Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
TEKNISK TID SKRIFT
28 juli 1928
LITTERATUR
Vägar och gator. Av civilingenjörerna Gunnar Traneus
och E. Paul Wretlind, 342 sid., 339 fig., Albert Bonniers
förlag, Stockholm 1928. Pris häftad 25 kr.
Alltsedan Svenska vägföreningens bildande 1914 har
väg-frågan ständigt varit aktuell. Till en början behandlades
den mera propagandamässigt i ett otal föredrag och smärre
uppsatser samt vid diskussionsmöten, men sedan dessa
börjat verka, kunde man gå mera på djupet, och många
värdefulla artiklar hava publicerats. Något försök att samla de
spridda erfarenheterna till ett helt har emellertid icke
gjorts förrän genom föreliggande arbete, som ingår i den
stora tekniska handboken "De Tekniska Vetenskaperna"
såsom band II utav dess avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst. Glädjande är att försöket gjorts av två så
erfarna vägmän som Wretlind och Traneus, ty det kan ej
nekas att all början är svår.
Framställningen har i huvudsak utformats som en
redogörelse för de resultat, vartill den praktiska
vägbyggnadskonsten kommit, särskilt här i landet men även i utlandet.
Att denna framställning är i huvudsak korrekt, därför
utgöra författarenamnen en god borgen, och det kan här ej
vara tal om att gå i detalj och framhålla allt som är rätt
och bra. Anmälaren vill endast angiva det väsentliga
innehållet och därtill foga några reflexioner.
Det första av bokens sju kapitel innehåller en översikt
över det svenska vägnätets tillkomst samt en redogörelse
för väglagstiftningen och dess verkningar, varvid särskilt
tiden efter 1914 och viktigare nu gällande författningar
uppmärksammats. Några önskemål beträffande vägreformer
hava även framförts.
Andra kapitlet behandlar den nutida vägtrafiken samt
den synnerligen viktiga frågan om fordringarna på en god,
dvs. efter trafiken riktigt avpassad väg.
En något så när grundlig trafikräkning bör enl. förf.
omfatta minst en vecka varje årstid. Fråga är dock, om man
ej utan ökad kostnad får bättre resultat med dubbelt så
många 3-dagars räkningar.
Breddning och skevning i kurvor ha behandlats mycket
summariskt medelst ett par figurer och tabeller.
Förläggandet av högsta punkten innanför yttre vägkanten (i körbanans
kant?) förefaller omständligt ur utförandesynpunkt.
Beträffande den tabell, som anger erforderlig sidolutning i
kurva för att trycket skall vara vinkelrätt mot vägytan,
må bl. a. anmärkas, att det som är av betydelse är att
känna den sidolutning, som erfordras för att trycket ej
skall avvika mera från normalen än som för olika vägytor
kan vara tillåtligt. I samband härmed vill anmälaren ej
underlåta att påtala, att den gamla hederliga centrifugalkraften
i den onumrerade bilden sid. 57 kallas centripetalkraft.
I det. tredje kapitlet behandlas vägars byggnad. Först
redogöres för de förarbeten, som tarvas för allmänna
vägar, och särskilt ingående beskrives upprättande av
väg-förslag. Förf. synas hava en viss förkärlek för kedjan, som
dock måste anses vara ett rätt dåligt längdmätningsredskap.
Härefter beskrivas vägens huvuddelar. Beträffande de
allmänna synpunkterna för terrasseringsarbeten o. d.
hänvisas till D. T. V., avd. Järnvägsbyggnader, under det att
för vägar speciella synpunkter beträffande dessa arbeten
framföras genom en utförlig arbetsbeskrivning, som efteråt
kommenterats. De permanenta beläggningarna hava som sig
bör blivit utförligt behandlade. Även yttjärad makadam har
beskrivits här, men förf. påpeka, att enär yttjärningen måste
upprepas ofta, den snarare borde hänföras till underhåll.
Man behöver knappast läsa mellan raderna för att finna
en viss förkärlek för betongbeläggningar. Näppeligen får
man dock sådana utförda med "vetenskaplig exakthet", icke
ens i U. S. A., allraminst om kostnaden samtidigt skall vara
icke alltför stor. Uppgiften att smältcementets
huvudsakliga förtjänst för utförande av cementmakadam är, att
bindningen börjar först efter 2 à 3 timmar gäller väl ej generellt
utan möjligen de cementsorter förf. arbetat med.
