- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
62

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64 TEKNISK TIDSKRIFT

26 maj 1928

O Cji

Kurvor för skjavspänningarna X.

JlC

värden

9?<

mellan 1 och 6. Å fig. 5 återfinnas samma

<p0=—, som ju betecknar skivans sidoförhållande i viss

u O

skala.

Fig. 4 ger en intressant bild av fördelningen av
normalspänningarna az vid i/-axeln, beräknade för heltals-

spänningar, i vissa punkter av «/-axeln, angivna såsom

q

funktion av sidoförhållandet u= —.

r fo

Fig. 6 och 7 visa normalspänningarna oz dels längs
ø-axeln och dels längs de med s-axeln parallella linjerna

y = ± beräknade för heltalsvärden å q> 0 mellan 1 och

u

6. Fig. 7 slutligen representerar skjuvspänningen z
längs vederlagen, beräknad enligt ekv. (III), likaledes för
heltalsvärden å <p0 mellan 1 och 6.

Det skulle otvivelaktigt vara av värde och intresse
att experimentellt söka verifiera ovanstående lösning,
]mallet torde också genom sin enkelhet och
överskådlighet vara väl lämpat för experimentell undersökning.
Härvid skulle säkerligen den s. k. fotoelasticitetsmetoden
med fördel kunna användas. Vid försökens anordning
bör observeras, att de ifrågavarande spänningarna även
kunna tänkas uppkomma genom superposition av tvenne
jämnt fördelade lika stora men motriktade belastningar
av storleken ø.|^__^= ±k’T • E längs kanterna z = ±c

ena gången med skivan fullt fri och andra gången med
kanterna y = ±b skjuvningsfast förbundna med
vederlagen.

LUNDS NYA AVJÄRNINGSVERK.

Av civilingenjör VICTOR JANSA.

I Lund har nyligen fullbordats en modern
snabbfilter-anläggning för vattenledningsvattnets avjärning, vilken
torde vara den förnämsta i sitt slag i vårt land. En
beskrivning av densamma bör därför kunna anses
motiverad. Lunds vattenledning är även i andra avseenden
märklig, varför en kortare redogörelse för
vattenledningens utveckling i dess helhet i detta sammanhang
torde kunna påräkna intresse.

Staden Lund erhåller sitt vattenledningsvatten från
vattentäkter vid Rögle, Källby och Prästberga.

Rögleverket, beläget c:a 8 km öster om Lund, anlades
år 1873 och har sedermera successivt utvidgats. Det
består numera av 5 bassänger, sammanlagt rymmande
16 500 m3, i vilka uppsamlas avrinningen från Rögle
bäck samt nederbördsvattnet från angränsande områden,
som dränerats genom utdiknings- och
fördämningsarbeten. Från bassängerna avrinner vattnet genom en 8,9
km lång självtrycksledning till ett på Helgonabacken
beläget reningsverk, bestående av 4 långsamfilter med
en sammanlagd filteryta av c:a 1 300 m2.

Vattentillgången i Rögleverket är givetvis i hög grad
beroende av nederbördens storlek. I medeltal har det
lämnat 530 000 m3/år, men under torrår har
vattenleveransen kunnat nedgå till endast 340 000 m3.

Källbyverket, som fullbordades år 1907, är beläget vid
Höje å c:a 1.5 km sydväst om Lund och omfattar 18
rörbrunnar utmed åns strand samt pumpverk och
avjär-ningsverk. Vattnet innehåller nämligen pr liter 3 à 5 mg
järn samt dessutom 0,2 à 0,3 mg mangan.

Rörbrunnarna nedgå 15 à 17 m till kalkberget och en
del av dem ytterligare några meter i detta.
Avjärnings-verket, som år 1922 ombyggdes, omfattade två aggregat,
vartdera bestående av luftare, reaktionsbassäng och
filter. Makadam- och filterbäddarna rensades genom
hastig tömning av bassängerna. Spolvattnet leddes
genom en utspolningsbassäng till Höje å.

Under perioden 1909—1915 uppfordrades i medeltal

400 000 m3/år medan motsvarande uppfordring åren
1916—1919 uppgick till endast 360 000 m3. Den årliga
uppfordringen har sedermera ytterligare nedgått.

Anledningen till verkets avtagande kapacitet är dels
att söka i en småningom fortgående igenslamning av
rör-brunnarna, dels i en likaledes fortgående sänkning av det
allmänna grundvattenståndet. Grundvattenströmmen
vid Källby utgör nämligen en biflod till den mäktiga, i
riktning åt nordväst framrinnande artesiska
grundvattenström. den s. k. Alnarpsfloden, ur vilken Malmö stad

KvcNo^yön

’omeleklinf
*&o
■40

ßprkesàkraspn

Fig. i.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free