Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det nordiska ingenjörsmötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 b
TEKNISK TIDSKRIFT
29 juni 1929
striella verk av större intressen, danska statens
försöksmejeri i Hilleröd. de större bryggerierna,
Carlsberg och Tuborg, den kungl, porslinsfabriken samt
Bing & Gröndahls porslinsfabrik. Burmeister & Wains
olika anläggningar, Fords fabrik, Köpenhamns
telefonbolag, Nordiska kabel- & trådfabrikerna,
Köpenhamns stads vattenverk och gasverk samt
reningsanläggning för avloppsvatten, ett större sjukhus och
hamnen m. m. — allt efter tycke och smak. I
programmet hade även inflätats en lunch på Den
poly-tekniske Læreanstalt, vilken till stor förnöjelse för
forna elever ägde rum i de gamla ritsalarna och andra
undervisningslokaler.
Det må i detta sammanhang och till ledning för
kommande ingenjörsmöten sättas ifråga om icke
programmet för sektionssammanträdena blivit väl
sammanträngt eller om man så vill alltför omfattande.
Tidsintervallen mellan de olika föredragen voro alltför
korta. Detta medförde små rubbningar i tidtabellen
eller bragte de olika föredragen att till tiden
överlappa varandra, varför intresserade icke i önskvärd
grad kunde följa med de frågor, som lockade dem.
Det fanns många strängar på mötesarrangörernas
båge. Andra mötesdagen anordnades sålunda en
särskild liten högtidlighet, då grundstenen lades till
läroanstaltens kemisk-tekniska laboratorium. I denna
högtidlighet deltogo läroanstaltens utländska gäster
samt de nordiska ingenjörerna genom sina särskilda
representanter. På kvällen samma dag hade på
operan anordnats en festföreställning med Hakon
Börresens musikaliska komedi Den kongélige gæst
samt August Bournovilles balett Toreadoren på
programmet, Den stora massan av värdfolket själva fick
icke plats på operan utan för dem hade Scalateatern
abonnerats. Senare på kvällen gav Dansk
Ingeniørfor-ening supé för de nordiska systerföreningarnes mera
framskjutna representanter med damer. De
utländska damerna blevo också under hela mötet föremål
för sina danska värdinnors oavlåtliga omsorg och
för-lustades med besök på museer och slott samt
automo-bilutfärder.
Den polytekniske Læreanstalts jubileum.
Ingenjörsmötets stora clou var deltagandet i Den
polytekniske Læreanstalts 100-års jubileum, vilket
gick av stapeln fredagen den 30 augusti. Redan
klockan 9,50 på högtidsdagens morgon hade de 3 000
deltagarne tagit plats i Forum. Medan gästerna
samlades spelade Livgardets musikkår ett festpreludium
av kompositören Karl Nilsen. Bland de församlade
märktes först läroanstaltens talrika utländska gäster
samt deltagarne i ingenjörsmötet och
naturforskar-mötet, representanter för regeringen samt högre civila
och militära myndigheter m. fi. Klockan 10 ankom
kungligheten med konungen och drottningen i
spetsen och festen begynte. Skalden Hans Hartwig
Seedorff Pedersen hade skrivit en festkantat, till vilken
Karl Nielsen satt musik. Efter kantaten, framförd
genom en manskör och recitation, vilket gjorde sig
glänsande i den stora hallen, tog professor Pedersen
till orda och höll festtalet. Han berörde i korthet
läroanstaltens tillkomst och frambar ett tack till
universitetet för det fruktbärande samarbete, som hade ägt
rum under årens lopp mellan de bägge institutionerna.
Talaren gav därefter i stora drag en skildring av
läroanstaltens utveckling. Han uttalade en önskan att
nedläggandet dagen förut av grundstënen till en ny
byggnad måtte avhjälpa en brist, som man så länge
hade känt. De sista hundra årens stora framsteg på
olika områden hade skapat ökade
försörjningsmöjligheter för millioner människor, men hade samtidigt
skapat sociala och politiska svårigheter som följd av
att samhället ännu icke hade dragit den riktiga
konsekvensen av att jorden dag för dag minskades i
omfång. Ingenjören måste vara hänsynsfull mot naturen
och icke göra större ingrepp i denna än nödvändigt.
Det skulle i fortsättningen liksom hittills varit fallet
bliva läroanstaltens uppgift att säkerställa den vunna
utvecklingen till det allmännas bästa.
I samband med hundraårsjubileet hade man genom
att utnämna hedersdoktorer velat markera
läroanstaltens tack till dansk ingenjörsvetenskap. Professor
Pedersen överräckte därpå doktorsdiplomet till de
nya hedersdoktorerna professor N. Bohr, direktör H.
Blache, ingenjör J. L. la Cour, professor J. Hjelmslev,
direktör M. C. Holst, överingenjör J. Irminger,
telefondirektör Fr. Johannsen, ingenjör Poul Larsen,
borgmästaren H. C. V. Möller, direktör Chr. Övergaard,
ingenjör Valdemar Poulsen och professor S. P. I.
Sörensen. Ytterligare fyra hedersdoktorer utnämndes,
nämligen ingenjör A. Bendixen. professor Wm.
Hovgaard, fabrikör H. J. Krebs och professor H. M.
Westergaard. Dessa voro emellertid genom utrikes
resor förhindrade personligen mottaga utmärkelsen.
Så vidtog den långa ceremonien med framförandet
av lyckönskningar samt överlämnandet av adresser,
gåvor och donationer. Statsministern lyckönskade
å regeringens vägnar och rektorn vid
Köpenhamns universitet professor J. Hjelmslev framträdde
i spetsen för en stor deputation från universitetets
olika avdelningar. Ingenjör Neergaard’talade å det
nordiska ingenjörsmötets, naturforskarmötets och ett
stort antal danska ingenjörssammanslutningars
vägnar. Han meddelade att danska ingenjörer i Förenta
staterna, Canada och Cuba hade insamlat ett belopp
av 30 000 kr., som skulle tillföras läroanstalten.
Industriens talan fördes av direktör Övergaard, som
överlämnade en check på 300 000 kr., insamlat inom
dansk industri. Därefter framträdde representanter
för en mängd danska institutioner av olika slag. Bl. a.
överlämnade Carlsbergsfonden en gåva på 30 000 kr.
Sedan blev det de nordiska ländernas tur att betyga
polyteknisk Læreanstalt sin aktning och glädje över
dess utveckling, varefter turen kom till övriga
utländska gäster. För Sveriges del talade professor Töre
Lindmark, som anförde en deputation, bestående av
representanter för våra högskolor och universitet samt
större ingenjörssammanslutningar, vetenskapliga
samfund och föreningar. Slutligen framförde professor
Pedersen högskolans tack för alla de
hedersbetygelser, som kommit den till del, varefter den
imponerande festen avslöts med avsjungandet av kantatens
andra del.
På eftermiddagen samma dag höll generaldirektör
Hugo Malmi ett för alla mötesdeltagarna avsett
"biograf’-föredrag över Imatra kraftverk. Han erinrade
därvid om att Imatra kraftverk, vilket tillhör finska
statsverket, uppförts under åren 1922—29 och avser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
