- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Mekanik /
52

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52

TEKNISK TIDSKRIFT

16 FEBR. 1929

vändes för dylika undersökningar, är tillverkat av
s. k. optiskt glas med en noggrannhet beträffande
planhet av 0,1 fi. Planglaset lägges eller skjutes
utan tryck på passbitens yta, som måste vara väl
rengjord. Härvid uppkomma då genast interferenslinjerna.

Bättre än dagsljuset är det gula natriumljuset, vil-



ket på ett enkelt sätt kan åstadkommas med tillhjälp
av en bunsenbrännare (fig. 5 b) i vars låga införes en
asbetsveke. som är impregnerad med koksaltlösning.
Med detta ljus får man genast fullt tydliga
inter-terensbilder, utan att först behöva ägna rengöringen
av planglas och passbit den minutiösa noggrannhet,
som erfordras vid användandet av dagsljus.

Att med siffror bestämma och ur
interferensbilderna utläsa den exakta avvikelsen från, om vi så få
uttrycka oss," den optiska planheten, är ett studium
för sig, som fordrar stor erfarenhet och övning. Yi
kunna därför icke närmare ingå härpå utan endast med
ledning av några typiska interferensbilder visa, huru
man så att säga rent verkstadsmässigt är i stånd att
kontrollera ytans beskaffenhet ur precisionssynpunkt.

interferenslinjerna vid tryck på planglaset alltid
vandra bort från högsta punkten på provytan. I
fig. 7 äro visade några fotografier utvisande huru
interferenslinjerna i verkligheten framträda. I bilden
överst till vänster förlöpa interferenslinjerna nästan
rätlinigt, samt med samma avstånd över passbitens
ytor (härvid ligger planglaset an mot den kortare
sidan). Den lilla böjningen av interferenslinjerna
torde kunna uppskattas till 1/io linjebredd dvs. pass-

l

bitens ytor uppvisa en ojämnhet av 1/i0 • . Enär

fotografiet är taget vid det gröna heliumljuset med
en våglängd av 0,501 u så är avvikelsen i riktningen

från den kortare kanten Vio • -’g01 = 0,025 fi. I enlig-

Li

het med vad som förut sagts, så är ytan konkav, om
vid ett lätt tryck på planglaset, interferenslinjerna
vandra inåt, konvex om de gå åt motsatt håll. Man
gör nu lämpligast samma undersökning utgående från
passbitens långsida. Vid den mellersta övre bilden
observeras interferenslinjernås tvära böjning i mitten,
enär denna nedböjning sträcker sig ungefär över en
linjebredd, så är ojämnheten här 0,25 a. Vid närmare
undersökning framgick att denna interferensbild
berodde av en härdspricka i passbiten. Vid den undre
bilden i mitten se vi interferensbilden av en tunn
passbit, vidhäftad en större sådan får den utseendet
som av bilden till vänster framgår, således en mycket
god yta. Som jämförelse visas en passbit av kvarts
av 0,5 mm tjocklek, vilken en timmes tid, kort före
mätningen, belastats med kg. Här synes intet spår
av deformation, bortsett från den lilla avrundningen
vid kanterna och utgör ett bevis för att, kristalliserad
kvarts är fullständigt fri från inre spänningar. De
båda undre bilderna slutligen visa interferensbilderna

Fig. 6. Interferenslinjer vid ett ordinärt hakmått.

För vanliga mätytor exempelvis hakmått o. dyl., se
fig. 6, torde ytan vara tillräckligt noggrann om över
huvud taget interferenslinjerna framträda, enär detta
i och för sig förutsätter ytor av en viss godhetsgrad.
För passbitar och andra noggranna ytor är detta ej
tillräckligt utan man måste kunna klarlägga graden
av planheten och dessutom utöva en fortlöpande
kontroll på avnötningen av desamma.

Som en stående regel torde man böra minnas, att

Fig. 7. Interferenslinjer vid passbitar.

vid ändarna på ett cylindriskt ändmått. Det vänstra
är väl plant, det högra ojämnt på omkring 6
linjebredder eller 6 ■ 0,25 fi — 1,5 fi och genom tryckprov
fastställt att vara konkavt.

b) Kontrollering av ändytomas parallellitet ocli
passbitens längd.

Under det att ändytornas planhet kan bedömas och
kontrolleras medelst ett planglas användes för kon-

Fig. 5 a. Planglas för [-interferensundersökning-ar.-]
{+interferensundersökning-
ar.+}

Fig. 5 b. Bunsenbrännare för
åstadkommande av gult
natriumljus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929m/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free