Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
TEKNISK TIDSKRIFT
12 april 1930
Soda eller natriumkarbonat har samma förmåga
som tvål och såpa att i vattenlösning delvis
hydrolyseras, varvid fritt alkali uppkommer. Sålunda bliva
vid lösning av 20 gr soda per liter vatten 2,12 %
därav hydrolyserade, vid 10 gr soda 3.17 % och vid
2,5 gr soda 7,24 %. Vid högre temperaturer ökas
hydrolysgraden. Emellertid är en sodalösning
avsevärt "mildare" än en lösning av natronlut, vilken
till sin koncentration motsvarar den natronlut, som
tack vare hydrolysen är fri i sodalösningen. Detta
beror på att den relativt stora mängden
natriumkar-bonatmolekyler hämmar alkalimolekylernas eller
rättare hydroxyljonernas frätande verkan. Detta gör
att soda är mindre aggressiv än alkali, och den
användes därför t. o. m. för avfettning av ull inom
textilindustrien. Vid tvättning verkar soda på samma
sätt som alkali, men den är mindre verksam både i
god och dålig riktning. Den rengör icke lika
kraftigt, men den är icke heller så aggressiv på
fibermaterialet vid närvaro av luftsyre som alkali.
Vattenglas är en ganska omtvistad beståndsdel i
tvättmedel. Det utgöres av natriumsilikat, vilket i
vattenlösning undergår en kraftig hydrolys under
bildning av fritt alkali och kiselsyrehydrat, vilket
först håller sig löst i kolloidal form, men sedan
delvis kan falla ut som ett gelé. Vattenglaset angriper
på grund härav fibermaterialet avsevärt mera än
soda. Den skadliga inverkan ökas genom den
utfällda kiselsyran, vilken betar sig fast på fibern och
ger textilmaterialet en sträv, rå yta och ett matt,
ofta gråaktigt utseende. I hårt vatten utfalla på
fibermaterialet även silikater av kalk och magnesia,
som likaledes hava en skadlig mekanisk inverkan.
Fibrerna bliva spröda och försvagas ytterligare
genom uppkomna utfällningar, sannolikt beroende på
olikhet i vissa mekaniska egenskaper hos
fibermaterialet och hos det adsorberade, kiselsyrehaltiga
ytskiktet. På andra sidan verkar vattenglas
avhärdande på hårt vatten och har en viss om ock
obetydlig rengöringsförmåga. Vidare har det visat sig,
att en mindre tillsats av vattenglas till
perborathaltiga tvättmedel är fördelaktig, enär vattenglas med
magnesiumsalter i tvättvattnet omsätter sig till
mag-nesiumsilikat, vilket, som de gjorda
undersökningarna visat, motverkar perboratets sönderfallande i
vattenlösning.
Natriumfosfat förhåller sig likt soda vid
tvättningen men är ännu mildare. Det torde även
gynnsamt påverka perborat i blekande tvättmedel.
Natriumperborat är det i blekande tvättmedel
huvudsakligen ingående blekmedlet. I vattenlösning
sönderdelas det särskilt vid uppvärmning i
natrium-borat och vätesuperoxid, vilken senare även faller
sönder i vatten och aktivt syre. Detta förklarar
blekverkan, vilken sker genom oxidation. Om denna
oxidation blir för stark, kan fibermaterialet skadas
genom uppkomst av den icke hållbara oxicellulosan.
De första perborathaltiga tvättmedel, som kommo i
marknaden, voro även direkt skadliga för
fibermaterialet. Emellertid hava vissa ämnen, speciellt
mag-nesiumsilikat, förmåga att i hög grad nedsätta
perboratets sönderfallshastighet, vilket gör att
väte-superoxidens koncentration blir ringa och därmed
oxidationen minskad. Nutida perborathaltiga
tvättmedel, vari ingå lämpliga stabiliseringsmedel, angripa
därför fibermaterialet i avsevärt lägre grad.
Såpa av sulfonerade fetter. Genom behandling med
konc. svavelsyra av ricinolja enbart eller blandad
med bomullsfröolja, jordnötolja eller olein
uppkomma sulfonerade fettsyror. Efter avlägsnande av
överskottet svavelsyra neutraliseras med natronlut,
då en såpa, s. k. monopolsåpa, erhålles. Denna håller
sig beständig i medelhårda vatten och faller icke ut
eller grumlas, beroende på att kalk- och
magnesiasalter av sulfonerade fettsyror äro relativt lättlösliga
i vatten. Tack vare detta kan man tvätta i ganska
hårt vatten med monopolsåpa, utan att kalktvålar
falla ut på fibrerna. Därtill kommer att
vattenlösningar av monopolsåpa har stor befuktningsförmåga
till fibermaterial, och detta underlättar rengöringen
vid tvättningen.
Fettlösningsmedel i emulsion underlätta
borttvätt-ning av fett och oljehaltig smuts. Som
fettlösnings-medel användas koltetraklorid, perkloretylen och
andra klorkolväten, tetralin, hexalin, bensin m. fi.
Dessa emulgeras med tvål eller såpa och även med
monopolsåpa. Denna senare kombination har visat
sig synnerligen fördelaktig, ty emulsionen kan
användas även i ganska hårda vatten utan att förstöras.
Vid tvättningen behöver endast en ringa del
emulsion tillsättas tvättlösningen, t. e. 1/2—2 % av dess
vikt.
Saponiner benämnas en grupp i olika växter
och växtdelar ingående glykosider, vilka lösa sig
kolloidalt i vatten, bensin m. fi. lösningsmedel. En
vattenlösning av saponiner är slemmig,
skumbildande samt har stor förmåga att emulgera
smutspartiklar och följaktligen god rengöringsförmåga.
Enär lösningen är neutral eller endast svagt sur,
angriper den icke fibermaterial och användes därför
speciellt vid tvättning av ömtåliga textilvaror.
En tillsats av 1/2—1 % saponin till bensin ökar
dess rengöringsförmåga och förhindrar dess
självantändning på grund av alstrad statisk elektricitet.
Saponin ingår i bl. a. följande växter: roten av
Saponaria officinalis och Saponaria alba, barken av
Quillaja saponaria Molina, s. k. quillajabark, bären
av Sapindus saponaria och i frukterna av
hästkastanjen Aesculus hippocastanum.
Enzympreparat. Liksom enzymerna i
matsmältningsorganen omvandla äggviteämnen, kolhydrater
och fetter i löslig form, Säj ätt de sedan- kunna
upptagas av blodet, användas vissa enzympreparat för
att på liknande sätt lösa dessa ämnen i smutsen på
tvättgods, varvid fasta partiklar samtidigt lösgöras
från fibrerna och uppslammas i tvättlösningen. Det
viktigaste preparatet är ett extrakt av
bukspottkörtlar från slaktdjur. Vid användning därav behandlas
tvättkläderna med en utspädd lösning av preparatet
vid en temperatur, understigande 40 °C, ty över denna
temperatur förstöras enzymerna. Sedan kokas kort
tid med svag såplösning, och därefter tvättas godset
färdigt genom lätt skrubbning. Enzympreparater
hava icke fått någon mera allmän användning i
Sverige.
Sammansatta tvättmedel.
Man använder antingen färdigblandade tvättmedel
exempelvis tvättpulver eller också sker
hopblandningen direkt vid tvättningen. De viktigaste typerna
äro följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
