Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 65 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 6 febr. 1932 - Notiser - Kondensatorer i hjälpfasen till enfas induktionsmotorer - Kulvertar av mjukt järn - Permanent byggnadsmaterialutställning i Stockholm - Ett forskningsinstitut för teknikens historia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flertalet småmotorer kunna anslutas till nätet medelst en
vanlig stickkontakt för 6 A. Effektfaktprn förbättras
därjämte, och motorns verkningsgrad ökas. Hjälpfasen
behöver ej frånkopplas efter starten, varför
kondensatorn under driften tjänstgör som faskompensator.

I de flesta fall kan den i fig. 1 angivna enkla
kopplingen användas. Genom inkoppling av en
spartransformator (fig. 2) parallellt med kondensatorn blir det
möjligt att använda normala kondensatorer; dels på grund
härav, dels emedan kondensatorspänningen nedsattes,
minskas kostnaderna för kondensatorerna. Erfordras
synnerligen stort startmoment, kan man enl. fig. 3
använda en hjälpkondensator C₂, som frånkopplas efter
starten. Möjligheter finnas även att genom
omkopplingar i spartransformatorn tillföra kondensatorn de
spänningar som lämpa sig för start, resp. drift. Samma
ändamål tjänar alternativ serie- och parallellkoppling
av två kondensatorer.

Vid val av kondensatorstorlek måste man beakta, att
kondensatorspänningen alltid är högre än
nätspänningen; den kan t. e. vid en nätspänning av 220 V uppgå
till 240 à 350 V. Den för kondensatorn nödvändiga
kapaciteten beror på den tillåtna spänningen i hjälpfasen,
på det önskade startmomentet och den önskade
effektfaktorn. En tysk kondensatorfirma uppger, att man i
medeltal bör räkna med en kapacitiv reaktiv effekt av 1
VAr pr hkr, uttagen från motorn, för att man skall
erhålla ett startmoment, uppgående till 70 % av motorns
normala vridmoment. Ur nämnda reaktiva effekt kan
kondensatorns kapacitet beräknas. Den under driften
erforderliga kapaciteten utgör 1/4 à 1/3 av den som kräves
för starten.

Kulvertar av mjukt järn. Det s. k. armcojärnet, som
bekant en synnerligen mjuk och ren martinjärnkvalitet
(rörande dess egenskaper hänvisas till notis i Teknisk
tidskrift 1929, häfte 52, sid. 687), har bl. a. fått
vidsträckt användning som material till kulvertar. Dessa
framställas av böjda, korrugerade plåtar av 2 fots längd
och sammansättas på arbetsplatsen medelst en
patentskyddad anordning. Enär kulverthalvorna kunna
packas i varandra, ställer sig transporten bekväm och
billig. Sammansättningen säges kunna utföras utan

Fig. 1. Järnkulvert i vägbro i Kopparbergs län. Diameter 2 134 mm.

svårighet även av oövade arbetare. Använda som vägbroar,
äro dessa kulvertar tämligen oberoende av jordtrycket,
enär det böjliga materialet väl följer eventuella
förskjutningar i jordlagren. Kulvertarna levereras i
diametrar från 203 till 2 134 mm. Särskilt de större
diametrarna sägas ställa sig ekonomiska i användningen.

Enligt uppgift hava dylika kulvertar under de senaste
20 åren installerats till en längd av över 26 000 km. På
grund av materialets stora rostbeständighet hava
kulvertarna bibehållit sig i gott skick. I Sverige hava
enstaka exemplar utförts som landsvägsbroar och

Fig. 2. Hopsättning av kulvert i grävt dike.

genomföringar i järnvägsbankar. Fig. 1 visar en
nyinstallerad kulvert i en vägbro i Kopparbergs län. Fig. 2 visar,
att sammansättningen av kulvertarna kan företagas även
under ogynnsamma förhållanden, t. e. i ett trångt dike.

Permanent byggnadsmaterialutställning i Stockholm.
Samfundet för hembygdsvård, som bland sina
arbetsuppgifter även räknar den, att bistå egnahemsbyggare med
råd och anvisningar, har tidigare sökt sprida kunskap
om de moderna byggnadsmaterialen genom
föreläsningsturnéer, vid vilka en liten ambulerande utställning
medfördes. Fredagen den 29 januari öppnade emellertid
samfundet en permanent byggnadsmaterialutställning i
lokaler i Kungsgatan 35, Stockholm.

Utställningens syftemål är i främsta rummet att
bland egnahemsbyggare sprida kännedom om de nutida
byggnadsmaterialen och giva vederbörande tillfälle att
bilda sig en uppfattning av dessas egenskaper. Att
utställningen dessutom har en uppgift att fylla även bland
andra samhällslager, är givet. Särskilt för industrimän,
som bland sina uppgifter ofta räkna även uppförandet
och inredandet av arbetar- och tjänstemannabostäder, är
en dylik utställning säkerligen välkommen, enär den
dels inbjuder till orientering bland marknadens många
produkter, dels sätter den någorlunda fackbildade
besökaren i tillfälle att säkrare värdesätta ett materials
lämplighet för ett visst ändamål än som är möjligt med
ledning av reklambroschyrernas upplysningar.

I samband med utställningen hava nya lokaler
upplåtits åt samfundets byggnadsbyrå, vars ritkontor under
ledning av arkitekten Rolf Bolin utför ritningar i
anslutning till det av byrån utställda modellmaterialet.
Utställningen har på ett instruktivt och även i övrigt
förtjänstfullt sätt ordnats av ingenjör Gösta Nordstrand.

Ett forskningsinstitut för teknikens historia finnes
inrättat vid tekniska museet i Wien. Om dess organisation
och arbetsuppgifter lämnar institutets ledare, dr-ing.
Ludwig Erhard, några uppgifter i "Forschungen und
Fortsehritte" (1 febr. 1932). Institutet skall befrämja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>