- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Mekanik /
33

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 mars 1929

MEKANIK

38

är konstant, dvs. en konstant
produkt av tryckfall och kvantitet.

Sålunda skall tryckfallet i
turbinen multiplicerat med den
cirkulerande vätskemängden Q vara
konstant, eller

Q ■ SAp = konstant.

Om en triangel uppritas av c"w
och u samt periferihastigheten u
varieras vid konstant strömning,
kommer värdet w att variera
mellan c vid hastigheten noll hos
skoveln och ett minimivärde, när
riktningen av w är vinkelrät mot u
— i det följande benämnt
normalpunkten eller normal
varvantalet — och sedan åter växa till c
vid rusning. Av ovanstående
ekvationer inses tydligt, att värdet på A pn kommer att
variera mellan noll och ett maximivärde, värdet på
t c2

A pf mellan — • — och ett minimivärde, samt det

g

C

totala tryckfallet A p mellan — • och ett
maximivärde. Sålunda kommer vid hastigheten noll och
rusning all tillgänglig energi att tagas upp enbart
genom friktion.

Energiförbrukningen blir tydligen mindre vid
hastigheten noll och vid rusning och når ett maximivärde
vid normalpunkten. Denna förbrukning kan
beräknas ur produkten Q ■ 2Ap, där Q är antagen vara
konstant.

För att emellertid erhålla en konstant produkt
Q-ZAp

måste därför vätskeströmmen ökas vid alla
hastig-HF>STIGH£TSTRIPP/6LPR..
KONSTANT V/rrSKE STPÖMN/N6.

Fig. 3. Verkningsgradskurvor för multipelturbiner som funktion av relativa varvantalet.

heter i förhållande till strömningen vid
normalpunkten. Vid ökad strömning varierar tryckfallet med
kvadraten på strömningshastigheten, och sålunda
måste energiförbrukningen variera med tredje
potensen på strömningshastigheten. Den ökade
strömningen i förhållande till strömningen vid
normalpunkten erhålles sålunda ur följande relation

NYTT/6T TPYCHFØLL A pn -

FRIKTION FOR LUST

AP/ - f-

c’ - v*.

TOTALT TRVCKFPLL ip – Apn t Ap/ =

vt

HF1ST/6HETSTRIF)N6LAR.,
KOHlT/mT PRJMÄR EFFEKT C:Q lOOO MKV a PRIMÄR /9XFL/Y.

Fig. 2.

Vj A P max

’ Ap ’ .
där APmax betecknar tryckfallet vid normalpunkten.

Det är sålunda tydligt, att hastighetstrianglarna
måste förstoras i motsvarande grad, vilket även visas

1 fig. 2, där hastighetstrianglarna för start och
rusning samt några mellanliggande punkter äro
angivna.

De uppritade trianglarna äro angivna vid olika
relativa varvantal, dvs. varvantal av turbinen i
förhållande till turbinvarvantalet vid normalpunkten.

I fig. 3 äro verkningsgradskurvor uppdragna för
30° skovelvinkel med friktionsfaktorer f från 0,05
till 0,40. Kurvor för riktningen av vätskeströmmens
inlopp i skoveln äro även inritade.

Kurvorna visa tydligt, att för att erhålla flack
verkningsgrad skur va får friktionsfaktorn f ej för mycket
försämras vid de felvinklar, som uppstå särskilt vid
start och rusning. Skovlarna måste således utformas,
så att de härvid uppkommande stötförlusterna bliva
möjligast små.

För att undersöka denna sak utfördes en del
förberedande försök med en reaktionsvåg, varvid
friktionsfaktorerna vid olika inlopps vinklar kunde
studeras. De erhållna resultaten för tvenne undersökta
profiler nris 3 och 2 b äro angivna i fig. 4. Profil
3 utgöres av en vanlig reaktionsskovel samt profil

2 b av en skovel, särskilt lämpad för varierande
inloppsvinklar. Sistnämnda skovel visade sig även
bättre vid inströmning under ideala vinklar. Den
stora skillnad, som framgår av kurvan, kan dock
delvis bero på de oundvikliga försöksfelen. I figuren
är även indragen en kurva, beräknad ur senare prov,
gjorda med utbromsning av hela växeln, vilken är
försedd med skövlar enligt profil 2 b.

Som synes, följer den på detta sätt erhållna
kurvan ganska noga försöksvärdena med reaktionsvågen
mellan 50° och 145° inloppsvinkel. Särskilt vid
vinklar mindre än 50° ligga dock de verkliga
f-vär-dena högre än de med reaktionsvågen erhållna, vil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929m/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free