Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
TEKNISK TIDSKRIFT
14 MARS 1931
jäsas, men omvandlas av jästenzymet maltas i glykos
enligt formeln
C12 H22 On + H20 = 2 C6 H12 06
Glykos (druvsocker) kan liksom de andra
mono-saccariderna fruktos, galaktos och mannos f or j asas
till alkohol. De båda sistnämnda finnas bl. a. i
sulfitlut. Alkoholjäsningen kan åskådliggöras genom
formeln
C6 H12 06 z= 2 C2 H60 + 2 CO 0
180,1 gr 92,1 gr 88,0 gr
100 " 51,14 " 48,86 "
Om nedbrytningen av stärkelse och
alkoholjäsningen försigginge utan bireaktioner skulle följande
utbyten erhållas:
100 gr druvsocker ..... 64,39 lit. 100 %-ig alkohol
100 ". rör- eller
maltsocker ...... 67,77 " " " "
100 " stärkelse ...... 71,54 " " " "
Mot 100 gr druvsocker svarar råledes 95 gr
rörsocker och 90 gr stärkelse.
2. Enzym och reaktioner vid alkoholjäsning.
På sätt som liknar verkningssättet hos oorganiska
katalysatorer möjliggöra eller påskynda enzymerna
omsättningar utan att själva synas deltaga i dessa.
Små mängder enzym kunna således sönderdela eller
uppbygga relativt stora ämnesmängder.
Vätejonkoncentrationen är av ofantlig betydelse för enzymernas
verksamhet. Så fordrar t. e. diastas ett PH av 4,5-5,4.
Enzymerna äro även ytterst känsliga för värme. De
ha sitt optimum av verkan vid viss bestämd
temperatur. Denna är för diastas 50-55°C.
De i vanlig brännerijäst vanliga enzymerna äro
maltas, zymas och karboxylas. Den sistnämnda har
bl. a. förmågan att jäsa a-ketonsyror. Pyrodruvsyra
sönderdelas sålunda enligt formeln
CH3 . CO . COOK = C02 + CH3 CHO.
Man anser numera att sockermolekylens
sönderdelning vid jäsning kan åskådliggöras med följande
formler:
C6 H12 06 = 2 CH2 OH.CO. CH2 OH...... (1)
Genom omlagring och avspaltning av väte övergår
dioxyaceton i pyrodruvsyra.
2 CH2 OH - CO . CH2 OH = 2 CH3. CO - COOH+2 H2 (2)
Pyrodruvsyran sönderdelas sedan genom
karboxylas i acetaldehyd och kolsyra
2 CH3. CO . COOH = 2 CH3 CHO + 2 C02... (3)
Det vid spaltningen av dioxyaceton frigjorda vätet
förenar sig med aldehyden till alkohol
2 CH3 . CHO + 2 H2 = 2 CH3 . CH2 OH. ... (4)
Dessa formler l-4 representera förloppet vid
normal jäsning. Försätter man den jäsande mäsken med
natriumsulfit, som binder den vid jäsningen bildade
aldehyden, förenar sig det frigjorda vätet med
dioxyaceton till glycerin.
2 CH2 OH . CO . CH2 OH + 2 H2 ..= 2 CH2 OH .
. CHOH - CH2 OH.
Resultatet av socker jäsningen blir i detta fall
2 C6 H12 06 == 2 C2 H4 O + 2 C02 + 2 C3 H8 03.
Denna jäsning fick som bekant under kriget stor
teknisk betydelse. Vid jäsning av sulfitlut, som ju
är mättad med kalciumsulfit, erhålles en myckenhet
aldehyder. En del av dessa frigöras vid destillationen.
Sulfitsprit innehåller ibland ända till 4 % aldehyd.
Glycerin kan även erhållas, om jäsningen försiggår i
alkalisk lösning. Man antager att acetaldehyden då
upptager vatten och övergår i alkohol och ättiksyra.
Vätet måste därvid förena sig med dioxyaceton.
Slutformeln blir:
2 C6 H! 2 06 + H2 O = 2 C02 + C2 H6 O -f C2 H4 02 +
Alkohol Ättiksyra
+ 2 C3 H8 03.
Glycerin
Vid nästan all alkoholjäsning bildas bärnstenssyra
och finkelolja. Dessa härstamma ej från sockret
utan från i mäsken befintliga kvävehaltiga ämnen.
Isoamylalkohol t. e., som i stor mängd ingår i
finkelolja, bildas sålunda av leucin genom upptagande av
vatten och avspaltning av ammoniak och kolsyra
enligt formeln
CH3 CH3 CH3 CH3
CH
CH2
CH . NH2
COOH.
CH
CH2
CH2 (OH)
NH3
C02
III. Sulfitsprittillverkning.
1. Den viktigaste användningen för sulfitsprit.
Ända sedan sulfitcellulosaindustriens begynnelse
har .man arbetat på att tillvarataga de organiska
ämnena i avfallsluten. Först år 1909 lyckades man i
fabriksmässig skala tillgodogöra sig sockret i luten
i form av sprit. Ingenjörerna GÖSTA EKSTRÖM och
HUGO WALLIN, den förre vid Skutskär och den
senare vid Köpmanholmen, hade nämnda år kommit
så långt med problemets lösning, att spritfabriker då
igångsattes vid dessa sulfitfabriker.
De svenska sulfitspritfabrikerna - 22 till antalet -
ha en tillverkningskapacitet av mera än 20 mill. liter
100 % sprit. Under 1930 torde produktionen bliva
nära 15 mill. liter. Största delen därav användes i
form av 99 %-ig alkohol i motorbränslet bentyl, som
består av 25 % alkohol och 75 % bensin. Förra året
var alkoholförbrukningen för motorbränsle 3,9 mill.
kg och torde detta år uppgå till 5,0 mill. kg. Ökningen
i försäljningen beror dels på bentylens goda
egenskaper men kanske i ännu högre grad på det
energiska försäljningsarbete, som utföres av a.-b. Svensk
sprit, sulfitspritfabrikernas försäljningsbolag.
I många länder, bl. a. Frankrike, Tyskland, Ungern
och Italien, förekommer tvångsinblandning av sprit
i allt motorbränsle för automobiler. I de båda
sistnämnda länderna uppgår alkoholprocenten till 20
och 30 % respektive. I Tyskland, där
tvångsinblandning införts först i somras, skall bensinen
försättas med bara 21/2 % sprit. Den låga
sprittillsatsen torde sammanhänga med svårigheten att med
nuvarande apparatutrustningar framställa tillräcklig
mängd absolut alkohol. Monopolförvaltningen
betingar sig av bensinfirmorna 80 Pf. per liter absolut
alkohol. (Efter den l april 1931 blir
inblandnings-procenten 31/2 % och priset 70 Pf.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
