Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 21 dec. 1929 - Notiser - Statens provningsanstalt - Det kemiska undersökningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
674
TEKNISK TIDSKRIFT
16 nov. 1929
till utförande. Anstaltens inkomster av betalade uppdrag
och forskningsarbeten hava under räkenskapsåret
uppgått till 264 000 kr. (föregående år 266 900 kr.);
utgifterna för anstaltens verksamhet inkl. dyrtidstillägg hava
uppgått till totalt 375 200 kr.
Av provningar, utförda på Mekaniska
avdelningen relaterar berättelsen bl. a. följande:
Tillverkning av ihåligt borrstål genom valsning med kärna av
olika material har utförts vid ett bruk under
provningsanstaltens kontroll, och utlåtande har lämnats rörande
olika kärnmaterials förhållande vid valsning och
ut-dragning av kärnan. Hårdhetsprovningsapparat,
durometer, av A.-b. Alphas tillverkning, har ingående provats
i jämförelse med Rockwellapparat. Provningen visade,
att apparaten av svensk tillverkning ägde avsevärt större
känslighet än den amerikanska maskinen. Svetstråd av
martinjärn och lancashirejärn har undergått jämförande
provning på så sätt, att av vardera materialet genom
nedsmältning uppbyggts provstycken, på vilka därefter
hållfasthetsegenskaperna undersökts. Filar av olika
fabrikat ha provats för utrönande av
avverkningsförmågan vid filning i stålmaterial av olika hårdhet.
Stålaluminiumlinor med kärna av ståltrådslina och ett hölje
av aluminiumtrådar hava fått alltmera vidsträckt
användning för elektriska ledningsändamål. Leveransprov å
dylika linor hava i ett flertal fall utförts, och därjämte
har undersökts hållfastheten hos skarvar och
infästningsanordningar. — För provningarna å
Byggnadstekniska avdelningen har redogörelse redan
lämnats i Teknisk tidskrift (häfte 43, sid. 533). — På
Elektriskt-fysikaliska avdelningen
bebehandlades 353 provföremål. Bland dessa märkas 152
metalltrådslampor, vilka undersökts med avseende på
ljusstyrka och effektförbrukning samt livslängd genom
långtidsprov, utsträckt över ca 1 000 bränntimmar. Bland
forskningsarbeten på denna avdelning märkas den under
förra räkenskapsåret påbörjade rostningsundersökningen
å telegraftråd samt en på uppdrag av Jernkontoret
verkställd undersökning av götjärns och lancashirejäms
magnetiska egenskaper. Vid den senare undersökningen
användes ballistisk ringmetod, och materialet valsades till
tråd med 8 mm diameter. Ett stycke av järntråden
hop-böjdes till en ring, vars båda ändar hopsvetsades,
varefter ringen utglödgades samt slutligen försågs med
erforderliga trådlindningar. För varje järnsort upptogs
en fullständig hysteresiskurva, motsvarande ett
maximivärde på fältstyrkan av 150 cgs. Före undersökningen
studerades olika glödgningssätts inverkan på järnets
magnetiska mjukhet, varvid koercitivkraften (som mått
på mjukheten) uppmättes enligt magnetometrisk metod
för raka provstavar. — På Bergskemiska
avdelningen ha under året 1165 provföremål behandlats,
däribland av järn, stål, tackjärn och ferrolegeringar 405
prov. Flera vid avdelningen tillämpade analysmetoder
hava i mån av tid upptagits till revidering i anslutning
till senaste i litteraturen lämnade meddelanden och egna
erfarenheter. För utrönande av orsakerna till
betong-rörs förstöring har sedan två år pågått undersökning av
olika slags vattens lösande förmåga på hårdnat
portlandcement och andra cementsorter. Dessa arbeten ha
under året fortsatts och avslutats. —
Kemiskt-tekniska avdelningen har behandlat 1 546
provföremål. Av stenkol, antracit och koks ha 352 prov
undersökts. Ett av uppdragen gällde jämförande provtagning
och undersökning av olika sorteringar av
värmeledningskoks, levererad dels av Stockholms gasverk, dels av fem
av de största kolimportörerna i Stockholm.
