- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
32

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

TEKNISK TIDSKRIFT

2 febr. 1929

DRIFTMÄSSIG ÖVERVAKNING OCH VÅRD AV
ELEKTRISKA INDUSTRIANLÄGGNINGAR.

Av G. Hjertén.1

För två år sedan avhölls på teknologföreningen en
diskussion över ämnet "Driftmässig övervakning och
vård av kraftstationers elektriska utrustning". Av den
därvid förda diskussionen framgick, huru berömvärt
noggrant och systematiskt de ledande kraftverksföretagen
i vårt land övervaka och vårda den elektriska
utrustningen i sina anläggningar såväl genom dagligen och
veckovis förekommande rengöringar av maskiner och
ställverk som genom regelbundna isolationsprovningar.

Om man betänker under huru mycket svårare och
mera påfrestande förhållanden de elektriska
anläggningarna arbeta inom gruvhanteringen, där maskinerna ofta
handhavas av oskolad personal, samtidigt som
uppställningslokalerna äro fuktiga och dammiga, skulle man
möjligen därav kunna draga den slutsatsen, att det
skulle vara berättigat att gå in för ännu strängare
övervakning av sådana anläggningar. Detta skulle dock,
förutom de ekonomiska konsekvenser, det komme att
medföra, vålla mycket stora praktiska svårigheter, dels
på grund av maskinernas mångfald, dels även av den
anledningen, att de i stor utsträckning äro i gång större
delen av dygnet.

Trots att den elektriska utrustningen vid gruvorna
normalt ej torde erhålla bråkdelen av den skötsel och
vård som kraftverkens anläggningar, tenderar
utvecklingen hos oss i Grängesberg ej till ökad tillsyn av de
elektriska anläggningarna inom gruvfältet, utan man
strävar fastmer, även om det måste ske med ekonomisk
uppoffring av anläggningskapital, efter att erhålla
sådana elektriska anläggningar, att skötsel och underhåll
bliva mindre än förut med bibehållande av förutvarande
driftsäkerhet eller där så är möjligt, ökning av
densamma. Att driftsäkerheten spelar en mycket stor roll,
förstår man därav, att det uppfordrade berget i stor
utsträckning går från maskin till maskin, vilket har till
följd, att om drivmotorn strejkar för blott en
arbetsmaskin i serien, hela uppfordringen avstannar.

Vid den nu följande redogörelsen för den praxis, som
utbildat sig i Grängesberg i fråga om skötsel och
underhåll, bortser jag helt från transformatoranläggningar
och kraftlinjer, då dessas skötsel och vård torde vara
tämligen likartade såväl hos kraftverken som inom olika
industrier. «

öppna eller ventilerat kapslade asynkronmotorer
revideras normalt en gång om året. Smärre och medelstora
maskiner isärtagas därvid helt. Motorerna rengöras
grundligt, luftgapet och lagerspelrummet kontrolleras
och justeras, om så behöves, och släpringarna på
släpringade motorer slipas, om detta erfordras. Smörjmedel
bytes. Eventuellt förekommande andra fel avhjälpas.
Motorer, uppställda i särskilt dammiga lokaler,
revideras oftare, i svårare fall varannan månad. Vid särskilt
hastigtgående motorer kan det visa sig nödvändigt att
oftare byta olja. Förbrukad olja i lagren ersattes av
den ordinarie personalen på arbetsplatserna.

Vid helkapslade motorer är inre rengöring normalt
obehövlig.

Samtidigt med motorerna justeras motorskåpen och
startmotstånden, varvid kontaktytor rengöras och
putsas, brända kontakter utbytas och ny olja ifylles.

i Av inledningsföredragen vid elektroteknikavdelningens
diskussionsmöte den 19 okt. 1928 under ovanstående rubrik
publicerades i Elektrotekniks decembernummer 1928 kapten
Götherströms ang. brandskyddssynpunkter. Här följer ing.
Hjertans redogörelse för gruvhanteringens problem,

För synkronmotorer är skötseln 1 stort sett densamma
som för asynkronmotorer. Det har dock vid dessa
maskiner visat sig svårigheter med släpringen med negativ
potential, vilken har tendens att svärtas med ty
åtföljande gnistbildning. För erhållande av bättre gång
hava vi därför försett vissa av synkronmotorerna med
omkastare, med vars tillhjälp släpringarnas polaritet vid
behov skiftas, och detta har visat sig hava en välgörande
inverkan.

För likströmsmaskiner tillkommer kommutatorernas
skötsel, och dessa efterses så ofta erfarenheten visat det
nödvändigt för de olika maskinerna. Spåren i mera
hastigt gående kommutatorer rengöras med mellanrum
av 3 till 12 månader, varvid glimmer filas, om så behövs.
Vid de långsamt gående, direkt kopplade spelmotorerna
behöver skötsel av kommutatorerna mycket sällan äga
rum. ’Sålunda har rengöring av kommutatorspåren
endast ägt rum en gång på 5 år för spelmotorerna vid
Müllers schakt. Att de stora bergspelsmotorerna för
likström visat sig fordra så ringa underhåll, beror säkert
till ej oväsentlig del på att de ventileras med filtrerad
luft, varigenom avsättning av damm förhindras.

Särskilt påfrestande driftsförhållanden äro
gruvloko-motiven utsatta för. Vi ha därför för desamma en
särskild reparationsverkstad under jord, och för deras
skötsel och underhåll äro följande instruktioner utfärdade:

"För lokförarna:
Vid varje skifts början skall efterses:
att kollektorerna ej hava brännsår. Denna
undersökning sker genom att sakta köra maskinen framåt, tills
motorerna gått ett varv;

att kolen ligga an ordentligt mot kollektorerna samt
att de ej äro utslitna;

att kontroller och motstånd äro felfria;
att övriga för slitning utsatta delar äro i gott stånd.
Skulle fel befaras på någon del, skall tillsyn ske även
under skiftets gång och förhållandet påpekas för
lokföraren på efterföljande skift, även om direkt fel ej
observerats.

Smörjning:

Motor- och hjullager, som ej äro kul- eller rullager,
besiktigas vid skiftets början, och smörjmedel påfylles,
om så erfordras.

Strömavtagaren smörjes två gånger pr skift.
Kontrollern smörjes, så snart den börjar gå trögt.
Upptäckta fel på loken anmälas ofördröjligen till
vederbörande skiftbas eller lokreparatören. Likaså
anmälas fel på spår eller ledningar till vederbörande
förman.

För lokreparatörerna.
Vid större reparationer på loken skola dessa till alla
delar noga efterses, slitna delar utbytas och uppkomna
fel avhjälpas. Uppmärksamheten bör särskilt fästas vid
luftgapet mellan rotor och stator, vid kollektorn,
kontrollern, lagren och smörjningsanordningarna. En dylik
"generalsyn" skall ske en à två gånger om året,
beroende på lokets beskaffenhet och körtid, även om loket ej
intagits för någon större reparation.

Rapport över utförda reparationer samt
anmärkningsvärda förhållanden avlämnas till gruvkontoret varje
vecka. Större fel anmälas omedelbart,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929e/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free