Fjärde kapitlet visar vägmaskiner. Förf. hava nämligen,
under hänvisning till bristande utrymme, avhandlat
väg-maskinerna ganska summariskt och i flera fall inskränkt
sig till omnämnande och bilder. Anmälaren anser, att
åtskilligt kunnat offras för att bereda plats åt den värdefulla
fullständigare behandling av ämnet, som förf. otvivelaktigt
kunnat lämna. Utan vägmaskiner hade vi icke vår
nuvarande vägstandard, och utan allt flera och bättre maskiner
få vi icke den standard många hoppas på.
I femte kapitlet behandlas frågan om vägars underhåll,
varvid även den alltmer aktuella frågan om
vinterväghållning blivit vederbörligen uppmärksammad.
Sjätte kapitlet lämnar i mycket starkt koncentrerad form
en framställning av de mångskiftande gatuproblemen,
under det att det sjunde och sista kapitlet behandlar åtgärder
för trafiksäkerheten.
Bihang I innehåller en vägnomenklatur, i huvudsak
enligt svenska väginstitutets förslag.
En god nomenklatur är ej lätt att upprätta, ocn den
här meddelade behöver nog ytterligare mogna, varunder
den emellertid icke behöver växa på längden. Förf. följa
den f. ö. icke själva; så t. e. säger nomenklaturen:
"Kullersten, olämpligt uttryck, bör utbytas mot fältsten", men förf.
använda flerstädes kullersten och beskriva å sid. 120
fältsten såsom vanlig kullersten. Rörande väggrus står en
lång, likalydande definition på två ställen, under det att
t. e. skyddsgrus ej medtagits.
Bihang II avhandlar vägmaterial och deras provning. Det
här sammanförda omfattande materialet bör vara av stort
färde för alla, som mera ingående syssla med vägars
byggnad och underhåll.
Till sist lämnas en 8 sidor stark litteraturförteckning,
huvudsakligen svensk, engelsk och amerikansk litteratur.
Bildmaterialet är rikligt och på det hela taget väl valt.
Några bilder, t. e. 4, 18, 54, 107—112, 134, 153, 239, 294
kunde dock utan olägenhet hava utelämnats, till fromma
för en fylligare behandling av vägmaskinerna.
Normalsektionerna för beläggningar, fig. 61, äro återgivna i väl
liten skala, under det att en del asfaltredskap samt K. A.
K:s orienteringstavla och visarestolpe hava onödigt stor
skala. Fig. 304 och 305 kunde möjligen hava utbytts mot
likvärdiga Stockholmsgator.
I det föreliggande arbetet hava förf. givit en fyllig
framställning av sina egna och andras erfarenheter och därmed
fyllt en betydande lucka i den svenska väglitteraturen.
Framställningssättet är lämpat för det avsedda ändamålet.
Med tanke på att boken, även om förf. icke avsett den
därför, nog kommer att användas även som studiehandbok,
hade en strängare uppdelning kanske varit önskvärd,
liksom även ett mera omsorgsfullt ordval på en del ställen.
Sä användes t. e. grusning å sid. 149 i betydelsen grus.
Den typografiska utstyrseln är mycket förtjänstfull och
anmälaren har observerat anmärkningsvärt få tryckfel.
Anmälaren vill gärna hoppas, att även Sverge är tryckfel
för Sverige och att i motsatt fall förf. äro oskyldiga. Med
det sinne för realiteter och framtida utveckling som de
visat, hade de säkerligen gått. betydligt radikalare tillväga
och valt t. e. skrivsättet Svärje.
Anmälaren vill till sist livligt rekommendera boken till
studium icke blott av praktiska vägmän, för vilka den bör
vara en välkommen uppslagsbok, utan även av alla, som
behöva en fullständig och lättfattlig orientering i de
mångskiftande vägfrågorna.
Gustaf Slettenmark.
Achensee-kraftverket i Tyrolen är nära fullbordat och
beskrives ingående i "Wasserkraft und Wasserwirtschaft",
1928, Hft 19 (varav särtryck kan erhållas för Mk 2: 50 från
Verlag der Richard Pflaum A.-G., München). Ehuru den
tillgängliga medelvattenmängden icke uppgår till mera än
5,9 m3/sek., kan man tack vare den till nära 40© m
uppgående fallhöjden installera maskineri för 125 000 hkr. F. n.
äro installerade 85 700 hkr.
Ehuru den intressanta beskrivningen innehåller ett
kapitel om finansiering och ett om "Kraftwirtschaftliches" har
författaren ändock lyckats undgå att nämna någon
kostnadssiffra, vilket härmed beklagas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
