesdeltagarna, för vilken åhörandet
av djupsinniga tekniska föredrag ej framstår som livets
högsta mål.

Inom den närmaste tiden kommer inbjudan till mötet
att direkt utsändas från den centrala arbetskommittén
i Helsingfors. F. Bn.

NOTISER

Svenska elektriska materialkontrollanstalten, som
konstituerades redan för en del år sedan, men av diverse grunder
fört en mera avvaktande tillvaro, har i dessa dagar blivit
föremål för en omorganisation, som tyder på att der vilde
blive noget av.

Anstaltens uppgift är som bekant att genom systematisk
provning av installationsmateriel verka för höjande av
kvaliteten hos sådan materiel och motverka spridning av
mindervärdiga fabrikat. Sådan provning kan begäras av
tillverkare, försäljare eller förbrukare, besiktningsmän etc.
och utföres mot fastställd taxa. Av anstalten godkänd
materiel skall vara försedd med ett av anstalten inregistrerat
märke, bestående av ett S inom en ring. Avsikten härmed
är bl. a. att på ett enkelt sätt fästa allmänhetens
uppmärksamhet vid kontrollen, vilket man hoppas skall leda till att
så småningom endast märkt materiel kommer att
efterfrågas.

Anstalten organiserades redan från begynnelsen som
aktiebolag, däri f. n. Svenska elektricitetsverksföreningen
äger hälften och ett lO^tal brandförsäkringsaktiebolag den
andra hälften. Rörelsen är ej anlagd på vinst, utan
provningsavgifterna anpassas efter självkostnaderna.

Anstalten har sin lokal i Stockholms Elektricitetsverk.

Styrelsen utgöres av följande personer: Statsinspektör
R. Holmer, ordf., civiling. Hj. Klingberg, verkställande
ledamot, övering. Aug. Decker, civiling. W. Graneli och övering.
T. Holmgren. Suppleanter äro civiling. B. G: son Berg och
kapten R. Göthebström.

Automatisk kraftstation. Vid Knislinge kraftstation inom
Sydsvenskas område har automatisering av driften införts,
varom några närmare data nedan.

Knislinge kraftstation är belägen vid Helgeån och har en
fallhöjd om 3,3—3,ü meter. Den är utrustad med tvenne
turbiner, en av kaplantyp på 250 hkr och en av propellertyp
på 325 hkr. Båda hava normala regulatorer av Verkstadens
i Kristinehamn tillverkning. Generatorerna, av vilka den
ena levererats av Asea och den andra av Luth & Rosén,
äro direktkopplade med sina turbiner (vertikala axlar) och
ha direkt på axeln sittande matare.

Sedan hösten 1927 går stationen i fas med Sydsvenska
kraft a.-b:s nät, vilket nät upptager överloppsenergien från
stationen. Från början hölls ständig vakt, men beslöts
senare att automatisera driften, varför i det följande
beskrivna anordningar träffades.

Varje aggregat skulle på automatisk väg bringas att
stanna vid följande eventualiteter:

1) varmgång i lager,

2) rusning, om regulatorremmen faller av och
oljeströmbrytaren löser ut,

3) om regulatorns oljepump skulle strejka.

Till regulatorns varvförställningsratt är kopplat ett extra
snäckhjul. Snäckan till samma sitter på axeln till en liten
motor, vilken är vridbart uppmonterad så, att snäckan kan
svängas ur ingrepp med snäckhjulet, vilket är dess normala
läge. Invid motorn är anordnad en elektromagnet, som
tvingar snäckan till ingrepp med snäckhjulet. Magnet och
motor erhålla ström samtidigt och motorn bringar medelst
snäckväxeln regulatorns ventilstift i ett sådant läge, att
turbinen stänges av oljetrycket.

Som kontaktorgan för de olika fallen finnes följande: För
lagret en kontakttermometer; för regulatorremmen en
svängbart lagrad arm med en rulle, löpande mot remmen
och så anordnad, att om remmen faller av, armen sluter en
kontaktanordning; för oljetrycket är å manometern
anordnad en kontakt, som slutes, om oljetrycket sjunker under
ett visst värde. Om någon av dessa kontakter slutes, får
motorn och magneten ström och turbinen stänges. För att
ej generatorn skall fortsätta att gå som synkronmotor,
måste den avkopplas från det övriga nätet, men dock icke
förrän turbinen är i det närmaste stängd. Detta uppnås
medelst följande: Utanpå regulatorn finnes, vridbart lagrad,
en dubbelvev med en visare, vilken vev och visare intaga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928e/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free