Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1929
Tabell 3. Antal dygn pr månad och år beträffande vattenstånd i Mälaren och Saltsjön vid slussen kl. 8 f. m.
samt beträffande vattnets klorlialt (milligram pr liter) vid Värtaelektricitetsverket.
Nedsjö, cm Uppsj ö, cm [-Still-vatten-] {+Still- vatten+} Klor, mg/liter
100 eller högre 99—50 under 50 Summa 20 eller högre 19-10 under 10 Summa 1000’) eller högre 999-500 499—250 under1) 250
Januari ............................... 1,2 5,0 20,5 26,7 0,2 0,7 2,1 3,0 1,3 9,9 9,1 9,6 2,4
Februari ............................ 0,2 4,8 21,5 26,5 0 0.2 0,7 0,9 0,6 2,9 10,2 8,4 6,5
Mars .................................... 0 10,2 19,8 30,0 0 0 0,4 0,4 0,6 3.2 8,7 15,0 4,1
April .................................... 2,6 12,7 14,3 29,6 >0,1 0 0.1 0,2 0.2 1,5 10,5 15,2 2,8
Maj........................................ 6,8 15,2 9,0 31,0 0 0 >0 >0 0 0.4 9,9 19,6 1,1
Juni .................................... 2,8 12,5 13,3 28,6 0 0,3 0,7 1,0 0,4 0,3 6,6 21,3 1,8
Juli........................................ 0,1 6,4 22,5 29,0 0 0,1 0,8 0,9 1,1 1,6 5,8 19,1 4,5
Augusti............................... 0 1,6 24,4 26.0 0 0,5 2,7 3,2 1,8 6,9 8,9 11,2 4,0
September............................ 0 1,1 23,1 24,2 0,3 1,0 2,7 4,0 1,8 11,3 10,4 6,8 1,5
Oktober............................... 0 1,4 25,1 26,5 0,3 0,8 2,3 3,4 1.1 12,0 14,2 4,5 0,3
November............................ 0 3,9 22,0 25,9 0,3 1,0 2,1 3,4 0,7 12,6 13,9 3,5 0
December ............................ 0 7,0 18,7 25,7 0,8 1,2 2,5 4,5 0,8 13,4 11,3 5,9 0,4
Summa 13,7 81,8 234,2 329,7 2,0 5,8 17,1 24,9 10,4 76,0 119,5 140,1 29,4 i
i Max 2560 mg/1, min. 45 mg/1.
Summa 365 |-
Summa 365
De tillfällen utöver ovanstående då siffran 200
överstigits hava varit under januari 3 gånger
„ maj 1 „
„ juli 1 „
„ augusti 1 „
„ september 6 „
„ oktober 7 „
„ november 5 „ och
„ december 7 „
Höstmånaderna utmärka sig ju som bekant särskilt
för uppsjöperioder. Av intresse är även att iakttaga,
huru de särskilda åren i deras helhet förhålla sig.
Att kraftigare uppsjöperioder, vilka sträckt sina
verkningar till Mälarens största fjärdar, också måste
medföra långvariga efterverkningar genom förhöjd
klorhalt i sjöns vatten är uppenbart, liksom även att
långa perioder utan uppsjö måste medföra en allmän
nedsättning i denna klorhalt.
Jämför t. e. åren 1921—23 med 1927—28.
Öster om Stockholm — eller vid normal
strömriktning nedanför staden — blandas mälarevattnet med
rooo !5oo
Hlorba/f /’ Lilla Varians vollen mg/L
Fig. 3. 7 = relativt låg klorhalt i ytvattnet. 77 = relativt hög klorhalt i ytvattnet.
så mycket saltvatten, att vattnet i regel blir
oanvändbart eller åtminstone mindre lämpligt till
konsumtionsvatten för de flesta ändamål. Stundom kan dock
ett visst tvång att använda detta vatten förekomma,
t. c. vid en del vattenkonsumerande verk invid
stränderna. Ett dylikt tvång föranledde på sin tid
Stockholms elektricitetsverk att — efter kemisk rening —
använda Yärtans vatten, därvid till ledning för
driften klortitrereringar företogos dagligen.
Sedermera har visserligen anledningen till fortsatta
dylika titreringar ändrats, men desamma hava dock
alltjämt fortsatts, och resultaten hava benäget ställts till
mitt förfogande av driftschefen, ing. B. E. Lindblad.
Härigenom har det ock varit möjligt att erhålla en
verklig frekvenstabell för åren 1905—27, naturligtvis
dock endast med hänsyn till förhållandena en gång
om dygnet.
Jämte siffertabellen visas, tabell 3, resultaten även
å en grafisk sammanställning (fig. 2), vars
översiktlighet torde göra vidare utläggningar överflödigt.
Fig. 3 visar (i analogi med fig. 1) klorhalten från
ytan till bottnen vid ett par olika tillfällen.
Till slut kan jag ej
underlåta att påpeka,
hurusom analyser, vilka
var och en för sig
kanske äga
jämförelsevis ringa värde, dock
vid serieundersökningar
kunnat visa sig äga
ganska stort intresse.
KOLFÖRÄDLING OCH OLJEUTVINNING.
Av bergsingenjör A. Hallbäck.
(Forts. fr. sid. 15.)
Fullständig förgasning.
Till gruppen fullständig förgasning kunna räknas
samtliga de metoder som avse att genom tillförande
på olika sätt av luft eller eventuellt syrgas samt
vattenånga åstadkomma ett fullständigt överförande
av kolets brännbara beståndsdelar till gasform. Den
vanliga generatorgasprocessen kan således räknas
hit. Denna lämnar som bekant, så snart det är fråga
om större värmebehov, den billigaste
tillverkningskostnaden per alstrad värmeenhet i form av brännbar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
