Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteratur - Anmälan: Två minnesskrifter, av T. A. - Anmälan: Litteratur från Deutsches Museum, München, av T. A. - Tekniska föreningar - Norrköpings polytekniska förening, av Br.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
235
man eller bolaget. Men dessa minnesskrifter äga helt
visst icke endast den efemära uppgift, som
reklambroschyrer, kataloger och dylikt i vanliga fall ha, utan
även ett bestående värde, som den för det förflutna inom
svensk industri och teknik intresserade måste i hög grad
uppskatta. Numera lägger man ju vikt vid att
åstadkomma ganska uttömmande historiska
sammanställningar av ett industriföretags utveckling både ur
teknisk och ekonomisk synpunkt. Man samlar äldre bilder
och låter företaga en ofta mycket välbehövlig och
önskvärd nyfotografering av verkstäder och andra därtill
hörande byggnader. Allt av större värde än för
ögonblicket. Det är ju givet, att innehållet mången gång blir icke
så litet subjektivt behandlat, men detta är mindre till
skada än om minnesskrifterna överhuvudtaget icke skulle
komma till. En framtida kritisk industrihistorisk
forskning kan nog komma att rätta till åtskilligt. Det behövs
alltid även här ett visst perspektiv för att allt skall
synas i rätta proportioner. Mången gång häpnar man
nämligen vid genomläsandet av dylika skrifter över den
utomordentliga framsynthet, som de män måste ha ägt,
vilka en gång för decennier sedan eller ännu längre togo
det djärva steget att starta en tillverkning, bilda ett
bolag, sätta igång med en försäljning eller dylikt och
man glömmer då så lätt, att dessa män icke voro de
enda som startade, utan att de äro de, som efter en lång
kamp fortfarande löpa banan framåt och som, utan att
ha nått något slutgiltigt mål, hålla sig i den segrande
tätgruppen. Kanske detta icke alltid under hela tiden
berott på framsynthet, skicklighet osv., det finnes också
något som heter tur, omständigheternas makt,
oberäknade tillfällen etc., men var det ena slutar och det andra
tar vid, det är långt ifrån lätt att alltid opartiskt
avgöra.
Det föreligger två minnesskrifter, som böra
omnämnas i dessa spalter. Den ena — mycket rikt illustrerad
— avhandlar de yttre konturerna av A.-b. Stridsberg &
Biörcks historiska utveckling under åren 1868—1928.
Till denna redogörelse ha fogats två tyvärr ganska
kortfattade kapitel om sågens och cirkelsågens historia,
även dessa kapitel försedda med talrika illustrationer.
De allra enklaste redskapens historia erbjuda minst lika
mycket intresse att studera som de geniala uppfinningar,
vilka det senaste seklet ha att uppvisa och som för en
icke fackman förefalla vara höjden av invecklade
spörsmål. Varje bidrag till verktygens historia måste därför
hälsas med tillfredsställelse, både av forskare och
varför icke även av alla dem, som i sin dagliga gärning
använda dessa verktyg eller redskap.
Den andra minnesskriften är utgiven med anledning
av A.-b. B. A. Hjorth c6 C :is 40-årsjubileum och har
huvudsakligen formats till en ståtlig hyllning och en
skildring av mannen bakom verket, B. A. Hjorth. T. A.
Litteratur från Deutsches Museum, München. Man
skulle kunna tycka att "Deutsches Museum von
Meisterwerken der Naturwissenschaft und Technik" i München
med sina enorma skatter av föremål,
originalbilder, -ritningar och annat borde ha givit upphov till
teknikens och industriens historiska utveckling. Oskab
von Miller, museets geniale skapare, har dock lagt upp
problemet annorlunda. Under de c:a 20 år, som det drog
om, innan museet blev färdigt — om man nu kan anse
att ett sådant museum någonsin blir färdigt —
inriktades allt arbete, alla vetenskapsmän och fackmän av olika
slag på att få till stånd samlingarna, få dessa instruktivt
ordnade och att göra museet levande. Först därefter har
man haft tid och krafter över för publicering, och von
Miller hade säkert förnekat sig själv, om han icke från
början och med bestämdhet lagt museets publikationer
på en bred och populär bas och låtit utarbeta små för
var och en lättöverkomliga broschyrer. Tills dato har
av dessa Deutsches Museums "Abhandlungen und Be-
richte" utkommit på VDI:s förlag i Berlin, fem häften,
behandlande i överensstämmelse med det av von Miller
uppgjorda programmet ett eller flera avsnitt av
naturvetenskapernas eller teknikens utveckling,
levnadsskildringar av framstående uppfinnare eller vetenskapsmän
osv.
