Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 8 febr. 1930 - Notiser - Ångfärjeprojektet Göteborg—England - Utmärkelse åt svenska elektrotekniker - Järnsvamp vid elektrostålberedning - Kautschuk som vägbeläggningsmaterial - Serielåsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
TEKNISK TIDSKRIFT
15 febr. 1930
naderna för färjrouten ha inräknat även någon del av
kostnaden för de specialvagnar som erfordras på grund
av olikheten i lastprofiler å de svenska och engelska
järnvägarna. Även om, såsom det förutsatts, dylika
vagnar anskaffas i stället för förbrukad vagnmateriel, torde
inköp av vagnar av en dylik specialtyp dock komma att
medföra en viss ekonomisk uppoffring för
statsjärnvägarna, vilken rätteligen bör påföras
ångfärjeförbindel-sens konto. Det förefaller förbundet vidare som om
kostnaderna för försäkring och amortering av ångfärjorna
samt kostnaderna för bunkerkol vore upptagna till
alltför låga belopp. Vidare anser förbundet, att det kommer
att visa sig önskvärt att förfoga över en reservfärja,
varmed järnvägsstyrelsen dock ej räknat.
Järnvägsstyrelsens uppskattning av den blivande
passagerarefrekvensen finner industriförbundet vansklig
att bedöma. Färjor med så låg fart som den föreslagna
skulle emellertid ej skapa snabbare förbindelser med
England än de nuvarande ångbåts- och
järnvägsförbindelserna och måste därför erbjuda passagerarna extra
fördelar i fråga om komfort. Framför allt synes det
industriförbundet viktigt, att färjornas konstruktion och
storleksordning är sådan, att passagerarna ej utsättas för
risken av sjösjuka.
Järnvägsstyrelsen har såsom en oundgänglig
förutsättning för projektets realiserande angivit aktiv
medverkan från engelskt håll, förslagsvis genom samsegling
mellan statens järnvägar och London & North Eastern
Railway. Svenska beskickningen i London anser
emellertid, att ringa utsikter finnas för en sådan samverkan samt
att det vore varken behövligt eller önskvärt, att
brittiskt kapital investerades i företaget. Industriförbundet
ansluter sig i denna fråga till järnvägsstyrelsens
ståndpunkt.
Med hänsyn till det gagn Sveriges industri
otvivelaktigt skulle hava av förbättrade Englandsförbindelser
anser sig industriförbundet böra förorda en
förutsättningslös, teknisk och ekonomisk utredning av spörsmålet
i hela dess vidd. Denna borde, enligt förbundets mening,
icke endast omfatta den av järnvägsstyrelsen föreslagna
färjtypen utan även snabbare färjor eller andra
alternativ. Vid utredningen borde även uppmärksammas i
vilken utsträckning förbättrade flygförbindelser kunna
väntas komma att konkurrera med en färje- eller
fartygs-förbindelse. Slutligen anser industriförbundet, att i
samband med utredningen en preliminär undersökning bör
företagas beträffande de fraktlindringar som vore att
påräkna vid färjegodsets transport å de engelska
järnvägarna från Immingham till destinationsorterna.
Utmärkelse åt svenska elektrotekniker. Vid
Elektrotechnischer Vereins femtioårsjubileum den 24 januari
kallades till korresponderande ledamöter av föreningen
bland andra dr Ernst Alexanderson, kommerserådet Axel
F. Enström och professor Henning Pleijel.
Järnsvamp vid elektrostålberedning. Enligt en
uppsats i tidskriften Blast Furnace and Steel Plant ha på
senaste tiden vid amerikanska stålverk pågått försök
med järnsvamp som insats i elektrostålugnar. Man har
sålunda vid tillverkning av stål med låg kolhalt för
helvalsade rör försökt insatser dels av Höganäsjärnsvamp
och tackjärn i blandning, dels av järnsvamp enbart och
i båda fallen uppnått en lugnt och snabbt förlöpande
smältning samt ett stål utan rödskörhet och utan anlag
för sprickbildning. För verktyg avsett olegerat stål
framställt av järnsvamp, visade sig vara ovanligt
okänsligt för överhettning vid härdning. Hos tråd,
framställd av järnsvampstål, kunde man konstatera en ök
ning av draghållfastheten, som ej var förenad med en
sänkning av hållfastheten vid bockning eller torsion.
Då det vidare visat sig, att stål, framställt av järnsvamp,
i vissa fall kunnat ersätta dyrare specialstål, anser den
citerade tidskriften, att järnsvampen inom en
överskådlig framtid torde kunna vinna insteg hos de
amerikanska ståltillverkarna.
Kautschuk som vägbeläggningsmaterial. Kautschuk
har under senare år speciellt i Amerika men även i Europa
börjat få användning som material för vägbeläggning.
Som kautschuken jämförd med andra material ställer
sig dyrbar, har man hittills anlagt kautschukvägar
endast på mycket begränsade områden, t. e. kring
sjukhus samt på broar, där man sökt erhålla en så lätt
beläggning som möjligt. Kautschuken anbringas i regel
på betongunderlag. Enligt ett engelskt patent utgöres
beläggningen av kautschukblock, vilka fästas på
lax-stjärtformade utsprång av betongen. I Sverige
försöktes under fjolåret kautschukbeläggning enligt en
mycket enklare metod, i det att kautschuken
anbringades direkt på en makadambädd. Resultatet blev
emellertid ett fullständigt misslyckande. Även om detta får
tillskrivas den tillämpade metodens ofullkomlighet,
torde kautschukens värde som vägbeläggning vara
tvivelaktigt för vårt lands vidkommande dels på grund av
priset, dels beroende på de klimatiska förhållandena.
Serielåsning. I åtskilliga byggnader, såsom fabriker,
kaserner, hotell, affärs- och bankkontor, är det av värde
att hava låsen så ordnade, att till varje lås passar en
separat nyckel, med vilken intet annat lås kan öppnas,
medan det å andra sidan finns en enda s. k.
huvudnyckel, som passar till alla lås inom lokalen eller
byggnaden. Genom detta system erhåller t. e. chefen
tillträde till alla rum inom etablissementet, medan de olika
befattningshavarna endast ha tillträde till de lokaler, där
de förrätta sin tjänst.
För att detta låssystem skall vara effektivt fordras
emellertid bl. a., att nycklarna ej genom filning skola
kunna förändras så, att de erhålla likhet med
huvudnyckeln. Om, såsom framgår av fig. 1,
separatnycklarna (A, B, C, resp. A1, B1, C1) skilja sig från varandra
endast med avseende på inskärningarna på axets sidor,
kan man visserligen icke utan vidare ersätta den ena
nyckeln med den andra, men genom att fila bort vissa
partier av axen (å fig. markerade medelst skraffering)
kan man lätt nog själv tillverka en huvudnyckel (D.
resp. D1), dvs. en vanlig passepartoutnyckel.
Inskärningarna på axets sidor, vilka svara mot inriktena i
låset, hindra nämligen endast nyckelns kringvridande i
ett främmande lås, under det att undersidan av axet,
vilken lyfter tillhållarna från låskolven, är lika hos
såväl separatnycklarna som huvudnyckel.
För att uppnå en effektiv serielåsning vid
tillhållare-lås torde det vara nödvändigt att förse varje lås med
två nyckelhål för resp. huvud- och separatnyckel. Vidare
C
<L
W
T
ü
Fig- 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
