Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
TEKNISK TID SKRIFT
28 juli 1928
distans mellan dammens framsida och ett under dammen
lagt dränagesystem.
På liknande sätt kunna spänningar uppstå högre upp i
en monolitisk gravitationsdamm med påföljd, att
dragpåkänningar kunna uppstå å uppströmssidan, varigenom
sprickbildningar där kunna uppstå, som ytterligare
bidraga till att vattentrycket sprider sig in i själva
dammkroppen. Vid ökad storlek av dylika dragsprickor ökas
tryckpåkänningen på dammens nedströmssida, så att
slutligen överansträngning av murverket med därav
följande dammbrott kan befaras.
För en del anläggningar i Sverige har man därför
övergått från massiv konstruktion till armerad med den
stödjande delen utförd av relativt tunna pelare, ställda på
konstant inbördes avstånd samt däremellan en tunnare
konstruktion antingen av armerade plattor eller av
betongvalv. Den förra konstruktionen, i allmänhet av
Am-bursentyp, har kommit till relativt vidsträckt
användning, då dammhöjden icke är alltför stor. En annan
konstruktion, som under senare åren kommit till
utförande, särskilt i Nordamerika och speciellt i dess västra
stater, utgör den flerspänniga valvdammen, och då denna
typ även använts vid dammbyggnader i Sverige, torde
en närmare beskrivning härav vara av intresse. Under
vissa betingelser torde den nämligen hava stora
företräden framför andra dammkonstruktioner.
Särskilt lämplig är den flerspänniga dammtypen för
dammar, som skola utföras i flera byggnadsstadier.
Såväl Suorvadammen, fig. 6, som Norrforsdammen, fig. 7,
utgöra exempel på sådana dammar avsedda att framdeles
påbyggas. Om således dammbyggnadens höjd till en
början göres lägre än vid slutlig utbyggnad, kan man med
denna konstruktion bespara murverk såväl för själva den
tätande valvkonstruktionen som för de stödjande pelarna.
Om en massiv gravitationsdamm på liknande sätt skall
utföras i tvenne byggnadsskeden, måste man antingen
från början dimensionera dammens undre del för dess
blivande definitiva höjd, fig. 4, eller också enligt fig. 5
Fig. 7. Flerspännig valvdamm vid Norrfors.
utföra den massiva dammens undre del i tvenne stadier.
På det första sättet erhåller man onödigt stora
murverks-massor vid första byggnadsstadiet, vilket givetvis
fördyrar konstruktionen. Om arbetet utföres enligt den
senare metoden, erhåller man en ur konstruktiv synpunkt
mindre lämplig fog mellan murverket i första och andra
utbyggnadsstadiet. På grund av de relativt stora
skjuv-påkänningarna i bakre delen av dammen, kan
sprickbildning befaras i denna fog, särskilt som murverket på ömse
sidor om fogen genom olika ålder blir utsatt för stora
krympspänningar, vilka göra en dylik sprickbildning
sannolik.
Fig. 6. Flerspännig valvdamm .vid Suorva.
/t-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
