Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 257 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 25 juni 1932 - Vattenkraft och ångkraft inom den allmänna kraftförsörjningen i Sverige, av K-G. Ljungdahl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

billigare att stanna vid det mindre ångkrafttillskottet och att utbygga
ny vattenkraft.

Vattenregleringens inverkan på bedömandet. I
viss mån är det givetvis en smaksak, om man tager
i anspråk något mer eller mindre ångkraft. För ett
mindre ångkrafttillskott tala naturligtvis dels den
omständigheten, att man blir mindre beroende av
kolimporten, dels den uppenbara risken, att
kolpriset kan stiga. Vad just det innevarande
tidsskedet beträffar, så begränsas ångkrafttillskottet vid centralbloeket
därjämte med hänsyn till att en del betydande
vattenregleringar skola genomföras under den närmaste
5-årsperioden, nämligen regleringen av Vänern (dygns-, vecko- och
flerårsreglering), fortsatt reglering av Dalälven (sannolikt
både vecko- och årsreglering) samt reglering av
Motala ström (vecko- och dygnsreglering).

När dessa regleringar genomförts, får restdiagrammet
en helt annan form, schematiskt antydd i fig. 9.
Det under lågvattentid erforderliga
ångkrafttillskottet reduceras högst betydligt, och den tidigare
överskottskraften förvandlas i stor utsträckning till
prima kraft. Man får emellertid icke tro, att
ångkraftverket därmed blir värdelöst som
lågvattenreserv. Vilka regleringsåtgärder, som än vidtagas,
kan det icke hjälpas, att besvärande vattenbrist kan
uppkomma under perioder med flera på varandra
följande vattenfattiga år, och då blir ångkraftverket
oundgängligt. Över huvud taget kan sägas, att ju
större ångreseryeffekt, som disponeras, desto
effektivare kan vattenkraften utnyttjas. Ty ju större
ångreserv det finnes, desto mindre riskabelt blir
det att gå ned i botten med magasinen.

Nu vore det tragiskt, om det stora och dyrbara

Fig. 7. Västeråsverket från sjösidan.

Fig. 8. 50 000 kW Stal-maskinen i Västeråsverket.

Västeråsverket skulle stå och vänta år för år på
tjänstgöring som lågvattenreserv utan användning
dessemellan. En analys av de framtida
belastningsförhållandena har emellertid visat, att man kan med
fördel använda ångkraftverket som toppcentral vid
normal vattentillgång. Topparna komma emellertid
att innehålla rätt få kilowattimmar.

Resultatet blir därför, att ångkraftens andel i
energiproduktionen efter regleringarnas genomförande
blir ännu mindre än nu, alltså i genomsnitt
mindre än 3 %.

Andra kraftföretag i mellersta och södra Sverige.
Det sagda gäller om centralblocket. Vill man med
detta som utgångspunkt granska förhållandet inom
övriga delar av Sverige, så skall man finna, att
läget inom södra och mellersta Sverige är ungefär
detsamma som vid centralblocket så tillvida som det
varken nu användes eller inom närmaste framtid
torde bliva använt något procentuellt sett stort
belopp av ångenergi. Däremot är det kanske möjligt, att
det inom sydligaste Sverige blir en relativt större
ångkraftproduktion om 15 à 20 år, när den lokala
vattenkraften fullt tillgodogjorts och den konkurrerande vattenkraften
måste överföras långt norrifrån, varvid den först
vid högre utnyttjningstid blir konkurrenskraftig.

Norrlands kraftförhållanden. Norrland företer
en annan landstyp än övriga Sverige. I
krafthänseende finns det förmodligen rätt stor likhet
mellan Norrland och Finland. Cellulosaindustrien är den
dominerande industrien. Storkraftverken i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>