Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
TEKNISK TIDSKRIFT
13 JUNI J 931
nmmsalten och för mono-, di- och trialuminaten en
liknande logisk övergångsserie med den svårlösliga
ainfotera aluminiumhydroxiden som neutralkropp.
A1VI OH och OH9-serie:
-vi
A1(OH2)6
X3
OH
(OH)3
AI
(OH)5
Me
(OH)6Me3
Med fyrtaligt aluminium som centralatom fås åter
följande serie.
Ali v OH och OH2-serie:
(OH2)3
x
X2
(°H’)«~
^
A1 (OH2) l
L (OH)8 J
[Al (OH)4 l Me
I dessa aquoföreningar kunna vattenmolekylerna
ersättas med andra syre- eller kvävehaltiga
föreningar. Även metallhydroxider kunna som känt
inträda som koordinerade grupper i stället för vatten.
Härvid ersätter en hydroxidgrupp en aquogrupp, så
att en molekyl av de tvåvärda metallernas hydroxider
besätter två koordinationsplatser. För
kalciumalumi-natens dubbelsalter med kalksalt erhållas i enlighet
härmed följande konstitutionsformler.
Bildning av hexol- och dihydroxotetrolsalter:
[Al (OHg)e
X3 +
KU»;
X3
[A1(OH2)4 (OH)jj
X –>
/OH\ \ _ (OH)2 2_
X
iildnin^ av tetrol- och dihydroxodiolsalter:
Al (OH2)4
X8 ->
Al(OH)Ca]2
xa
A1 (OH)2/
X .–>
Al \OH/Caj (OH),
x
Dessa föreningar benämnas "01"-salt; allt eftersom
2, 4 eller 6 hydroxidgrupper från de koordinerade
mctallhydroxiderna äro bundna till centralatomen
- genom syrets bivalens enligt Werner -
benämnas föreningarna diol-, tetrol- eller hexolföreningar.
För det mest kända dubbelsaltet, Candlots salt,
identiskt med mineralet Ettringit innehållande en
molekyl trik.alciumaluminat och 3 molekyler gips med
(enligt äldre uppgift) 30 H20, erhålles en formel som
står i analogi med ett kobaltsalt av Werner, för vilket
konstitutionsformeln är bevisad i det att detta
kobalt-hexolsalt är den första kolfria förening som blivit
spjälkad i dess optiskt aktiva komponenter. Alla dessa
föreningar kunna betraktas som likartat konstituerade
hexolsalt.
Hexolsalter:
.vi /OH\vi
CoClg . 3CoCl(OH)2 . 12NH3
[ca
Ca(-
OH2)4) ]d2
12H20
VI
\ n
OH2)4JJ2(S04)3
A12(S04)3 . 6 Ca(OH)2 - 24 H20
(= 3 CaO . A1203 . 3 CaS04 - 30 H20),
Förekomster av optiskt .aktiva hexolföreningar
bero på följande spegelbildisomerimöjlighet hos
dessa föreningar. (Fig. 41.)
Fig. 41. »Spegelbildisomeri hexolsalter och oxalater.
Tillsvidare ha vi väsentligen arbetat med
framställning och undersökning av de svårare lösliga och
därför lättare framställbara tetrolsalten av
bruttoformeln 3 CaO . A120;J . l CaX2 . aqua, vilka j,ag
analogt tillskriver följande konstitutionsformel.
Diaquotetrolsaltcr:
3 CaO . A1203 . CaX2 . 10 H20.
A1 /OH\n ^
Al(OH;Ca
OH H
OH i H
X
OH
OH
Deri inom prickade streck utmärkta vattenmängden
avgår vid 100° under bildning av s. k. anhydrobaser.
Dessa tetrolsalter, av vilka jag tidigare visade
mikrofotografier, ha vi framställt i ett större antal
(X i= Cl, Br, C103, N0a, S06H4). Av diolsalter i
aluminiumkalciumserien förefaller endast ett sulfat
l CaO . A120, . CaS04 . 10 H20 att vara känt, däremot
finnes en del bariumsalter.
Ba-Al-komplexsalter:
)Ba
iv OH
Al OH/
OH
OH
BaO . A1203 - BaX2
IV
A10H
OR
OR/
)Ba
Bä
X = OH, Cl, Br, J
. aqua
Cl,
BaO . A1203 . 3 BaCl2 - aqua.
Dessa bariumsalter äro svårlösliga och förklara
varför även bariumsalter förmå reglera bindetiden hos
klinkerpulver.
Vattenhalten hos det reguljära trikalciumaluminatet
och hos det av Lafuina framställda
dikalciumalumi-natet överensstämmer även med deri av mig här
framförda systematiken.
Di- och trikalciumaluminat:
[A1(OH)]°a [Al(OH)6]2(Ja3
2 CaO . A1203 . 7 H20. 3CaO . A1203 . 6 H20.
I bariumserien är även ett kristalliserande
mono-bar iumalumina t BaO . A100,, . 4 H90 känt:
[A1(OH)4]2 Bä .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
