Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 21. 23 maj 1931
- Skånska slott och borgar, av Erik Lundberg
- Kraftdistributionen i Skåne, av Jonte Hultkrantz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Fig. 9. Skarhult. Tusenskönsgräsmatta i parken. |
Hjularöd m. fl. äro exempel på dylika nya eller
förvandlade gamla ställen.
Tusenskönornas tid är kanske den som ger främlingen
det starkaste intrycket av de skånska slotten. Ingen
kan förgäta anblicken av Svenstorps eller Skarhults
röda tegelmurar och grant sirade gavlar över gräsmattor
gnistrande av tusenskönor. Men just denna årstid ger
också i en alldeles otrolig intensitet den jordens must
och växtlighetens ljuvliga frodighet, som Skåne har
som gåva framför andra svenska landskap. Man förstår
då bättre än annars, huru även byggnadernas rika
och livliga skönhet är fast rotad i landets jordmån.
Erik Lundberg.
KRAFTDISTRIBUTIONEN I SKÅNE.
Skåne har inom sina egna gränser endast mindre
vattenkrafttillgångar. Dessa äro nästan uteslutande
att söka inom Kristianstads län, varest Helgeån är
det ur vattenkraftsynpunkt dominerande vattendraget.
På sin väg från Smålands-gränsen till havet faller
Helgeån totalt ca 90 meter, vilken fallhöjd till en del
nyttiggöres vid ett flertal anläggningar. Av dessa äro
Torsebro vattenkraftverk (3 000 kW) i närheten av
Kristianstad, tillhörigt Sydsvenska kraftaktiebolaget,
samt det med detta bolags anläggningar samarbetande
Knislinge kraftverk (650 kW), tillhörigt Knislinge
skofabriksaktiebolag, de största.
Utöver sina relativt obetydliga tillgångar av utbyggnadsvärdig
vattenkraft äger emellertid Skåne ytterligare en kraftkälla
av värde, nämligen sina kolgruvor. Dessa hava sedan
länge av Höganäs-Billesholms aktiebolag utnyttjats för
kraftproduktion. Ångkraftverken i Ormastorp och Höganäs
hava en kapacitet om tillhopa 8 000 kW, och äro jämte
Sydsvenska kraftaktiebolagets ångkraftverk i Malmö
om 15 000 kW, vilket huvudsakligen användes vid
vattenbrist, de största inom provinsen. Vidare hava de
större städerna liksom de större industrierna egna
ångkraftverk såsom reserv. Så har t. e. Malmö stad
en ångkraftanläggning om 3000 kW med ångackumulator
för momentanreserv.
Dessa Skånes egna kraftresurser äro emellertid på långt
när icke tillräckliga för att tillgodose Skånes kraftbehov.
Kraft måste således tillföras utifrån, och den största
delen kommer från de endast några mil från länsgränsen
belägna, Sydsvenska kraftaktiebolaget tillhöriga
vattenkraftverken i Lagan. En betydande del kommer
även från samma bolags kraftverk i Mörrumsån,
Ronnebyån, Alsterån och Emån.
Skåne står vidare genom kablar under Öresund i
förbindelse med de danska kraftnäten, till vilka
visserligen kraft huvudsakligen levereras från Sverige,
men frän vilka även kraft erhålles under tider av
vattenbrist vid de sydsvenska vattenkraftverken.
Kraften överföres till Skåne genom ett stamlinjesystem,
som från den till Knäred förlagda samlingspunkten för
kraftverken i Lagan genom 132 kV linjer Knäred—Mörarp
(Mörarp ligger en mil öster om Hälsingborg), Knäred–
Hässleholm–Malmö och Hässleholm–Torsebro
leder kraften söderut till de tre centralpunkterna för
distributionen inom Skåne, Mörarp, Malmö och Torsebro.
Kraften från åarna på östra sidan överföres till Torsebro
genom en 50 kV linje (linjen byggd för 132 kV men
drives f. n. med 50 kV) Horns—Hemsjö—Torsebro
(Hornsö ligger ungefär mitt emellan Kalmar och
Oskarshamn och Hemsjö vid Mörrumsån).
I Mörarp, Malmö och Torsebro finnas transformatorstationer
för transformering av kraften från 132 kV till 50 kV.
I synnerhet transformatorstationen i Mörarp har imponerande
dimensioner med en inkommande 132 kV linje och 8
utgående 50 kV linjer samt en självkyld transformator på
45 000 kVA. I Malmö och Torsebro äro
transformatorstorlekarna resp. 30 000 och 20 000 kVA.
Från dessa centralpunkter distribueras kraften därefter
genom ett omfattande system av lands-, bygde- och
ortslinjer ut till städer och landsbygd.
Elektrifieringen av Skåne har i huvudsak utförts av tvenne
skilda företag, nämligen västra delen av Sydsvenska
kraftaktiebolaget och östra delen av Hemsjö kraftaktiebolag,
som år 1920 uppgick i Sydsvenska kraftaktiebolaget.
Medan Sydsvenska kraftaktiebolaget sålde endast till
städer, större industrier och stora distributionsföretag,
sålde Hemsjö kraftaktiebolag i så stor utsträckning som
möjligt direkt till förbrukarna. Distributionen fick således
från början och har fortfarande helt olika former å de
båda sidorna av Skåne, och det kan därför vara
lämpligt att behandla dem var för sig.
Vi börja med den västra sidan, som är den tätast
befolkade och där man har den ojämförligt största
energiförbrukningen. Mellan transformatorstationerna
i Knäred, Mörarp och Malmö går en 50 kV dubbellinje
med avgreningar till Landskrona och Lund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0296.html
