Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 350 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 10 sept. 1932 - Notiser - Stockholms stads småstugebyggen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Plan av småstuga, typ III.

byggnadsorganisationsverksamhet av lika
omfattande som ovanligt slag. Under
dessa år ha genom stadens bemedling ej mindre än ca
1 500 smärre villalägenheter, något oegentligt kallade
"småstugor", avsedda närmast för den bättre situerade
arbetarklassen, uppförts inom olika delar av stadens
vidsträckta trädgårdsstadsområden. Principen för denna
verksamhet är i korthet, att staden upplåter tomter samt
beviljar byggnadskredit för uppförande av mindre
lägenheter åt personer, vilka vanligen ej kunna åstadkomma
den sedvanliga kontantinsatsen. I stället får byggaren
förbinda sig att vid boningshusets uppförande prestera
eget arbete till motsvarande värde. Rättsförhållandet
mellan markägaren-staden och villaägaren-byggaren
regleras därför genom två skilda avtal, dels det sedvanliga
tomträttskontraktet, dels ett blandat kreditiv- och
materialleveransavtal. Det är det senare som utgör det
säregna för dessa byggnadsföretag.

Byggaren erhåller kreditiv å visst angivet belopp, å
vilket uttagningar ske genom direkta utbetalningar till
leverantörer till bygget och till andra, som på grund av
bygget hava fordringar hos småstugebyggaren, däribland
staden själv, som äger gottgöra sig ersättningar ur
kreditivet för utfört entreprenadarbete. Uttagningar få
emellertid ej ske, förrän skillnaden mellan den
beräknade totala kostnaden för bygget och det högsta
medgivna belåningsbeloppet antingen kontant inbetalts eller
presterats i form av eget arbete vid bygget. Sedan huset
färdigställts, ställer staden lån till småstugebyggarens
förfogande för kreditivskuldens gäldande. Lånebeloppet
uppgår till 85 à 90 % av byggnadskostnaden.

Avtalet innehåller slutligen
bestämmelser om materialanskaffning och om
stadens förpliktelser att tillhandagå byggaren
med råd och anvisningar rörande
byggnadsarbetet. Byggaren är därigenom
skyldig att använda följande, erforderliga, av
staden anskaffade material, nämligen allt
trämaterial enligt av staden antaget
standardsystem, grundmaterial,
skorstensblock, tak- och murtegel, allt
tillhandahållet fritt byggnadsplatsen, samt dessutom
låta staden ombesörja gas-, vatten- och
avloppsinstallationer, elektrisk
belysningsinstallation och plåtslageriarbeten. Staden
anskaffar material och ordnar med
entreprenader i rätt tid utan rekvisition från
byggaren. Byggnadsarbetet övervakas och
ledes av stadens instruktörer. Vid
monteringen av husen biträda specialarbetare,
men arbetet utföres i övrigt av byggaren
själv och av denne anskaffade medhjälpare.

Intresset för småstugebyggandet har
alltid varit mycket stort. Under
innevarande år hade 1 900 spekulanter anmält sig
till de beslutade 530 byggena. Urvalet av
byggare sker efter dels sociala, dels ekonomiska
principer. Bl. a. fordras i allmänhet, att byggaren skall ha en
årsinkomst av 3 500 à 5 000 kr. Tack vare det stränga
urvalet har staden hittills undgått förluster å denna
verksamhet. Betecknande är vidare, att hittills icke en
enda småstuga försålts å exekutiv auktion.

Bland byggnadstekniska detaljer av intresse må
följande nämnas. Grunden muras i allmänhet med block
av gasbetong. Sedan bottenbjälklaget lagts, uppläggas
därpå väggblocken i den ordning de skola resas.
Blocken äro som nämnts, liksom allt trämaterial, av
standardiserat utförande med bl. a. ventiler och fönsterbågar
färdigmonterade. En intressant detalj utgör
skorstensstocken. Denna uppföres numera i regel av
gasbetongblock, i vilka en cirkulär rökkanal samt fyra
evakueringskanaler av tegel ingjutits. Blocken äro dessutom
järnarmerade. Allt fönsterglas tillhandahålles i
standardstorlek. Försök att standardisera även gas-,
vatten- och värmeledningsrör ha hittills rönt motstånd från
entreprenörernas sida. Vidare har man undersökt,
huruvida centralvärmeledning medelst hetvatten kunde
anordnas för större komplex av hus, men det har visat sig,
att kostnaderna bli lägre med en värmepanna i varje byggnad.

Hittills hava fem olika hustyper kommit till
utförande, de flesta av den här avbildade typen. Den
totala nyttiga arealen växlar mellan 66 (i envåningsstugor)
och 96 m², varvid dock är att märka, att endast halva
källarvåningen och halva våningstrappan medräknats.

Byggnadskostnaderna för de till nästa år planerade

Fig. 2. Stomresning av småstuga, typ III. Endast det sista, och tyngsta, gavelblocket fattas. Dess vikt är ca 700 kg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>