Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 okt. 1929
ELEKTROTEKNIK
169
Precis samma ekvationer erhållas direkt, om man
istället för att utgå från en koppling enligt fig. 1
utgår från en enligt fig. 2. Häri betyda:
r2, r4 sekundärmotstånden för motor 12 resp. 34
inklusive eventuella justeringsmotstånd i
förbindningsledningarna mellan släpringarna.
R ett gemensamt start- resp. regleringsmotstånd.
Kopplingarna 1 och 2 äro sålunda med hänsyn till sitt
verkningssätt identiska. Men då koppling 2 förefaller
enklare, torde denna i praktiken vara att föredraga.
Räkningarna fortsättas med ekvationerna 1, 2b och
3, 4b som grundekvationer, ur vilka
primärströmmarna Ji och J„ elimineras. På så sätt erhålles
E2 = jE±
Et = j E!
]X i
7^3
J2
e
j.
’12
+ "
r, + R
~>eR
S
h I
+ J 2
Ht +
’eR
U + R
— .i X(M j
— i xoi I
(?)
+
varvid
Motor 12.
r„==r.
xa2 ■
x2 1 (Ji 2
Motor 34.
6 X
012
x o4 == x±
’41 — ’ Ö34
’31 + n2
1 xil
r32
034 -(■ xs
1 + r32 2
x3
(9)
Antages dessutom
É> = È{............................ (10)
dvs. lindas motorerna med samma
motståndsförhållande
_r3_X3
’"i ’ .......................
för samma sekundärspänning
E2 — E± ........................
fås för sekundärströmmarna följande uttryck:
Jo==E,
[r34+^+ f (1_C0Se)] -/[^öi—|sinej
J,=E.
T
J-
>2 + R . I I
• i2 >s.–––-rxa2 I I
Hi+
r^+R
]
R.
?-i2+£ + £ (1-cose
i !
1 -
R
x°2+g sms
R2
S2
»11+ -
r2+R
-1X02 • r34+
r4+Ä
1 B2
MmkS :
9,81 ■ 2 ;
. V1
p
Härvid antyder tecknet X den skalara
multiplikationen, för vilken följande regler äro att beakta:
(ji + -h) X Js = Ä X h + h X h (15)
....... (16)
Sättes
erhålles
J1Xj2e"P = j1e 1(pXJ
■h = É(lH + j
h = É (ßt + i l2)
(10 a)
(10 b)
(11)
Sättes
J\ xh = E2 [(ß! + i h) x (Q2 + i l2)]
= E2 o, o, + ft |2)....................(17)
Ji = E
J2 = E
gi + i Ii
«1 + 7 bt
p g2 + i l2
«2 + i
erhålles
01 + 7 fi.. 02 + i l2
x
Ü2]
i bj
: B2
+ 7 fci «2 + 7 "2
(gl 02 +Il ^H«! «2+^1 &2) + (gl la — g2 ll)(% &2-«2 &l)
(«12 + V)(«22+ V)
Med ledning av dessa räkneregler utvecklas ur
ekvationerna 13, 14 och 2b, 4b:
Pö2 = (i JiX J2) = J22 r-J Ä + [J2 X J4 e’ C] f
(18)
(19)
p b4 = (7 J3 X J4) ^34 = J42 + [j« XJ4 ’ e] I (20)
och med hänsyn till ekv. 7, 8
P b 2 = #2 X J22 7*12 ■
P öi = EiXJi — Ji
4 ’34
Uträkningen lämnar under antagandet È2 = Ei:
(21)
.(22)
r,+K
-f £a2-cose
— E22
-mie-samt
■]-
Ä2r
+ #04 2 32" | ’"l 2+^34+
r,+ R~
N
Xa 2 Xq
A ^02 + xai
"12+ S J
N
(23)
(12)
Vi övergå nu till vår egentliga uppgift, dvs.
beräkningen av motorernas moment M, vilket enligt
ekvationen
m Pöwatt
DÖ4=£22
B V12"
+ E22- eos 6—
- Xa22
B?
’ S2
rii+r12+
2+R]
S J
N
h+b
34"
rA + B\ B2
S2
+ Xö2 xöi
N
+ 77 sin e
12"
r* + E
lxGi
rt,+B
■ r34 + -c–-X12
(j j = primärt periodtal, p = polportal, m — fastal)
är proportionellt mot den synkrona luftgapseffekten
Pd (per fas). Luftgapseffekten beräknas såsom skalar
produkt mellan 2 vektorer enligt följande ekvationer:
Pd 2= Èt X Ji — Ji^i = [7Ä X
Pdt = È1 xz327*3 = [7V3 X ^4] «34 .... (14)
V
(24)
varvid
N
— gf — XÖ2 XOi
TI
.(25)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
