Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 4
TEKNISK TIDSKRIFT
APRIL 1931
SKEPPSBYGGNADSKONST
REDAKTÖR– NILS J. LJUNGZELL
UTGIVEN AV SVEN5KA T E1KNOLO G FÖRE N l tNG E. IN
INNEHÅLL: Några meddelanden om flygplankryssaren "Gotland", av mariningenjör Ivar Hult. - Varv och
verkstäder: Danmark, Norge. - Litteratur. - Notiser.
NÅGRA MEDDELANDEN OM* FLYGPLANKRYSSAREN
"GOTLAND".1
Av mariningenjör IVAR HULT, Stockholm.
1925 års Flottkommitté, som hade till uppgift att
utreda frågan om ersättningsbyggnad för flottan,
förordade införandet av en ny fartygstyp, benämnd
hang ar kryssar e. De s,akkunniga motiverade sitt
förslag med erfarenheter från samarbete mellan
sjö-och luftstridskrafter såväl inom svenska som
utländ-sk,a mariner. Huvudargumenten voro, att de
luftstridskrafter, som tilldelas en opererande sjöstyrka,
numera framstå såsom en oumbärlig, fullt integrerande
del av sjöstyrkan, och talrika erfarenhetsrön från vår
flottas årligen återkommande övningar visa, att
flygvapnets medverkan vid sjökrigsoperationerna icke
kan inskränkas till sporadiska insatser, utan måste
vara permanent och omedelbar. Efter verkställd
utredning funno de sakkunniga, att ett för våra
förhållanden lämpat hangarfartyg borde hava ungefär
följande egenskaper:
Depl. = 4 500 ton, L - 135 m, B - 14,95 m, T -
= 4,5 m, 34 500 ahk = 27 knop, 6 -15 cm k., 4 - 75
mm lv.-k., 8 - 40 mm aut. k., 12 flygplan - i täckt
hangar - med fällda vingar, 2 katapulter och
startdäck ca 50 m. Minbanor.
Kostnaden beräknades till 16,5 mill. kronor inkl.
bestyckning och ammunition.
Denna hangarkryssare påminde till sitt utseende
om de engelska och amerikanska "aircraft carriers".
Den var alltså till hela sin längd ovan övre däck
överbyggd av en stor hangar, från vars däck,
flygdäcket, planen skulle kunna starta. De små
dimensionerna på förslaget medgåvo dock ej planen att gå
ned på flygdäcket, utan dessa måste vid återkomsten
till fartyget gå ned på vattnet för att därifrån lyftas
ombord med kran.
I december 1926 var kommittén färdig med sitt
uppdrag. Betänkandet inlämnades till chefen för
försvarsdepartementet, och det remitterades omedelbart
därefter av kungl. maj:t till vederbörande
myndigheter för yttrande.
Myndigheterna hade intet att erinra rörande den
föreslagna hang.arkryssartypens införande i flottan,
men mot den lösning de sakkunniga förordat restes
allvarliga betänkligheter, främst beträffande
sjödugligheten.
Med anledning av de från myndigheternas sida
l Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens avd. för
Skeppsbyggnadskonst ordinarie höstmöte den 29 nov. 1930.
framförda erinringarna gentemot de sakkunnigas
hangarkryssare, utarbetades inom Kungl,
marinförvaltningens ingenjörsavdelning ett nytt förslag,
baserat på andra förutsättningar för flygplanens
hand-hävande och förvarande, ett förslag, som
möjliggjordes av flygsakkunnigas uttalade åsikt, att
flygplanen ej nödvändigt behövde förvaras i täckt
hangar, samt att katapulterna ansågos redan nått en
sådan grad av fulländning, att man helt kunde lita på
katapultstart och Avvara startdäcket. Marinf
örvalt-ningens förslag hade följande karakteristika:
Depl. - 4 800 ton, L - 140 m, B - 14 m, T =
- 5,0 m, 38 000 ahk = 29 knop, 6 - 15 cm k., 4 - 75
mm lv.-k., 6 - 40 mm aut. k., 2X3 - 53 cm
torpedtuber, 8 flygplan, förvarade på öppet däck,
monterade, 2 katapulter, minbanor.
Med dessa förutsättningar var det möjligt att
utforma ett förslag med god sjövärdighet och mindre
extrema former och anordningar än vad
flottkommitténs kryssare erbjöd, samtidigt som
huvudbestyck-ningens verkningsområde avsevärt utökades: alla 15
cm kanoner kunde i detta förslag användas i
bredsida styrbord och babord, mot endast halva antalet
på kommitténs kryssare. Vidare tillkom en kraftig
torpedbestyckning. Farten antogs kunna drivas upp
till 2 knop mera, vilket dock sedermera visat sig
omöjligt att realisera på grund av kostnadsskäl.
I kungl. maj:ts proposition nr 145 den 24 febr. 1927
till riksdagen angående ersättningsbyggnad för
flottan framlades f lottkornmitténs program i stort sett
oförändrat, dock att den ,av Marinförvaltningen
föreslagna hangarkryssartypen förordades.
Statsutskottet tillstyrkte propositionen i sitt
utlåtande nr 91 den 3 maj 1927, och i sin skrivelse nr
189 den 13 maj 1927 godkände riksdagen kungl,
rnajits förslag. Härigenom fastslogs, att den av
Marinförvaltningen föreslagna kryssartypen skulle ligga
till grund för det följande utarbetandet av
huvudritningarna. Ungefär samtidigt härmed ändrades
benämningen från hangarkryssare till flygplankryssare
för att därmed giva ett mera adekvat uttryck för
fartygets egenskaper.
Byggnadskontrakt slöts med aktiebolaget
Göt.a-verken den 7 juni 1930. Ett ganska omfattande och
tidsödande arbete har erfordrats för utformandet av
en godtagbar lösning. Flygplanskryssaren utgör en
fullständig nyhet för vårt sjövapen, för vars konstruk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
