Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 360 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 20 juni 1931 - En ny rökgasanalysapparat, av A. H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3. Gasanalysapparaten öppnad, med absorption- och
registrerapparaterna synliga.

till registrer- och visarverket. Vid nästa analys passerar
gasen (fig. 2) först en ugn f (i fig. 1), där oförbrända
beståndsdelar CO + H₂ förbrännas till CO₂ + H₂O.
Därefter sker absorption på samma sätt som förut i kärlet d.

Apparaten drives, som nämnts, av elektrisk ström. Kaliluten,
absorptionsmedlet för kolsyran, tjänstgör även som drivmedel.
Luten pressas genom en motorpump till gaspumpen (b i fig. 3);
därifrån flyter det senare till absorptionskärlet d för att vid i
åter rinna till pumpen. Absorptionsmedlet cirkulerar alltså
ständigt. Gasprovet, som inkommer vid a, kommer vid g in i volymetern,
lämnar denna vid h och går sedan över omkastaren c antingen direkt eller
över ugnen f till absorptionskärlet d. Mätklockan, vilken rör sig i cylindern
e, verkar på hjulet k, på vars axel finnes en medbringare, som manövrerar
visarverket.

Visar- och registrerverken äro anbragta på den inre dörren l. De bestå
i huvudsak av två visare och två skrivarmar, en svart för CO₂ och en röd
för de oförbrända beståndsdelarna. I fig. 4 synas båda på den inre
dörren. De manövreras från medbringaren på axeln till mathjulet
k genom ett pendlande tvärstycke m, vilket genom Omkastaren
c ömsevis bringas att verka på den röda, resp. den svarta
visaren. Visare och pennor fasthållas i sina ändlägen genom
magnetbromsarna p, tills nästa analys följer. Dessa magneter tillslås
genom en i gaspumpen b befintlig kvicksilverkontakt.

Av särskilt intresse är arbetssättet för gaspumpen b, vilket visas
schematiskt av fig. 5 och 6. Den består av två koncentriskt anordnade
behållare, vilka i sin undre del äro fyllda med kvicksilver (de svarta
ytorna i fig.). Detta kvicksilver tjänar som en flytande kolv, vilken
drives upp och ned genom drivmedlet (KOH). Då apparaten står
stilla (fig. 5), står kvicksilverspegeln överallt lika högt, och gasprovet
kan inkomma genom gasintagsröret H vid C i volymeterrummet
G mellan cylindrarna A och B. Genom kvicksilverspärren D förhindras,
att gaserna ledas ut ur volymetern.

Härefter inkommer drivmedlet från pumpen genom röret E och
trycker kvicksilvret ur den inre till den yttre behållaren (fig. 6).
Kvicksilvret trycker gasen framför sig, så att denna över låset
D genom J och röret K inkommer i apparatens
absorptionsanordning, där den beroende på omkastarens
ställning blir analyserad på kolsyra eller oförbrända gaser.
Genom en särskild hävert-anordning, vilken icke synes i
figurerna, faller sedan trycket automatiskt i rummet F, så att
kvicksilvret sjunker i volymetern G, och en ny gasmängd
insuges i densamma. Därefter upprepas förloppet på samma
sätt som ovan beskrivits.

Volymetern G har två utvidgningar; den undre tjänar endast
till att driva ut det föregående gasprovet ur apparatens ledningar
och fylla dessa med det nya provet. Själva analysen tager alltså
icke sin början förrän gasen utdrivits ur den undre behållaren.
I detta ögonblick tillslutes spärren D. Varje gaspfov omfattar
100 cm³. Mellan A och B är en elektrisk kvicksilverkontakt
inbyggd, varigenom, då kvicksilvret befinner sig i sitt översta läge,
en strömkrets slutes, vilken i sin tur påverkar magnetbromsarna på
visar- och registrerverket (fig. 3, p). Därigenom frigöres vid slutet
av varje analys pennan och visaren, så att de kunna inställa sig efter
det sista analysresultatet. När kvicksilvret sedan sjunker, brytes
strömkretsen, och bromsarna kvarhålla visarna i sina lägen.

Skala och diagram äro så anordnade, att då eldningen skötes
riktigt blott den svarta kolsyrevisaren skall vara synlig. Den röda
visaren för de oförbrända gaserna täckes av den svarta, så länge
inga oförbrända beståndsdelar finnas. Först när detta blir fallet,
blir den synlig, och skillnaden mellan de båda visarna utgör halten
oförbrända beståndsdelar. Eldarens uppgift blir alltså blott


Fig. 4. Gasanalysapparaten öppnad, med visare och kurvskrivare synliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>