Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 26 jan. 1929 - Tekniska föreningar - Norrköpings polytekniska förening, av Bw. - Tekniska föreningen i Härnösand, av P. M—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 jan. 1929
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
47
TEKNISKA FÖRENINGAR
Norrköpings polytekniska förening
sammanträdde under kapten F. Bensows ordförandeskap
den 21 november 1928.
Efter protokollsjustering beslöt föreningen att till
hedersledamöter kalla de fem ännu levande stiftarna av
Norrköpings polytekniska förening, nämligen
stadsarkitekt Karl Flodin, disponent Ivar Fogelberg, byråchef Bo
Hellström, civilingenjör G. A. Wennekström och f. d.
gasverksingenjör Pontus Wistrand.
Ordföranden lämnade meddelande om, att styrelsen
dryftat frågan om firande av föreningens 40-årsjubileum
i samband med årets julfest den 8 december och
redogjorde i korta drag för huru styrelsen tänkt sig denna
fest anordnad. Föreningen beslöt lämna styrelsen i
uppdrag att efter i huvudsak samma riktlinjer som vid
föregående års julfest anordna denna festlighet och att till
jubileet inbjuda de personer, styrelsen kunde finna
lämpligt.
Därefter höll civilingenjör Erik Brodén, Stockholm,
ett föredrag om: Den svenska arbetsfredslagstiftningen.
Efter några inledande ord om vad man ifråga om
arbetsfred kan uppnå på lagstiftningens väg framhöll
föredragshållaren, att vad som kan tänkas komma ifråga är:
medlings- och förlikningsinstitutionernas lagfästa
möjlighet att ingripa för att förhindra arbetsinställelser,
fixering av avtalens rättsverkan och i samband därmed
inrättande av arbetsdomstol, föreningslagstiftning för att
närmare precisera de olika organisationernas ställning
till en arbetsfredslagstiftning och förbud för vissa slag
av arbetsinställelser, de s. k. samhällsvådliga.
Redan 1887 kom frågan om arbetsfredslagstiftning upp
genom en motion i riksdagen angående
skiljedomstols-förhandlingar. Först vid föregående års riksdag blev
det emellertid möjligt få genomförd en lösning på
problemet, en lösning, som emellertid är behäftad med
avsevärda ofullkomligheter. Lagförslaget, som då antogs,
omfattade dels lag om kollektiva avtal och dels lag om
arbetsdomstol. Enligt lagen betecknas som kollektivavtal
varje avtal mellan arbetsgivare eller förening av
arbetsgivare å ena sidan och fackförening eller liknande
förening av arbetare å andra sidan, varigenom regleras
de villkor, som skola lända till efterrättelse för
anställning av arbetare eller om förhållandet i övrigt mellan
arbetsgivare och arbetare. Avtalet skall föreligga i
skriftlig form och är gällande såväl för de medlemmar,
som tillhöra resp. föreningar vid den tid, då avtalet ingås,
som ock för sådana medlemmar, som senare inträda, för
så vitt vederbörande icke redan förut är bunden genom
annat avtal. Kollektivavtalets verkningar visa sig på 3
sätt: bestämmande för enskilda arbetsavtal, som
medlemmar av resp. organisationer ingå, åläggande för parterna
av vissa fredsförpliktelser, samt påföljder vid avtalsbrott.
Uppsägning av avtalet skall ske i skriftlig form eller
genom telegram. Lagen om kollektivavtal träder i kraft
den 1 jan. 1929, men tillämpas ej på avtal, som ingåtts
före denna dag.
Lagen om arbetsdomstol stadgar, att dylik domstol
med säte i Stockholm skall inrättas och bestå av 1
ordförande och 6 ledamöter, samtliga tillsatta av regeringen.
Till denna domstol hänvisas alla mål rörande
kollektivavtal, där tvisten gäller: 1) avtalets giltighet, bestånd
eller rätta innebörd; 2) huruvida visst förfarande strider
mot avtalet; 3) påföljd av förfarande, som anses strida
mot avtalet. Arbetsdomstolens utslag kan ej överklagas.
