Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 sept. 1930
MEKANIK
123
Odessa. Sannolikt är numera även en uppförd i
Kiew. Det är den berömde växtfysiologen professor
Maximov, som är den banbrytande i detta land.
Doktor Åkerman hyser själv planer att söka få till
stånd en ny anläggning av betydande dimensioner
för att fortsätta och fullfölja sina forskningar inom
området.
Det vore måhända av ett visst intresse att erfara
att växterna icke reagera för köldens inverkan på
samma sätt som animaliska ämnen. Vi veta från
frys-försök med animalier exempelvis genom den
Otte-sonska snabbfrysningsmetoden, att en hastig
avkylning och frysning icke medför samma menliga
sönder-delningsföreteelser i substansen som den långsamma
frysningen. Hos växterna är förhållandet det
motsatta. Tydligen beror detta på olikheter i cellernas
byggnad. Isbildningen sker vid den långsamma
frysningen hos animaliska ämnen inuti cellen, varigenom
cellväggarna sprängas och bindväven brister samt
strukturen förändras, då däremot hos växterna
isbildningen sker utanför cellerna dvs. i mellanrummet
mellan desamma. Vid hastig frysning och djup
temperatur däremot bildas iskristaller även inom
cellerna; vattnet hinner ej att diffundera genom
cellväggarna, vilka fenomen sammanhänga med de
osmotiska tryckförhållandena. Nödvändigheten av
långsam upptining för växternas vidkommande
sammanhänger även härmed. Doktor Åkerman har i sitt
nämnda arbete ingående behandlat dessa företeelser,
som varit föremål för skilda meningar bland
vetenskapsmännen inom området samt uppställt teorier
härför, som sedermera bekräftats av vetenskapsmän
på skilda platser.
Studiet av snabbfrysningens fysiologiska inverkan
på animaliska ämnen har lett till uppförande av ett
stort antal fryserier speciellt för fisk, varav väl de
senaste och flesta äro utförda enligt den s. k.
Otte-sonska frysningsmetoden, som avser fiskens frysning
i en saltlösning av sådan mättningsgrad att dess
frysningspunkt sammanfaller med den temperatur,
vid vilken varan lämpligen fryses. Enligt denna
princip arbetar det Svensk-Isländska
fryseriaktie-bolaget, som i samarbete med A.-b. Svenska
Fryserierna, Göteborg, uppfört i Reykjavik en
fryserianlägg-ning för fisk om en frysningskapacitet av 100 à 120
tons pr dygn. Samtidigt tillverkas ett 30-tal ton is pr
dygn, och det installerade kylmaskineriet har en
kapacitet av ca 1 000 000 kg cal. pr tim. vid —10 gr.
för-gasningstemperatur. Anläggningen är sedan ett par
månader färdig och försatt i drift, verksamheten har
enligt uppgift varit synnerligen livlig, och tvenne
transportfartyg om en lastförmåga av ca 1000 och
500 ton frusen fisk resp. ombesörja frakten till olika
europeiska hamnar.
I tyska kyltekniska föreningens huvudförsamling,
som ägde rum den 4—7 juni i år, framhöll
ministerrådet dr Ostertag i ett föredrag det vida fält, som
kyltekniken har att bearbeta inom mjölkhanteringen,
tör Tysklands folkförsörjning av ofantlig betydelse,
och förordade varmt ett ökat tempo i arbetet för
spridande av kylmaskinella anordningar. Han
poängterade såsom det viktigaste ledet inom
mejerihanteringen, att mjölken omedelbart efter mjölkningen
underkastas möjligast effektiv kylning för att den
vid framkomsten till konsumenterna skall vara
hållbar och njutbar — det räcker alltså ej med kylning
under själva transporten. Likaså fästes
uppmärksamheten på smörberedningens kylkrav och
nödvändigheten att grädden omedelbart efter
pasteuri-seringen hastigt djupkyles för att smöret skall
erhålla en god och förnämlig arom; det blir eljest
mjukt och oljigt till sin konsistens. Han pekade
vidare på att de, som först av alla nogsamt beaktat
denna detalj inom smörberedningen, äro våra danska
kollegor. Vid lagring av smör, som på senare tider
skett och kommer att ske i de stora exporthamnarna
genom nyuppförda kontroll- och lagerstationer
använder man sig av så djupa temperaturer som — 4 à
— 6 gr. G, och det har visat sig att smör, som i brist
på effektiv kylning anlänt till dessa kontrollstationer
i fullkomligt exportodugligt skick, genom lämplig
djupkylning och härdning återvunnit de
kvalitetsegenskaper, som äro nödvändiga förutsättningar för
en ekonomiskt lönande export.
Inom ostfabrikationen har man börjat alltmera gå
in för mogningsprocessens genomförande inom kylda
lokaler och har därmed — enligt dr Ostertag — i
England vunnits synnerligen goda resultat för olika
ostsorter såsom "Chester", "Tilsiter" och
"Emmentaler", varför han förordar, att detta spörsmål ägnas
ökat arbete och intresse bland tyska kyltekniska
föreningens medlemmar.
För ett 10-tal år sedan var det endast de allra
största och förnämsta bolagen och affärsmännen
inom livsmedelshandeln, som vågade sig på det
ekonomiska experimentet att inrätta sina
livsmedelsaffärer med kylteknisk utrustning. I nuvarande
dagar bygges eller öppnas ingen vare sig stor,
medelstor eller ens mindre affär inom livsmedelsområdet,
som icke på ett eller annat sätt sörjt för sitt
kyl-ningsproblem på mekanisk väg — vare sig nu
kompressions- eller absorptionsprincipen valts. En
annons för några dagar sedan i våra dagliga tidningar
så lydande: "73 kylmaskiner arbeta i dag i Konsum",
talar sitt tydliga språk. För ca 8 år sedan hade
Konsumtionsföreningen Stockholm m. o. ett 20-tal
butiker inom kött- och charkuteribranschen, men
ingen enda kylmaskin – i dag har antalet av
föreningens affärer inom denna kategori stigit till ett
60-tal och kylmaskinernas antal till 73. Att antalet
maskiner överstiger butikernas förklaras därigenom
att en del butiker äro försedda med tvenne
ma-skinaggregat samt att en del kylmaskiner äro
placerade vid fabriker och lagerlokaler på skilda platser
i staden. Det är emellertid icke blott i huvudstaden
och landets större städer, som kylmaskinen vunnit
spridning inom detta område — småstäderna och
landsbygden äro även goda och intresserade
avnämare.
I och med kylmaskinens automatisering, vilket
naturligtvis i huvudsak gäller småmaskiner, hava
många portar öppnats för den kyltekniska
maskinindustriens alster, och vi äro då inne på det nyaste
och kanske största slagfältet, nämligen
hushållsområdet, som ju på de senaste tre åren absorberat de
flesta men minsta kylaggregaten. Här börja
målsmännen för absorptionsprincipens tillämpningar få
fast mark under fötterna och med frejdigt mod
upptaga de striden med representanterna för
kompressionsprincipen —- den för större anläggningar hittills
så gott som uteslutande tillämpade. Sällan har väl
någon uppfinning inom det kyltekniska området vun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
