Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 30 april 1932 - Tekniska föreningar - Tekniska samfundet, Göteborg, av G. E. M. - Östergötlands tekniska förening, av H. N. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skildråde talaren ingående de väldiga Leuna-Werke vid
Merseburg, där tyskarna under kriget började
koncentrera sin kväveindustri. Verken hava en längd av ca 8
kilometer och sysselsätta vid normal drift 18 000
personer. Dagligen passera genom fabrikationssytem 8–10
mill. m3 gas och vad som imponerar mest är stillheten
inom fabriken. Med undantag för maskinsalarna
arbetar fabrikationsprocessen ljudlöst. Hand i hand med
fabrikationen arbetar verkens laboratorier, och en stor
vetenskaplig stab är sysselsatt med att kontrollera och
förbättra fabrikationen. Då Leuna-Werke varit utsatt
för offentlig kritik på grund av de risker arbetarna
skulle löpa, har verket genomfört en omfattande och
metodisk utredning, som visat, att arbetet inom denna
industri icke är hälsovådligare än inom andra kemiska
industrier. Det i samband med verken anlagda
samhället för tjänstemän och arbetare är givetvis utlagt
efter de mest moderna riktlinjer.
Bland övriga av ingenjör Cyrén beskrivna
anläggningar, framhöll han särskilt de nyanlagda
Moscic-verken i närheten av Tarnow i polska Galizien. Ehuru
små jämförda med Leuna-Werke, äro de polska verken
ytterst väl planerade och hypermodernt inrättade. Den
nuvarande produktionen kan med snaå utbyggnader lätt
fördubblas. Verken äro ett led i Polens strävande att
göra sig industriellt oberoende av sin stora granne.
Att direkt jämföra olika tillverkningsprocesser
ansåg talaren omöjligt på grund av svårigheten att få
reda på alla kostnadsmoment – t. o. m. priset på den
elektriska energien betraktas mångenstädes som en
fabrikationshemlighet.
Kvävets nationalekonomiska betydelse påvisade
talaren med statistik över tillverkningen inom jordens
viktigaste kväveproducerande länder jämte tillhörande
export- och importsiffror. Så importerade t. e. Tyskland
före kriget årligen 475 000 ton chilesalpeter, medan det
nu producerar 1 mill. ton kväve (ca 6 mill. ton
salpeter) och därmed överflyglat Chile som kväveproducent.
Till slut skildrade talaren den svenska kväveindustrien
och de svårigheter den haft och har att kämpa
emot samt uttryckte den förhoppningen att denna
viktiga inhemska industri skulle lyckas hävda sin ställning
gentemot den hänsynslösa konkurrensen från utlandets
jätteföretag. G. E. M.
Östergötlands tekniska förening
höll den 27 februari sammanträde å Frimurarehotellet i
Linköping.
Efter behandling av sedvanliga föreningsärenden höll
yrkesinspektör H. O. Ödlund, Linköping, ett med
film- och skioptikonbilder belyst föredrag över
"Arbetarskydd och den nya lagen".
Talaren påvisade att man som följd av den nya
lagen om arbetarskydd förutom goda humanitära
resultat också kan konstatera mycket gynnsamma
ekonomiska verkningar inom industrien., Det är ej enbart
den skadades förlust om ett olycksfall inträffar. Även
arbetsgivaren tillskyndas svårigheter genom att en man
sättes ur funktion. En ovan och därför dyrbar kraft
måste eventuellt sättas i den skadades ställe o. s. v.
Försök ha gjorts till uppskattning av mera indirekta
kostnader som orsakats till följd av driftsavbrott på
grund av olycksfall. Amerikanarna säga sig ha
statistiskt utrönt, att t. e. varje ombyte av arbetare kostar
arbetsgivaren genomsnittligt räknat 25 dollars.
De direkta kostnaderna för olycksfallsförsäkringen i
vårt land äro lätta att angiva. Under t. e. år 1930
utbetalade försäkringsanstalterna i ersättningar
sammanlagt omkring 30 mill. kronor. De indirekta kostnaderna
äro däremot svårare att fixera. De kunna naturligtvis
endast ungefärligen beräknas men uppgå nog helt säkert
också till minst 30 mill. kronor.
Då arbetsgivarna numera i huvudsak få bära såväl
de direkta som de indirekta kostnaderna för
olycksfallsriskerna, bör det också ligga i deras intresse att i
möjligaste mån söka förebygga skador på den levande
arbetskraften. Arbetsskyddssträvandena kunna också
många gånger föranleda förbättringar och maskinella
konstruktioner som samtidigt ge direkta vinster för
företagarna. Många exempel på att så skett finnas.
Föredraget åhördes med intresse och belönades med
livliga applåder.
Efter gemensam supé följde en livlig diskussion av
frågor, som sammanhörde med föredraget. H. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
