Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFTE 2
TEKNISK TIDSKRIFT
FEBR. 1930
*
SKEPPSBYGGNADSKONST
Rldaktöp: Nils J. Ljungzell
UTGIVEN AV SVENSKA TlKNOLOGFÖRENlNGtN.
INNEHÅLL: Kolpulvereldning för sjöångpannor, av civilingenjör Karl-Hugo Larsson. — Två nomografiska
lösningar av hästkraftantalet och propellerdiametern för motorbåtar vid viss farhastighet, av ingenjör K. Theodor
Åsberg. — Varv och verkstäder.
KOLPULVERELDNING FÖR SJÖÅNGPANNOR.1
Av civilingenjör Karl-Hugo Larsson, Stockholm.
Genom dieselmotorers alltmera omfattande
användning som framdrivningsmaskiner för fartyg
har ångmaskinens under ett sekel uppnådda rangplats
på detta område börjat att på allvar hotas. På
grund av det samband, som råder mellan Englands
kolindustri och dess sjöfart är det förklarligt, att
de utvägar till förbättring av ångmaskinanläggningars
driftsekonomi, vilka under de senaste åren
framkommit, av engelska fackmän omfattas med mycket
stort intresse. För närvarande nedlägges helt visst
också i detta land ett intensivt arbete på att
praktiskt lösa de problem, som sammanhänga härmed.
Det kan emellertid förtjäna att framhållas, att av de
nyheter inom ångtekniken, vilka nu vinna ökad
till-lämpning för fartygsdrift, de flesta först framträtt
utom England, vanligen i Tyskland eller i Amerika.
En utväg är att vidtaga sådana anordningar, som
avse förbättring av ångpannans verkningsgrad. Varje
slag av s. k. mekanisk eldning har visat sig
överlägset eldning för hand. En ångpanna, som vid
handeldning kanske icke uppnår högre
verkningsgrad än ca 65 % kan med mekanisk eldning fås att
arbeta med 80—85 % verkningsgrad. Med
anordning för mekanisk eldning följa en del andra
fördelar, t. e. jämnare ångproduktion, minskning av
eldrumspersonal, lättare arbete för personalen m. m.
En handeldad ångpanna måste ju som bekant i regel
slaggas en gång i vakten, vilken procedur medför
nedgång i ångtrycket, avkylning av pannan osv.
För närvarande äro sjöångpannor avsedda för
moderata ångtryck i regel av den cylindriska, s. k.
skotska typen. Under de senaste åren hava
emellertid även vattenrörpannor i ganska stor utsträckning
inmonterats i vanliga lastfartyg. Pannor av den
senare typen kunna med lätthet utföras med mekanisk
eldning av något slag, vilket emellertid icke så lätt
låter sig göra med cylindriska ångpannor på grund
av begränsat utrymme i eldrören m, m. För dylika
pannor erbjuder eldning med pulveriserat kol en
möjlighet till förbättrande av pann verkningsgraden.
Pulverisera! kol som bränsle i ångpannor för
kraftstationer och andra stationära anläggningar har
funnit praktisk användning under ca 10 år. Redan
omkring år 1870 utfördes en del försök på detta område,
1 Föredrag’, hållet vid Svenska, teknologföreningens avd.
för Skeppsbyggnadskonst ord. vårmöte den 10 maj 1930.
men de medförde inga bestående resultat. Kort före
världskriget var problemet åter föremål för
undersökningar på olika håll, men först efter år 1920 kan man
räkna med praktiskt användbara lösningar på detta
problem.
År 1921 anlades i Milwaukee en elektrisk
kraftcentral — The Lakeside Station — helt och
hållet utrustad med ångpannor byggda för eldning
med kolpulver, vilken uppges vara den första i sitt
slag. Denna kraftstation projekterades och anlades
av en skotsk fartygsmaskiningenjör med det svenskt
klingande namnet John Andersson. Sedan denna
tid hava på många håll försök gjorts att tillämpa det
nya systemet för cylindriska fartygsångpannor. Det
dröjde emellertid ända till år 1927, innan det första
påtagliga resultatet förelåg färdigt. Det var den
amerikanska lastångaren "Mercer" å ca 9 500 tdw, vilken
på hösten år 1927 företog den första resan över
Atlanten med ångpannorna anordnade för
kolpulvereldning eller oljeeldning.
Detta fartyg, som tillhör United States
3 h i p p i n g Board, har under åren 1927—28
utgjort ett flytande laboratorium för undersökningar
angående kolpulvereldning. Amerikanska marmen
och den statliga handelsflottan hava gemensamt och
i samarbete med olika privatföretag bedrivit
systematiska undersökningar dels vid The
Philadelphia Fuel Oil Test Plant och dels ombord
på ovannämnda fartyg. Steg för steg hava de
förändringar, som visat sig nödvändiga, blivit utförda. I varje
hamn, som fartyget besökt, har anläggningen
undersökts och om tiden det medgivit, felaktigheter
avhjälpts. När kolpulvereldningen klickat i sjön, så
har man helt enkelt övergått till oljeeldning i ett
eller flera eldrör. En mycket utförlig redogörelse
för 1927—28 års erfarenheter under fem resor över
Atlanten återfinnes i ett föredrag, som hölls inför
The Society of Naval Architects
and Marine Engineers i New York
november 1928.
Då ett fullständigt återgivande här av nämnda
föredrag skulle taga för mycken tid i anspråk, vill jag
i stället för den, som önskar taga del av dess
innehåll, meddela, att ett utförligt referat av själva
föredraget och den på detsamma följande diskussionen
återfinnes i 1928 års "Transactions of The Society of
Naval Architects and Marine Engineers" på sid. 165.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:58 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930s/0077.html