Det tyska bergsbruket har dels skildrats ur
teknisk-historisk synpunkt av A. Schwermann, dels av E.
Treptow, som givit en intressant översikt över bergsbruket
i gammal skulptur, målning och teckning. Denna sista
broschyr utgör huvudsakligen ett utdrag och en
bearbetning av samma förf. uppsats i "Beiträge zur Geschichte
der Technik und Industrie", Bd. 12, 1922.
Av framstående vetenskapsmän ha av J. Zenneck
skildrats i var sitt häfte Heinrich Hertz och Josef von
Frauenhofer. Deutsches Museum är numera i lycklig
besittning av de originalapparater, som dessa män
använt vid sina vetenskapliga experiment, och med dessa
broschyrer i hand vid besök i Deutsches Museum bör
ett studium av apparaterna bli betydligt mera givande
än, om man endast har tillgång till museietiketterna.
Den berömde byggaren av Bremens hamn Ludwig
Franzius har behandlats av G. de Thierry, som skildrat
honom icke blott som en framstående ingenjör, utan
även som en personlighet huvudet högre än många av
hans samtida.
Slutligen föreligger ett häfte "Wege und Ziele des
Deutschen Museums", som otvetydigt bär vittne om det
utomordentliga intresse och den offervillighet, varmed
hela Tyskland omfattat detta märkliga museum, vars
samlingar numera ingen svensk ingenjör eller
industriman bör försumma att studera vid besök i München.
T. A.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Norrköpings polytekniska förening
besökte den 20 sept. stadens gasverk och sammanträdde
därefter under ordförandeskap av stadsingenjör John
E. Petterson. "Vid sammanträdet höll direktör Sven
Anderson ett med ljusbilder illustrerat föredrag över
"Norrköpings stads gasverk".
Inledningsvis berörde tal. gasens användning i gångna
tider och påpekade att exempelvis innevånarna vid
Kaspiska havets västra kust i närheten av Baku redan under
medeltiden förstodo att tillgodogöra sig gasen och att
kineserna vid samma tid hade funnit användning för en
naturlig gastillgång i provinsen Ou-tang-kiao. Gasens
användning var således i utomeuropeiska trakter sedan
århundraden känd, när man i Europa i slutet av 1600-talet
började göra forskningar angående dess natur och
orsakerna till dess förekomst.
Det dröjde dock länge, innan uppfinningen av
gasframställning fick någon praktisk betydelse, ty varken
uppfinnarna eller någon av deras samtida anade innebörden
av den uppfinning de gjort, och ett helt århundrade
förgick, innan denna fick någon tillämpning. Första steget
i denna riktning, fastän omedvetet, togs 1786 vid en
koksfabrik i Culcas Abbey, där man för att tillvarataga
kon-densationsprodukterna vid kokstillverkningen hade
inrättat en avkylningsapparat. Den vid kondenseringen
överblivna gasen hittade arbetarna på att medelst mycket
primitiva anordningar använda till lyse vid fabriken. I
fortsättningen berörde tal. experimentens fullbordande
genom engelsmannen William Murdoch, fransmannen
Philippe Lebou och amerikanen Henfrey samt hur de
första gasverken upprättades i London och Amerika.
Frånsett några mindre, enskilda oljegasverk anlades
de första gasverken i Sverige år 1846 i Göteborg, år 1849
i Norrköping och 1853 i Stockholm. Redan i slutet av
1848 hade frågan blivit väckt om införandet av
gatubelysning med gas i Norrköping och den 7 dec. samma år
inlämnades av ingenjör Alexander Keiller i Göteborg ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