Föredragshållaren lämnade en del förklarande
exempel och uttalade, att de nämnda lagarna ju utgöra ett
försök att reglera hithörande frågor, men att vissa
brister vidlåda desamma, som t. e. bestämmelsen om att för
den händelse parterna i sitt avtal så bestämma, kan
avtalet hållas utanför arbetsdomstolens inflytande i på-
följdshänseende och lagens bestämmelser sålunda göras
ineffektiva. Man får därför hoppas, att dessa frågor i
framtiden komma att på ett mera fullständigt sätt lösas.
Efter föredraget framförde ordföranden föreningens
tack till föredragshållaren, varefter sammanträdet
upplöstes och sedvanligt samkväm vidtog.
Bw.
Tekniska föreningen i Härnösand
hade den 24 sistlidne november sitt ordinarie
sammanträde, då val av styrelse och övriga förtroendemän ägde
rum.
Hötet öppnades av ordföranden, lektor A. Thurdin,
som hälsade de närvarande välkomna och uttryckte sin
tillfredsställelse över att se en rätt så talrik tillslutning
till mötet.
Efter protokollsjustering och inval av fyra nya
medlemmar företogs därpå val av styrelse. Valet utföll så,
att den nuvarande styrelsen i sin helhet kvarstår även
för nästa år med lektor A. Thurdin fortfarande som
ordförande. De övriga posterna inom styrelsen handhavas
även av de samma som tidigare, nämligen baron G. S.
Leijonhufvud, som vice ordförande, ingenjör P.
Melander, sekreterare, samt dessutom ingenjörerna O. Björner,
G. F. Söderbaum och E. von Post. Som ersättare i
styrelsen kvarstår ingenjör W. Jobson och nyvaldes direktör
K. Kihlberg i stället för kapten P. H. Hedberg, som
avflyttat från staden. Ingenjör O. Kjerrulf återvaldes som
revisor och i stället för ingenjör O. Parment, som
avflyttar från orten, ingick ingenjör H. Brodin. Som
revisorssuppleant omvaldes disponent M. Bagge.
Aftonens föredrag hölls av ingenjör K. Blom från
Härnösand om Plywoodindustrien.
Föredraget började med en redogörelse för plywoodens
historia och dess utveckling och meddelades bl. a., att
korslimmat trä påträffats i de gamla egyptiska
kungagravarna. Härefter redogjorde talaren för denna
industris ställning i de olika länderna. Amerika kommer
här i produktionshänseende som nr 1 med en årlig
tillverkning av cirka 100 OOO ton och som god tvåa det lilla
Finland, som huvudsakligen har sina goda och rika
björkskogar att tacka för denna placering. Såsom
varande lukt- och smakfritt är ju nämligen björkfaneret
särdeles lämpligt för emballeringsändamål.
Sveriges produktion uppgår till ungefär fjärdedelen
av Amerikas.
Vad ’Sverige beträffar, konstaterades att produktionen
stigit snabbare än konsumtionen, varför f. n. en viss
överproduktion föreligger.
Exporten till utlandet omfattar endast de högsta
kvaliteterna, av vilka vid tillverkningen faller endast 15 till
20 %. Det övriga måste finna användning inom landet.
Men trots avsevärt stegrad konsumtion under de senaste
åren är situationen faktiskt sådan, att alla fabriker ligga
inne med stora lager och arbeta med inskränkt drift. För
att minska utfallet av de sämre kvaliteterna och öka
utfallet av de bättre, som kunna exporteras, måste sålunda
fabrikerna söka anskaffa den allra bästa råvara.
Den mellannorrländska finfibriga furan har på
exportmarknaden tillvunnit sig synnerligen stort erkännande
för sin vackra struktur och sin hållbarhet.
Härnösands-plywood efterfrågas alltmer och fabriken kan icke på
långt när tillfredsställa exportmarknadens behov.
En synnerligen intressant och viktig del av föredraget
behandlade skogens vård och skötsel för att hjälpa
naturen framställa god råvara för plywoodtillverkning, och
påvisade talaren, hur med ett jämförelsevis ringa arbete
skogens värde kunde betydligt höjas.
Ingenjör Blom framhöll vidare, vilket förträffligt
byggnadsmaterial plywood utgör. Den är såväl
synnerligen ljud- och värmeisolerande som även billig.
Seuan ordföranden avtackat föredragshållaren för det
trevliga och instruktiva föredraget, voro de officiella för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
