- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Mekanik /
148

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

TEKNISK TIDSKRIFT

19 DEC. 1931

borrspindeln i en radialborrmaskin vid
transmissions- och direktdrift. Av figuren framgår
tydligt det stora antalet mellanöverföringar, speciellt
inom maskinen, som finnas vid transmissionsdriften.
Skulle man frånkoppla denna maskin från
huvudtransmissionen genom att bibehålla trappskivorna i
taket och driva dessa med en enda motor, skulle ej
mycken energi sparas. Helt annat blir förhållandet,

Fig. 1. Energiöverföring vid en radialborrmaskin.

om direktdriften rationellt genomföres som högra
figuren visar. Här äro såväl matningsanordningen
som spindeln försedda med sina särskilda motorer,
varigenom inte endast trappskivorna med
remöverföringen utan även de flesta mellanväxlarna inom
själva maskinen bortfalla.

Vid genomförandet av direktdriften är det en
grundsats att inskränka mellanöverföringarna till
minsta möjliga antal och om möjligt koppla motorn
direkt till arbetsspindeln. Detta senare är dock
endast möjligt vid snabbgående maskiner med litet
regleringsområde, t. e. vid nästan alla
träbearbet-ningsmaskmer, slipmaskiner etc. Vid de flesta
verktygsmaskiner, särskilt för metallbearbetning, kan
med hänsyn till det erforderliga stora
regleringsområdet och det ofta låga varvantalet mellanväxlarna
ej undvikas.

Vid verktygsmaskiner med flera arbetsspindlar
kan växeln väsentligt förenklas genom att varje
spindel förses med sin speciella motor. Man får på
så sätt en s. k. flermotordrift, vilken
även kan utsträckas till matningen,
under förutsättning att denna sker
oberoende av spindeln. Vidstående fig. 2
av en portalfräsmaskin är belysande för
detta utförande.

Vid transmissionsdriften och vid
direktdriften av större verktygsmaskiner,
där man bibehållit de gamla
trappskivorna och endast försett maskinen
med en normalmotor, uppstå vid de
oundvikliga pauserna i arbetet alltid
tomgångsförluster. Dessa driftpauser
äro i regel betydligt längre än man
vanligen antar. Vid
elektroverktygs-maskiner däremot, där direktdriften är
tekniskt riktigt genomförd, försvinna
dessa tomgångsförluster helt under
driftpauserna, emedan den elektriska
drivanordningen då alltid står stilla.
Utnyttjningsfaktorn c, dvs.
förhållandet mellan den verkliga arbetstiden och
den totala arbetstiden, varierar vid
transmissionsdrift allt efter
verktygsmaskinen och arbetsstycket mellan

0,7-0,3, och därunder. Denna utnyttjningsfaktor är
av väsentlig betydelse för totalverkningsgraden.
Talrika mätningar hava gjorts på verkningsgraden
av verktygsmaskiner enligt olika metoder. Fig. 3
visar resultatet av mätningar vid svarvar.
Verkningsgraden är här uppritad som funktion av den
nyttiga effekten. Då verkningsgraden ändras vid
olika hastighet, äro kurvorna uppdragna för snabb,
norm,al och långsam gång. Den övre kurvan
anger verkningsgraden vid direktdrift och de undre
vid transmissionsdrift. Vid de senare är
hänsyn tagen till tomgångsförlusterna under
driftpauserna och deras inverkan på
totalverkningsgraden är beroende på Utnyttjningsfaktorn c. Vid
ett värde på denna .av l, dvs. kontinuerlig drift, äro
de två översta kurvorna kommensurabla. Härvid
visa sig svarvarna med direktdrift hava en betydligt
bättre verkningsgrad. Skillnaden blir större ju
sämre svarven utnyttjas med hänsyn till belastning
och tid. Vid en utnyttjningsfaktor c =. 0..5 och en
nyttig effekt på l kW samt normalgång erhålles
vid direktdrift en verkningsgrad på 54 % och vid
transmissionsdrift på 40 %, dvs. en svarv med
direktdrift har 35 % bättre verkningsgrad än en
ined transmissionsdrift.

Av ovanstående exempel framgår, att vid
elektro-verktygsmaskiner betydande besparingar i energi
kunna uppnås, dels därigenom att
tomgångsförlusterna under driftpauserna bortfalla, och dels
därigenom att antalet mellanväxlar betydligt kan
minskas. Denna besparing varierar för olika
verktygsmaskiner och äro beroende på belastning och
Utnyttjningsfaktorn.

Ökning av kapaciteten.

Direktdriften medför icke endast en besparing i
energi utan höjer även maskinens arbetskapacitet.
Denna förbättring av kapaciteten är visserligen icke
lika från fall till fall utan är beroende på
verktygsmaskinens egenskaper, arbetsstyckets beskaffenhet
m. fi. orsaker, men den elektriska direktdriften med-

Enmotordrift. Flermotordrift.

Fig. 2. Förenkling av mellanväxlarna genom direktdrift av varje arbetsspindel.
Portalfräsmaskin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931m/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free