Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 MARS 1931
MEKANIK
29
brännkammarebelastning med tillhjälp av hög
bränn-kammaretemperatur. Efter en lång rad av
misslyckanden fann man, att den höga temperaturen utgjorde
en begränsning i brännkammarebelastningen,
bestående däri, att de heta förbränningsgaserna intogo för
stor volym. Man sökte då kyla förbränningsrummets
väggar med luft på så sätt, att förbränningsluften,
innan den inkom i förbränningsrummet, pressades
igenom lämpligt dimensionerade kanaler i de murade
väggarna. De resultat, som härigenom vunnos, voro
emellertid ej stort bättre än de som tidigare vunnits,
huvudsakligen på grund av svårartade slaggangrepp å
förbränningsrummets väggar samt å dess botten.
Efter många års hårt arbete kom en vändpunkt i
kolpulvereldningens historia, då granuleringsrosten
infördes, dvs. ovanför bottnen av förbränningsrummet
inbyggdes ett system rör, genom vilka vatten
strömmade. Genom denna anordning kyldes den
nedfallande askan och erhölls i fast form, varefter den kunde
utrakas ur askrummet. Granuleringsrosten
inkopplades i pannans vattencirkulationssystem, varigenom
kylvattnet utgjordes av det i pannan cirkulerande
vattnet och således bidrog till ångproduktionens
höjande.
Sedan man funnit, att de största svårigheterna
genom detta arrangemang undanröjts, ökade man ut
kylytan i förbränningsrummet mer och mer. Man
började med förbränningsrummets bakvägg, varefter man
övergick att även kyla sidoväggarna av detsamma.
År 1926 hade denna s. k. halvkylning av
förbränningsrummet nått så stadgat rykte, att den under fullt
betryggande garanti för köparen utbjöds på
världsmarknaden, bl. a. till den ångcentral, som av Borås Wäveri
a.-b. började byggas nyssnämnda år. Fig. l visar
denna ångcentral efter fullbordandet.
Det visade sig emellertid att man, för att komma
ned till billiga enheter, måste söka sammansmälta
panna och förbränningsrum till en enhet. Ett bland
de första stegen i denna riktning i Europa var
anläggningen för A/G Ruhrehemie, där man finner ett
för-bränningsrum med helt vattenkylda sidoväggar jämte
bakvägg (fig. 2).
Fig. 4. Sektion av förbränningsrum med
tangential-brännare.
Ej heller denna anordning erbjöd tillfredsställande
resultat ur anläggningskostnadssynpunkt. De utförda
anläggningarna lämnade mycket övrigt att önska betr.
utnytt j ningen av förbränningsrummets alla delar.
Omkring år 1927 sökte man upphjälpa detta genom
att gå ifrån den dittills vanligen använda f
lam-foringen. Efter en rad lyckade försök med s. k.
tur-bulerande brännare, fann man, att det var möjligt att
förminska förbränningsrummet med 25 å 30 %. Fig. 3
visar en anläggning utförd på detta sätt. Vid
införandet av dessa brännare visade det sig emellertid,
att faran för sönderbränning av murade
förbränningsrumsväggar ökades. Man tog då steget fullt ut och
kylde förbränningsrummets alla väggar så mycket som
det var möjligt med hänsyn till brännarnas placering.
Samtidigt uppstod emellertid den tanken, att man
skulle kunna alstra turbulensen i brännkammaren
själv, genom att införa kolpulver och förbränningsluft
i brännkammarens hörn, så att de inkommande
strålarna bildade tangenter till en tänkt cylinder
med centrum i brännkammarcentrum, fig. 4.
Härmed hade man fått ett utföringssätt, som medgav
vattenkylning av praktiskt taget hela
förbränningsrummet. Fig. 5 visar ett förbränningsrum sett
uppifrån, som utförts på detta sätt.
Förbränningsrummet tillhör en L o p u l c o strålningspanna
uppställd hos U. S. Rubber Co:, Detroit.
Anläggningen har varit i drift sedan i april 1927. Fig. 6
Fig. 3. Ångpanna med vattenkylt förbränningsrum och turbulerande
brännare lör pulveriserat kol.
Fig. 5. Förbränningsrum sett uppifrån, utfört med
tangentialbrännare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
