Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23 ½. 12 juni 1930 - Porslinstekniken av idag, av A. S. W. Odelberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
TEKNISK TIDSKRIFT
26 april 1930
Fig. 1. Servis i fältspatfajans med silverdekor, komp. av W. Kåge,
Gustavsbergs porslinsfabrik.
mineralerna, såsom sand, kvarts, flinta, fältspat,
fajans- eller porslinschamotte, malas numera i
kulkvarnar efter våta metoden. De äldre s. k.
blockkvarnarna äro överallt avskaffade med undantag av
i England.
Genom införandet av den s. k. Dorrmalningen har
man lyckats åstadkomma en kontinuerlig
målnings-process på våta vägen. Så snart den önskade
kornstorleken uppnåtts lämnar materialet kvarnverken,
så att minsta möjliga kvantitet färdigmalda partiklar
finnas inuti kulkvarnen, vilket såväl här som vid den
interminenta målningen verkar förhindrande på
mal-ningsprocessen.
Dorrmalningen av porslinsmaterial har förut
beskrivits i Teknisk tidskrift (Kemi 6, 1927) och
hänvisas intresserade till denna redogörelse. Den har även
mera utförligt skildrats av undertecknad i
Transac-tions of the Ceramic Society 1922—23. vol. XXII samt
1924—25, vol. XXIV.
Sedan mineralerna blandats med lerorna skall
porslinsmassan siktas. Siktverken ha också
förändrats till det bättre. Dels har roterande siktar
införts, dels har den anordningen införts att den
starkt spända bronsduken sättes i vibration genom
en elektrisk motor ined 4 000 varvs hastighet pr
minut. En excenter från motorn åstadkommer
dallringen. Ett sådant siktverk upptager givetvis ytterst
ringa rum och siktar massan både automatiskt ocli
tillförlitligt. Det är ön genialisk anordning.
Efter siktningen skall massan befrias från vatten.
Detta sker i filtrerpressar. Någon egentlig
förändring i denna procedur har ej ägt rum, annat än att
de äldre, av trä förfärdigade pressarna, ersatts med
sådana av gjutjärn och av mer ändamålsenlig och
lättarbetad konstruktion. Endast England fasthåller
fortfarande vid träpressarna.
För införandet av den utspädda massan i
filtrer-pressen användes numera automatiska pumpar.
Pumpkolven är försedd med motvikt och vid ett
visst tryck, som avpassas efter massans
sammansättning avstannar arbetet automatiskt. Det är nämligen
av vikt, att massan ej blir för hårt eller för löst
pressad.
Anordningar finnas även för att med komprimerad
luft införa massan i filtrerpressen. Detta förfarande
har dock ej kommit till någon större användning men
säges fungera utmärkt.
Försök ha anställts för att ersätta filtrerpressen
med det roterande Oliwer-filtret. Det vore givetvis
fördelaktigt, om sistnämnda genialiska apparat kunde
användas. Mig veterligt förekommer den endast vid
kaolinframställning i Tyskland. Det är prövat på seg
massa, som hittills lagt hinder i vägen för
Oliwer-filtret. Produkten efter detta är för slemmig, för
vattenhaltig. För framställning av alkalisk
gjut-massa borde filtret dock kunna komma till god
användning. De höga anläggningskostnaderna lägga
emellertid hinder i vägen för mera allmänt bruk
därav.
För den alkaliska gjutmassan har man funnit att
soda och även andra alkalier, såsom vattenglas och
kalilut, ha egenskapen att utan nämnvärd tillsats av
vatten upplösa den pressade porslinsmassan. Man
får en massa i löslig form med nästan samma
vattenhalt som den fasta formmassan. Genom gjutning i
gipsformar kan man framställa föremål med samma
egenskaper som de pressade. Det är tydligt vilken
revolutionerande inverkan detta måste utöva viel
mera komplicerade föremåls framställning. Den
moderna gjutningsprocessen har också fullständigt ut
trängt den äldre massans pressning för hand i
gipsformar. Även maskinformningen får ofta vika för
gjutprocessen, om därigenom en jämnare, mera
formfulländad, mot tork- och brännsprickor säkrare
produkt kan framställas.
Gjutmassans i förhållande till formmassan be-
Fig. 2. Servis i benäkta porslin i gult och guld, komp. av W. Kåge;
Gustavsbergs porslinsfabrik.
Fig. 3. Servis i fajans, komp. av Edgar Böckman, A.-b. Rörstrands
porslinsfabrik, Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
