Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
TEKNISK TIDSKRIFT
28 MARS 1931
amin 3-6 ggr så effektiv för sterilisering som
enbart klor, men erfordrar en kontakttid, som är
betydligt längre och uppgår till minst 5 å 7 timmar.
Medan klorens verkan vanligen upphör efter c:a l
dygn, märkes ännu efter 5 dygn ingen begynnande
ökning av bakterieantalet vid användning av
klora-min, och efterväxtlighet är sålunda utesluten.
Ammoniakklorering tillämpas vanligen på följande
sätt. Ammoniaken - i gasform - tillsättes först,
och så snart den fullständigt omblandats och lösts,
tillsättes kloren. Ammoniakdosen utgör lämpligast
c:a Va av klor dosen. För att tillräcklig kontakttid
skall erhållas, sker tillsättningen vid
reningsprocessens början, nämligen vid inloppet till resp. utloppet
från blandningsbassängen.
En installation för tillsättning av ammoniak kostar
ungefär lika mycket som en kloreringsanläggning.
Driftkostnaden utgör normalt c:a 0,50 kr. per l (JOO ni3.
Permanganat-Morförfärandet har även i en del fall
medfört gott resultat vid avlägsnande av smak.
Metoden är ännu ganska litet undersökt och synes icke
kunna tillämpas generellt. Den användes med
framgång bl. a. vid Whiting, Ind., och East Chicago, 111.,
vilka torde ha det mest komplicerat industriellt
förorenade råvattnet i U. S. A. Vid några tillfällen har
permanganatklorering åtföljts av ön bitter smak. I
motsats mot ammoniakkloreringen har den visat sig
kunna avlägsna även dysmak m. m.
Permanganaten tillsättes samtidigt med kloren vid
förklorering, vanligen vid inloppet till
blandningsbassängen. Permanganatdosen uppgår till 0,05 å högst
0,25 mg/1.
Anläggnings- och driftkostnaden för
permanganat-tillsättningen är ringa. Driftkostnaden rör sig om
c:a 0,20 kr. per l 000 m3.
Överklorering och avklorering i en eller annan
form har hittills i allmänhet visat sig medföra
effektiv smak- och luktfri sterilisering.
Överklorering, följd av avklorering med
svaveldioxid, tillämpas vid intermittent drift i Toronto,
Canada. I U. S. A. tillämpas metoden likaså
endast vid intermittent drift, t. e. vid Hackensack, N. J.
Avklorering med thiosulfat torde icke f. n. användas
i praktiskt bruk. Båda dessa metoder fordra en
sakkunnig och noggrann övervakning. Risk för smak
förorsakad av för högt kloröverskott uppstår, örn
av-kloreringen icke noga kontrolleras, en omständighet,
som torde motverka dessa metoders allmänna
utbredning.
Överklorering och avklorering med aktivt kol
förefaller mycket lovande, då det gäller rening av ett
bakteriellt särdeles starkt förorenat vatten eller ett
illa luktande eller smakande vatten, samt även då
det gäller rening av vatten för små anläggningar,
enär förfarandet mer än någon annan
steriliserings-metod kan betecknas som "fool-proof".
Då aktivt kol otvivelaktigt kommer att bli ett
värdefullt hjälpmedel inom den framtida
vattenreningstekniken, skola nedan dess egenskaper något
närmare beröras.
Aktivt kol har sedan långt tillbaka använts inom
vissa industrier, framförallt för avfärgning av
lösningar. Redan 1812 infördes av DEROSNE benkol
inom sockerfabrikationen för avfärgning. År 1863
publicerades iakttagelser över aktivt kols förmåga
att absorbera gaser. Bruk et av giftgaser under världs-
kriget utvecklade tekniken för framställning av
gas-absorberande kolsorter.
Aktivt kol framställes genom kolning av animaliska
eller vegetabiliska ämnen och genom "aktivering" av
det så framställda kolet. Aktiveringen består av en
omsorgsfull temperaturbehandling i slutna retorter,
vanligen med hjälp av ånga av 900-950°C
temperatur.
Man fordrar av ett aktivt kol, att det skall hava
styrka och täthet och ändå hög aktivitet, vilka
egenskaper äro svåra att förena. Det verksammaste kolet,
s. k. gasmaskkol, som innehåller c:a 95 % rent kol,
har en porositet av 65 % och en uppskattad area för
l cm3 kol av c:a 1000 m2, men är mycket löst. S. k.
silicakol innehåller c:a 70 % kol och för övrigt
kisel-dioxid. Det är tyngre och starkare än gasmaskkolet,
men ej fullt så effektivt. Goda kolsorter, speciellt
avsedda för vattenrening, äro t. e. hydrodarco
(amerikanskt), norit och mutonit (tyska).
Det aktiva kolets verkan anses bero på absorption,
varmed i detta fall förstås en lös kemisk bindning
mellan kolets ytmolekyler och det absorberade
materialet. Denna kemiska bindning anses ske på grund
av att kolatomerna genom aktiveringen skulle få en
eller flera fria valenser. Det är klart, att det aktiva
kolet under dessa förutsättningar så småningom
mättas, och att absorptionsförmågan avtager.
Visserligen synes en del ämnen åter avgivas under
samtidig bildning av nya föreningar, men
erfarenheten har visat, att kolet dock förr eller senare blir
inaktivt. Då kolet är mycket dyrt1, är det en
nödvändig förutsättning för dess ekonomiska utnyttjande,
att det skall kunna regenereras. Regenereringen är
var ännu ej fullt tillfredsställande löst, men det finns
dock så goda metoder, att regenereringen ej längre
behöver betraktas som ett hinder för det aktiva
kolets allmännare användning. Regenerering sker
vanligen genom tvättning och förnyad ångbehandling
vid en temperatur av 100°-400°C.
Mycket omfattande försök hava utförts med
vattenrening medelst klor och aktivt kol. Ett gott aktivt
kol (hydrodarco) har vis-ät sig absorbera nära nog
alla i ett vattenledningsvatten förekommande
lukt-och smakproducerande gaser och organiska ämnen.
Fenol absorberas fullständigt i koncentrationer upp
till 10 mg/1 och ännu vid 100 mg/1 har endast spår
kunnat påvisas. Kolet synes kunna absorbera minst
5 % av sin egen vikt fenol, innan
absorptionsförmågan avtager. Fri klor absorberas kraftigt, men
av-gives sedan åter under bildning av saltsyra. Man har
vid experiment tillfredsställande avklorerat vatten
med 3000 mg/1 fri klor. Kontakttiden var då c:a
20-25 min. Kolet förmådde överföra klor till nära
150 % av sin egen vikt.
Överklorering och avklorering med aktivt kol
till-lämpas enligt flera olika metoder. Oftast
överkloreras vattnet före fällning och filtrering. Sedan
vattnet undergått fällning och sandfiltrering, passeras
aktivt kol-absorberaren. Kontakttiden rör sig om c:a
10 min. Såsom framgår av det föregående, är det
viktigt för det aktiva kolets effektivitet, att vattnet
är så rent, att kolets fina porer icke igensättas.
För-reningen drives därför så långt som möjligt. Med
fördel nedbrytes så mycket av de organiska äm-
F. n. omkring 400 å 600 kr./m3 ab fabrik i U. S. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
