Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 20 april 1929 - Notiser - The Iron and Steel Institute firar diamantjubileum - Utställning i Danzig i sommar - Ahlsellska stipendiet - Litteratur - Anmälan: Stockholms gasverk 1853—1928. Minnesskrift, av T. L. - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Avdelningen för Teknisk undervisning, av J. H—g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 april 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
’223
skild framställning därom till sekreteraren, mr G. C.
Lloyd, 28 Victoria street, London S. W. 1.
Den sedvanliga årsmiddagen hålles i Grand Hall,
Connaught rooms, Great Queen Street, W. C., torsdagen
den 2 maj kl. 7 e. m. Anmälan senast den 25 april.
Pris 15 sh. exkl. vin.
Torsdagen den 9 maj 1929 hålles ett kompletterande
möte i Glasgow, då frågorna n:ris 1, 2, 8, 10 och 14
komma att diskuteras. Lokal: sällskapets rum vid
Royal technical college, George street.
Ytterligare ett kompletterande möte hålles i Sheffield
den 15 maj 1929 kl. 2,30 e. m., då frågorna n:ris 10, 1,
5, 11, 3 och 15 komma att diskuteras. Lokal: Mappin
Hall of the University, St George Square.
Höstmötet hålles den 10, 11, 12 och 13 september i
Newcastle-on-Tyne under ordförandeskap av professor
Henry Louis. Av intresse är att North-East Coast
Exhibition går av stapeln i Newcastle vid denna tid.
Utställning i Danzig i sommar. En stor utställning
planeras under tiden 14 juli—11 augusti i Danzig. Den
skall omfatta skeppsbyggnad samt väg-, vatten- och
brobyggnad. Vissa separatutställningar ingå i den stora
utställningen, som anordnats i anslutning till Tekniska
högskolans i Danzig 25-åriga tillvaro.
Utställningsbesty-relsen betonar särskilt, att utställningen ej har lokal
karaktär.
Närmare upplysningar lämnas på begäran från
Dan-ziger Ausstellungs-Gesellschaft m. b. H„ Krebsmarkt
7—8, Danzig.
Ahlsellska stipendiet. Till innehavare av 1929 års
Ahlsellska resestipendium har Svenska
teknologföreningens styrelse efter förslag från styrelsen för dess
avdelning för Väg- och vattenbyggnadskonst bland 5
sökande utsett civilingenjören löjtnant Per Swartling,
Göteborg, för att bereda denne tillfälle att i Amerika
studera organisation samt arbetsmetoder och maskiner
för banunderhåll.
LITTERATUR
Stockholms gasverk 1853—1928. Minnesskrift. I
samband med Värtagasverkets invigning 1893 utgavs en
publikation, avhandlande "Stockholms belysning från
dess början till nuvarande tid"; samma publikation
utkom i en andra, väsentligt utvidgad upplaga till
Stockholms gasverks 50-årsdag år 1903. Då verket nu med
anledning av sin 75-åriga tillvaro åter framträder med
en minnesskrift har detta sitt särskilda berättigande
med anledning av den väsentliga förändring, det under
de sista 25 åren undergått. Medan de flesta gasverk i
Sverige anlagts för att tjäna gatubelysningen, har deras
uppgift numera blivit så gott som uteslutande
värmeändamål. I stället för att detta skulle ha ställt gasen
på avskrivning har det gjort den vida populärare. Då
gasen var ung — eller år 1885 — åtgick endast något över
1 % av den av Stockholms gasverk försålda gasen för
värmeändamål, under det att de för år 1927 tillgängliga
siffrorna visa en förbrukning för värmeändamål av 95 %.
Belysningen nöjde sig med de 5 %. För denna
utveckling har Stockholms gasverk, som är nära nog lika stort
som landets övriga tillsammantagna, gått i spetsen. Den
nu föreliggande publikationen uppehåller sig blott föga
vid verkets äldre historia utan beskriver för den
allmänhet, som begagnar sig av gasverkets produkter, dess
tillverkningsmetoder, distributionssätt och användning
inom hushåll och industri. Den är redigerad av
överingenjör G. H. Hultman, och de olika kapitlen hava
författats av herrar Danielson, Molin, Qvarfort och
Wen-nerbärg, samtliga ingenjörer vid Stockholms gasverk.
