Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 5 april 1930 - Kommunikationsmedel inom större samhällen (forts.). Diskussion, av Gösta Hellgren, Chr. Sylwan, Gustaf Dahlberg, Sten Velander och E. P. Wretlind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22-4
TEKNISK TIDSKRIFT
12 april 1930
Fig. 1. Grov linje betecknar spårvägslinje, fin linje omnibusslinje.
banans huvudlinjer, dels genom Roslagsbanan och.
Djursholmsbanan, Nynäsbanan, Saltsjöbanan och
Lidingöbanorna och dels genom Stockholms spårvägars
förorts-banor, för närvarande 7 st., till hösten i år genom
örbybanans tillkomst utökade till 8.
Trafiken å dessa förortskommunikationsleder
fördelade sig år 1929 sålunda:
å S. J., S. V. B., Nynäsbanan, Roslagsbanan,
Djurholms-banan, Saltsjöbanan och Lidingöbanorna (häri
inberäknat all lokaltrafik inom Södertälje, Väsby,
Hässelby, Kungsängen, österskär, Vallentuna, Saltsjöbaden
och Nynäs) .......... tillsammans c:a 15 mill. pass.
å spårvägsbolagets förortsbanor .... „25 „ „
Förortstrafiken har under senare år kraftigt ökats,
särskilt å spårvägens förortsbanor. Under sista
5-års-perioden har således passagerareantalet å dessa ökats
från 14 till 25 mill. per år. Och efter allt att döma skall
utvecklingen här under närmaste åren pågå i samma, ja,
kanske ökad takt.
Är då förortstrafiken i Stockholm f. n. ordnad på
fullgott sätt, eller vad bör göras för att förbättra
densamma? Jag inskränker mig då till att tala om
spårvägens förortsbanor och vill om dem som min åsikt ut-
tala, att mot nuvarande tågtäthet och taxa några
berättigade klagomål näppeligen kunna framställas, men
att vad hastigheten beträffar avsevärda förbättringar på
åtminstone vissa av banorna böra genomföras.
Hastigheten på en förortsbana bestämmes i första
hand av avstånden mellan hållplatserna. Man må bygga
aldrig så förstklassig bana, insätta aldrig så kraftig
rullande materiel, de förnämliga egenskaperna hos bana
och vagnar kunna dock icke utnyttjas i hastighetsökande
riktning, om hållplatsavstånden äro för små. Det
hållplatsavstånd, som torde kunna anses som lämpligt inom
ett förortsområde, som skall betjänas av förortsbana,
utgör c:a 800 meter. Med en max. hastighet å bana av
60 km/tim. blir med detta hållplatsavstånd
körhastigheten å banan, inkl. uppehåll vid hållplatserna, 25 km i
timmen, dvs. 1 mil på 24 minuter. Detta är den
hastighet, vilken man bör sträva att uppnå å våra
förorts-banor. Som jämförelse vill jag nämna, att motsvarande
hastighet f. n. utgör
å spårvägens linje 12 till Noekeby........ 20,8
„ Djursholmsbanan, östra st.—Svalnäs.... 21,o
„ Saltsjöbanan (hållplatsavstånd 1,3 km) 28,7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
