Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFT. 2
TEKNISK TIDSKRIFT
FEBR. 1929
*
ELEKTROTEKNIK 1
RcdaktörsJUUUS KÖRNER
INNEHÅLL: Stockholms rundradiostation, av Siffer Lemoine. — Elektrifieringen av Chemins de fer Paris—Orléans,
av J. Ottosson. — Den elektriska ljusbågens motstånd, dess inverkan på strömmens storlek, särskilt vid
kortslutning m. m., av Sven Norberg. — Tillsatsförluster i trefasasynkronmotorer med faslindade rotorer, av L. Dreyfus.
— Notiser. — Litteratur. — Elektriska standardiseringskommittén. — Föreningsmeddelanden.
STOCKHOLMS RUNDRADIOSTATION.
Av Siffer Lemoine.
I. STUDIOLOKALER.
Historik.
Den statliga rundradion i Sverige daterar sin
begynnelse från november 1923. Det var i
telegrafverkets undervisningsanstalt, Malmskillnadsgatan
19 B, som den första stationen uppmonterades och
som den första studion iordningställdes. Hela det
utrymme, som härvid disponerades, utgjordes av tvenne
medelstora salar: en studio, varav en bild är visad i
fig. 1, av dimensionerna 7,8 m längd X 4,5 m
bredd X 2,9 m höjd samt ett kombinerat
sändarestations-, förstärknings- och kontrollyssningsrum. i
dessa lokaler, som i varje hänseende voro synnerligen
blygsamt tilltagna och möjligast anspråkslöst inredda,
iiade rundradion sitt provisoriska hemvist under hela
år 1924, intill dess det för programärendenas
ombesörjande konstituerade aktiebolaget Radiotjänst med
ingången av år 1925 tillträdde sin verksamhet.
gatan 30 — telefontornets hus — varest av
telegrafverket upplåts en fil av rum, omfattande såväl
kontorslokaler som studio- och apparatrum.
Sändarestationen med dess förstärkningsanordningar kvarblev
till en början på sitt förutvarande ställe, till dess att
den liyanskaffade, större sändaren hunnit
uppmonteras i telegrafstyrelsens byggnad, Brunkebergstorg 2.
varest den allt fortfarande befinner sig. En plan av
denna andra studio är visad i figur 2 jämte det
omedelbart intill studion liggande förstärkarerummet,
vilket tills vidare samtidigt också fick tjänstgöra som
s. k. laudsförstärkarerum, dvs. fördelningscentral för
till landsortens rundradiostationer förande linjer.
i betraktande av att rundradiorörelsen vid denna
tidpunkt ännu utgjorde ett jämförelsevis oprövat fält,
syntes vad som här iordningställdes bliva både
tidsenligt och bekvämligt och förmodades komma att
räcka till för utveckling under ett antal år framåt.
Studion innehöll måtten 11,4 m längd X 6,7 m bredd
I ^
Fig. 1. Interiör av studion Malmskillnadsgatan 19 B (1928).
Fig. 2. Plan av studioutrymmena Malmskillnadsgatan 30.
Det ställde sig nu nödvändigt ej blott att anskaffa
en ny, större och för sitt ändamål bättre avpassad
studio, vilken med hänsyn till arbetets art och
organisation medgäve bekväm kommunikation med
tillhörande kontorslokaler, utan krävdes det även, enär
Stockholm från ocli med nu kom att utgöra en
pro-gramcentral för landet i dess helhet, utvidgade
utrymmen för den tekniska apparaturen. Högkvarteret
inflyttade därför under januari 1925 i Malmskillnads-
X 4 m höjd och var, då densamma togs i bruk, till sin
storlek en bland de största då existerande i Europa.
Emellertid visade det sig mycket snart, ej blott att
studion som sådan blev otillräcklig som
inspelnings-lokal utan också att utrymmena i övrigt blevo för
trångbodda, och man nödgades gå i författning 0111
anskaffandet av nya. Dylika förhyrdes i Kungsgatan
8 samt togos i användning vid årsskiftet 1928.
En beskrivning av studioteknikens utveckling under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Oct 11 13:26:30 2022
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929e/0005.html