Provtagningen utfördes under en tidrymd av ca fem månader
av vintersäsongen. Sammanställning av de erhållna
resultaten har publicerats av Stockholms gasverk. Av
smörjoljor och cylinderoljor ha 101 prov undersökts med
avseende på de egenskaper som kunna läggas till grund
for bedömande av oljornas lämplighet för olika
smörj-ningsändamål. Vanligen omfattar en sådan undersök-
ning spec. vikt, viskositet, flampunkt, förhållande i köld,
fria syror och förkoksningsprov enligt Conradson samt
vid mera omfattande provningar även asfalt, fet olja,
vatten och fasta mekaniska föroreningar samt
benägenhet att förändras genom luftoxidation med bestämning av
asfalttal och tjärtal efter föregående oxidation. En
alltjämt fortsatt, sammanhängande serie uppdrag har till
ändamål att följa förändringarna hos några i drift på
motorfartyg använda smörjoljor. En annan
sammanhängande serie avsåg att undersöka en viss smörjoljas
förhållande i drift i ångturbin under lång tid. De under
föregående år igångsatta provningarna av
rostskyddsfärger hava fortsatts och nya sådana igångsatts.
Färgbe-strukna järnplåtar ha därvid dels exponerats i fria
luften för långtidsprovning, dels underkastats
laboratorieprov. Vid provningarna har visat sig, att direkt
frilufts-exponering under ett eller flera år vanligen är mycket
utslagsgivande. Laboratorieproven omfatta bl. a.
motståndsförmåga mot svavelsyrehaltig eller kolsyrehaltig,
fuktig luft, mot saltvatten, temperaturväxlingar och
böjningspåkänningar. Avdelningen har vidare utfört 86
prov på asfalt, asfaltbetong, sandasfalt, asfaltmakadam
samt gatu-, väg- och brobeläggningar m. m. Flertalet av
dessa prov hava underkastats en omfattande
undersökning dels med avseende på sammansättning av
asfaltmaterialet, dels hava de ingående bituminösa ämnena
undersökts med avseende på smältpunkt, penetration,
mjukningspunkt enligt den amerikanska s. k. ring and
ball metoden, upphettningsförlust, lösningsförhållanden
och sammansättning m. m. En stor del av hithörande
prov hava utgjorts av prov på vägbeläggningar, uttagna
av Svenska väginstitutet från provvägar i Kristianstad,
Gävle och Hälsingborg. Bland viktigare utredningar,
verkställda inom avdelningen, märkas undersökningar
av tvättmedel med avseende på inverkan på
hållfasthetsegenskaperna hos bomulls- och linneväv vid olika
tvättning. Dessa undersökningar hava nu avslutats, och
resultaten komma att publiceras i
Ingeniörsvetenskapsakademiens handlingar. Undersökningarna över metod för
bestämning av styrkan hos kemisk trämassa, vartill
medel beviljats av Ingeniörsvetenskapsakademien och
Svenska cellulosaföreningen, hava tillsvidare avbrutits men
avses att bringas till avslutning, då provningsanstalten
erhåller behövligt penningbidrag. Under året ha
igångsatts jämförande undersökningar rörande
provtagningsmetoder för bestämning av vattenhalt i kemisk
trämassa.
Under året hava av anstaltens tjänstemän publicerats
18 avhandlingar och undersökningsresultat m. m.
Det kemiska undersökningsväsendet. I skrivelse av
den 16 maj 1928 hemställde kemistsamfundet till k. m:t
om föranstaltande av en allsidig utredning beträffande
huru det offentliga kemiska undersökningsväsendet i
vårt land må kunna organiseras för att motsvara de
krav, som svenskt näringsliv har berättigade anspråk att
ställa på detsamma.
Kemistsamfundets analytiska sektion, från vilken
initiativet till denna hemställan utgått, framhåller bl. a.,
att den verksamhet som bedrives av de offentliga
kemiska undersökningsanstalterna ej alltid står så högt som
den borde, att förefintliga föreskrifter för analysers
utförande äro alltför ensidigt begränsade till lantbruks- och
mejeritekniska undersökningar samt att de
statsunderstödda stationernas analystaxa är alltför låg till förfång
för de mera enskilda analytiska laboratorierna.
Sektionen framhåller med anledning härav önskvärdheten av
skärpta och mera preciserade kompetensfordringar för
de statsunderstödda kemiska stationernas föreståndare
samt att möjlighet borde skapas för dessa stationers
personal att hålla sig à jour med den kemiska analysens
utveckling. Sektionen anser, att auktoritet hos och
förtroende för undersökningsanstalterna blott kan skapas
förmedelst legitimering genom ett statens organ av inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