Verkets huvudprodukter äro som bekant gas och
koks. Sedan Värtagasverkets kammarugnar, med en
dygnskapacitet av 160 000—190 000 kbm gas, tagits i drift
år 1918, nedlades driften vid Klaragasverket och all
gastillverkning för stadens behov övertogs av Värtaverket.
Kammarugnar av ny konstruktion och med en
dygnskapacitet av minst 80 000 kbm tagas under innevarande år i
bruk. En ingående, väl illustrerad beskrivning lämnas av
gastillverkningen och koksframställningen. Koksen är
näst gasen verkets mest betydande produkt — inte som
allmänheten möjligen föreställer sig att betrakta som
avfall, utan en vara på vars framställande verket
nedlägger den största omsorg och på vars kvalitet höga
fordringar ställas. Artikelförfattaren passar på att
vederlägga ett par av de vanligaste klagomålen på koksen,
t. e. att den skulle vara "utbränd", dvs. gasen i
otillbörlig grad utdragen ur kolet. Koks utgöres emellertid av
den efter kolets fullständiga avgasning återstående
resten och bör för att kunna anses god hålla mindre
än 1 % gaser. För att förebygga förhastade klagomål
och befordra ett ekonomiskt utnyttjande av koksen
ställer gasverket till konsumenternas förfogande en
specialutbildad tekniker för bestämmande av koksstorlek,
eld-ningssätt m. m. Av den framställda koksen går ungefär
70 % till centraluppvärmningsändamål. Under 1927
tillverkades c:a 110 000 ton.
Biprodukter vid gastillverkningen äro tjära,
ammoniumsulfat och kaustik ammoniak, bensolprodukter samt i
mindre omfattning grafit, svavel, slaggstybb m. m.
■Under de senaste tjugo åren har gasverkets
ledningsnät undergått en storartad utveckling och huvudrörnätet
har nu en sammanlagd längd av 457 km. Kostnaderna
för rörnätets utvidgning, underhåll och skötsel uppgå för
närvarande till c:a y2 öre per kbm försåld gas.
Som gasverkets största konsumentgrupp utgöres av
hushållen, ser verket också numera som sin
huvuduppgift att leverera jämn, god och billig gas till dessa. I
de två längre artiklar, som utgöra minnesskriftens
senare hälft, beskrives klart och uttömmande gasens
funktion och användning inom hushållen och industrien —
här huvudsakligen livsmedels- och metallindustrien
varest gasbränslets stora anpassningsförmåga indirekt
åstadkommer stora besparingar. Gasens egenskaper som
hushållsbränsle granskas från olika synpunkter
beträffande ekonomi och arbetsbesparing, i jämförelse såväl
med ved som elektricitet, och med sidoblickar på
förhållandena även i andra länder. Artikelförfattaren har
icke skytt någon möda för att enkelt och klart beskriva
alla slag av gasapparater som förekomma inom
hushållen, under kraftigt framhållande av vikten av en rätt
konstruktion, en sakkunnig uppsättning, och icke minst,
en ordentlig skötsel i enlighet med anvisningarna.
Endast om dessa faktorer uppmärksammas, kunna gasens
ekonomiska fördelar helt utnyttjas. Kapitlet härom
erbjuder stort intresse för alla husmödrar och borde vara
en vägledning för arkitekter, byggmästare och husägare.
Stockholms gasverk har icke valt att fira sitt 75-års
jubileum med en vidlyftig historisk återblick. Det ger i
stället vad som är av mera nytta för det praktiska livet:
saklig, lättfattlig och nyttig upplysning om sina
produkters framställning och användning. Den omsorg om
sina talrika avnämares bästa, som gasverket härmed
dokumenterar, är för publikationer av likartat slag i hög
grad efterföljansvärd. T. L.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för Teknisk undervisning sammanträdde
den 5 mars under ordförandeskap av professor
Hjalmar Dahl.
Sedan protokollet från föregående sammanträde
upplästs och godkänts, invaldes till medlemmar i avdel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
