Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TEKNISK TIDSKRIFT
28 sept. 1929
üärmare beskrivits i en av de förut åberopade
uppsatserna i denna tidskrift.
Vid mätningarna torde belastningarna, vilka,
enligt vad ovan sagts, antingen kunna vara
stillastående eller rörliga, i regel utgöras av de över
broarna framgående trafiklasterna, ensamma
lokomotiv eller tågsätt vid järnvägsbroar samt bilar,
spårvagnar, häståkdon eller människor vid gatu- och
landsvägsbroar. Det kan emellertid vara
erforderligt att vid vissa mätningar, t. e. vid bestämning av
en bros influenslinjer, belasta bron ifråga med en
enstaka koncentrerad last av tillräcklig storlek. För
detta ändamål hava de schweiziska förbundsbanorna
anskaffat i figur 8 visade brobelastningsvagn, vilken
för egen motor kan framföras över bron med en
största hastighet av 25 km i timmen och är så
inrättad, att brokonstruktionen därvid blir åverkad av en
enstaka koncentrerad last, uppgående till högst 32
ton. För provbelastningar av de svenska
statsbanornas broar användas i allmänhet vattencisternvagnar,
försedda med fyra axlar och med axeltrycken
varierande mellan 7,25 och 20,5 ton.
Som belastning vid bromätningar kan även
användas den av Losenhausenwerk, Düsseldorf,
konstruerade broundersökningsmaskinen, system Späeth, figur
9. Maskinens konstruktion är i princip följande.
Två i ett plan anordnade svängmassor, som kunna
lagras med förställbar excentricitet på sina båda
axlar, sättas medelst kugghjulsutväxlingar i samtidig
rotation av en likströmsmotor, varvid
svängmassor-nas omloppstal avläses å en tachometer och den
förbrukade elektriska effekten å en wattmeter.
Apparaterna äro monterade å en vagn, som kan framföras
å järnvägsspår. Vid svängmassornas rotation sättes
bron i svängningar, varvid uppmätas i bron
uppstående spänningar och formförändringar. Av
mätningsresultaten kan sedan beräknas brons
egensvängningstal och dämpning ävensom svängande massa och
fjäderkonstant under olika förhållanden, t. e. i
obelastat och belastat tillstånd. Maskinen kan även
användas för periodiska byundersökningar, enär såväl
egensvängningstalet som dämpningen röna inverkan
av korrosion, materialbrott och fundamentens
tillstånd. För såväl apparaten som dess verkningssätt är
närmare redogjort i "Zeitschrift des österr.
Ingenieur-und Architekten-Vereines", år 1928, häfte 37/38.
Tack vare de goda precisionsavvägningsinstrument
och teodoliter, som numera finnas, är det möjligt att
Fig. 9. Broundersökningsmaskin system Späetb.
i vissa fall använda dessa vid mätningar av
formförändringar å broar. Då det är fråga om dynamiska
mätningar, äro de visserligen ur räkningen, men vid
statiska mätningar kunna de mången gång vara till
nytta. Särskilt är detta fallet vid periodiskt
återkommande mätningar å en bro, t. e. då det gäller att
undersöka brons av temperaturväxlingar eller andra
Fig. 10. Töjningsmätare, modell Meyer.
orsaker framkallade rörelser under en längre
tidsrymd. Även kan det stundom visa sig förmånligt att
använda avvägningsinstrument och teodoliter, då det
på grund av lokala förhållanden kan ställa sig svårt
att tillfredsställande uppmontera de vanliga
bromät-ningsinstrumenten.
Ett för långsamt försiggående töjningar avsett
mätinstrument visas i figur 10 och är
konstruerat av schweizaren Meyer. Det lämpar sig för
mätning av längdförändringar av t. e. permanent last
eller temperaturändringar. I den konstruktion, som
skall observeras, upptagas tvenne hål för spetsarna
A och B. Vid mätningar å betongkonstruktioner
upptagas hålen i pluggar av brons, som ingjutits i
den ifrågavarande konstruktionen. Sedan spetsarna
A och B noggrant inpassats i sina respektive hål och
den rörliga delen L fastklämts genom skruven S,
uppmätes avståndet CD med mikrometerskruven M. För
järnkonstruktioner utföras instrumenten av stål och
för betongkonstruktioner av invar.
I det föregående hava endast avhandlats
spännings-och formförändringsmätningar å brokonstruktioner.
Emellertid kunna sådana mätningar vara av intresse
även för andra byggnadskonstruktioner, t. e. för
hus-och dammbyggnader. Såväl spännings- som
formförändringsmätningar hava också utförts å sistnämnda
slag av byggnadsverk, varvid flera av ovan omnämnda
mätinstrument med fördel kommit till användning.
Mätningar å såväl bro- som andra
byggnadskonstruktioner böra utföras av vid dylika
mätningsarbe-ten vana ingenjörer, vilka därjämte måste vara väl
förtrogna med principerna för respektive
byggnadsverks beräkning och konstruktiva utbildning. För
erhållande av goda mätresultat måste nämligen
mätningarna planläggas sakkunnigt och instrumenten
rätt handhavas, varjämte för en riktig tolkning av
mätresultaten det mången gång kan fordras en
ingående kännedom om den ifrågavarande konstruktionen
i såväl statiskt som konstruktivt hänseende.
Avsikten med denna lilla uppsats har i första hand
varit att påvisa nyttan av spännings- och
formförändringsmätningar å färdiga broar. Därjämte har
kortfattat redogjorts för mätteknikens utveckling
intill våra dagar samt beskrivits några av de för
närvarande mest använda mätinstrumenten. Fullgoda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
