- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
1

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST i

Redaktör: WALO FINNÉ

INNEHÅLL: Provvägen vid Braunschweig, av civilingenjör Einar Nordendahl. — Om sektioner, bestämmande för
avrinningen genom ett vattendrag, av civilingenjör Erik Lindquist. — Internationella sjöfartskongressen i Kairo 1926.
— Notiser.

PROVVÄGEN VID BRAUNSCHWEIG.

Av civilingenjör EINAR NORDENDAHL.

Provvägens administration.

Förslaget till anläggning av en provväg (på tyska
"Versuchstrasse") framlades av "Deutscher
Strassen-bauverband", en ideell förening för vägväsendet«
befrämjande, vars ledamöter utgöras av de myndigheter i de
olika delstaterna eller fristaterna och (preussiska)
provinserna, vilka omhänderhava gatu- och vägväsendet.
Förvaltningarna representeras av en tjänsteman,
väg-ingenjör i chefsställning. Ursprungliga anledningen till
provvägens tillkomst var en åstundan att utreda, i vad
mån lastbiltrafikens, särskilt den tunga trafikens,
inverkan på de vanliga stensatta och makadamiserade
vägarna, under för övrigt lika hjultryck, var beroende av
bilarnas hastighet och ringbeskaffenhet.

Programmet för pro wägen uppgjordes av ett av
Strassenbauverband tillsatt utskott på 6 personer,
nämligen 2 ombud för Strassenbauverband, 1 ombud för
rikskommunikationsministern, 2 professorer från de tekniska
högskolorna, bland dem professor Neumann, nu vid
tekn. högskolan i Stuttgart, men vid tiden för provvägens
tillkomst vid tekn. högskolan i Braunschweig, och 1
ombud för "Studiengesellschaft für Automobilstrassenbau",
det senare en motsvarighet till svenska väginstitutet. För
bearbetande av resultaten tillsattes ett särskilt utskott
på 3 personer. Provvägens byggnad och
provningskörningen på vägen har utförts av fristaten Braunschweigs
byggnadsdirektion genom dess väg- och
vattenbyggnads-styrelse. Chef för byggnaden och företagets ledande
man har hela tiden varit Oberbaurat Dr. Ing. Nagel,
Braunschweig, samtidigt ledamot av de båda utskotten.
Bland andra ledamöter av ett eller båda av dessa märkas
Laiidesbaurat Wienecke, Berlin, ordförande för
styrelsen för Strassenbauverband, och professor Otzen vid
tekn. högskolan i Hannover, båda välkända för svenskar,
som i vägstudier besökt Tyskland.

Provningar av använda byggnadsmaterialier hava
utförts av den ovan nämnde prof. Neumann, vid dels
tekn. högskolan i Braunschweig, dels försöksanstalten
för vägbyggnad vid tekn. högskolan i Stuttgart.

Medel för vägens byggnad, underhåll och trafikering
hava anskaffats genom bidrag från dels till
Strassenbauverband anslutna förvaltningar, dels
rikskommunika-tionsministeriet.

Provvägens konstruktion.

Provvägar bruka utföras i två typer. Den ena typen
provvägar ingår som ett led i det allmänna vägnätet och
trafiken utgöres av den vanliga vägtrafiken. Vill man
å en dylik provväg studera inflytandet av olika
trafikslag, kan detta ske genom att uppdela vägen i flera
banor, varvid olika trafikslag, uppdelade efter
exempelvis hjulringarnas beskaffenhet, inledas på var sin bana.

Så har skett på den intressanta provbanan på
Roskilde-vägen utanför Köpenhamn. Den andra typen provvägar
utföres uteslutande för provningsändamål, med särskilt
anordnad trafik. I det senare fallet har man full frihet att
utvälja just det slags trafik, vars inverkan skall studeras.
Provvägen vid Braunschweig är av den senare typen.

Provvägen är belägen i utkanten av staden
Braunschweig, huvudstad i fristaten med samma namn, invid
pumpverket för stadens vattenledningsverk. Vägen är
utförd som en cirkelbåge med en yttre diameter av 360 m.
Från början hade man tänkt sig utlägga vägen längs
gränserna av det till disposition stående jordområdet,
varvid vägen skulle fått formen av en oregelbunden
fyrkant med de raka sidorna förbundna med kurvor med
50 m radie. Härvid skulle man kunna prova
beläggningarna i såväl raklinje som å skarpa kurvor. Med
hänsyn till svårigheten att med stor hastighet befara en
dylik väg, övergick man till cirkelformen. Ehuru slitaget
på en raksträcka kan ställa sig annorlunda än i en kurva,
bliva dock med den valda cirkelformen samtliga
sträckor nötta på ett och samma sätt. Vägen är förlagd på
ett i det närmaste plant, öppet fält, där grunden
överallt till lim djup består av fin sand och därunder grövre
sand och grus. Grundvattenytan står lågt, 6 m under
markytan.

För att undvika sättningar har vägen till hela sin
längd förlagts i en grund, några decimeter djup skärning
eller jordlåda. De naturliga förutsättningarna äro
sålunda mycket gynnsamma.

Vägens längdprofil ligger överallt i svag lutning, högst
1 :100, lägst 1 : 500, med lutningskurvor mellan olika
lutningar. Vägbredden är 15,3 m, varav 11,0 m komma på
den belagda körbanan och resten på med kantstenar
begränsade banketter om vardera 2,15 m. Uppmätt i
vägens mittlinje utgör längden 1 080 m. Körbanan har
plats för 4 banor om vardera 2,75 m. I tvärsektion är
vägen utformad med takprofil med kort avrundning i mitten
och sidolutningen varierande mellan 1 : 25 och 1 : 100.

Underbyggnaden eller bärlagret består av ett 18 cm
högt packstenslager av sandsten, satt ovanpå den med
hästvält tillpackade jordlådans botten. Sedan
pack-stenen avjämnats och vältats, utfördes ovanpå densamma
ett i vältat tillstånd 6 cm tjockt mellanlager av
makadam med styckestorlek 40—60 mm av olika slags
stenmaterial, tätat med finmakadam och stenmjöl. På
betongsträckan utfördes dock icke detta mellanlager.
Kantstenen längs vägens båda sidor har på baksidan
omsorgsfullt stoppats med stenskärv. Vägen är i längdled
indelad i 6 delar om 180 m, varje del med sin beläggning
(se fig. 1).

Följande beläggningar förekomma:

1. Smågatsten, 180 m, sidolutning 1 : 33 (fig. 2).

28 JAN.
1928

ÅRGÅNG
58

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free