Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
TEKNISK TID SKRIFT
28 juli 1928
MALMÖ VATTENLEDNINGSVERKS NYA
FILTERANLÄGGNING FÖR JÄRNHALTIGT GRUNDVATTEN.
Av civilingenjör ALFRED JERDÉN.
Den 15 juli 1928 tog Malmö vattenledningsverk i bruk
en nyanlagd filteranläggning för minskning av
grundvattnets järn- och manganhalt. Filtren äro konstruerade
som öppna snabbfilter och då anläggningen i viss mån
avviker från tidigare konstruktioner, skall här lämnas
en kort beskrivning.
År 1926 kunde grundvattenanläggningen, som sedan
år 1901 förser Malmö stad med hela dess behov av
vattenledningsvatten, sålunda fira sitt 25-årsjubileum.
Med anledning härav utfördes en serie analyser av
vattnet för att utröna, om vattnets sammansättning
förändrats under de 25 åren. Grundvattentäkten är ganska
vidsträckt och vattnet utvinnes genom ett 70-tal
brunnar med ett avstånd av 7 km mellan de yttersta
brunnarna. Vattnets sammansättning i olika brunnar växlar
ganska betydligt och förändringar hava även inträtt
under den tid, då vattnet utnyttjats. Någon enhetlig
tendens i växlingarna har dock knappast kunnat spåras.
Vattnet innehåller fortfarande c:a 4,5 mg järn och 0,2
mg mangan per liter samt kalk och magnesium
motsvarande 16 tyska hårdhetsgrader.
I samband med grundvattentäktens utbyggnad anlades
det första filtret. Detta hade en kapacitet av 6 000 m3
pr dygn. Ett andra filter med samma kapacitet och
enligt samma system anlades år 1909. Dessa
anläggningar bestå av luftningsanordning och filter i två
avdelningar. ett förfilter fyllt med makadam och ett
efter-filter med 750 mm sandlager av 1—3 mm kornstorlek
överst. Vattnet passerar filtren underifrån och upp och de
spolas genom att öppna bottenluckor, varigenom filtren
hastigt tömmas. De båda filtrens kapacitet översteg
medelvattenförbrukningen ända till år 1925. För
komplettering av de båda filtren har använts äldre sand-
filtersanden uttagits och tvättats två gånger om året.
Det var därför önskvärt att kunna bygga det nya filtret
på så sätt, att spolningen blev tillräckligt effektiv. Då
sedan dessa filter byggdes, utvecklingen på detta
område gått snabbt framåt, kunde detta icke väntas möta
några större svårigheter.
Vid besök i Amerikas förenta stater år 1922 befunnos
deras snabbfilter kunna rena slamfyllt vatten med gott
resultat och sedan genom spolning kunna helt befrias
från slammet. Denna metod hade emellertid icke
kommit till användning vid de relativt nybyggda
filteranläggningar för järnhaltigt grundvatten, vilka besöktes.
— Senare har dock metoden kommit till användning
även härför bl. a. i Memphis, Tenn. — Då filterfrågan i
Malmö togs upp till behandling i slutet av år 1924,
beslöts att bygga ett försöksfilter efter det amerikanska
systemet. Då förfiltren i de befintliga filtren fungera
mycket tillfredsställande och kunna hållas rena genom
spolning en gång i veckan, var avsett att använda
dylika även i den nya filteranläggningen. Försöksfiltret
inkopplades därför efter ett förfilter. Försöksfiltrets
kapacitet var 0,7 lit. pr sek. Som filtermaterial
användes ett 750 mm sandlager av 1—3 mm kornstorlek eller
samma material, som finnas i de äldre filtren. Filtret
fungerade fullt tillfredsställande med en filterhastighet
av 5 m pr timme och reningseffekten översteg t. o. m.
de äldre filtrens. Då detta driftsätt prövats,
inkopplades filtret utan förfilter, varvid råvattnet fick passera
en reaktionsbassäng med 1 timmes uppehållstid. Härvid
nåddes lika god rening. Motståndet tillväxte dock
snabbare, så att spolning måste ske efter 3 i stället för efter
4 dagar. Motståndet hade då stigit till 1.2 m.
Spol-uingshastigheten uppgick till 0,6 m pr minut och spol-
Fig. 1. Luftningsbyggnaden med filtret i bakgrunden.
filter, som renat grundvatten från en större, öppen
utjämningsreservoar. Sistnämnda år passerade 10 % av
vattenförbrukningen genom sandfiltren och vid
maximi-förbrukning voro även dessa fullt utnyttjade. Det var
då nödvändigt att utöka filteranläggningen.
Filtren av år 1901 och 1909 lämna fullt
tillfredsställande reningsresultat, Under de sista åren med en
medelbelastning på varje filter av 5 700 m3 pr dygn, vilket
motsvarar 0,80 m3 pr timme och m2 filteryta, hava dock
efterfiltren måst spolas 2 gånger i veckan, varjämte
Fig. 2. Brygga över reaktionsbassängen.
ningen pågick under 4 minuter. Då försöksfiltret varit
i gång under nära 2 år, beslöts att bygga anläggningen
efter detta system.
Filteranläggningen är byggd för en vattenmängd av
120 lit. pr sek. eller c:a 10 000 m3 pr dygn.
Anläggningen är uppdelad i tvenne sammanbyggda avdelningar.
I den ena, som har cirkulär planform, inrymmas
luftningsanordning, reaktionsbassäng och behållare för
spol-ningsvatten och i den andra med rektangulär planform
4 st, filterenheter. Råvattnet utrinner genom fördel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
