- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
479

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 17 dec. 1932 - Tekniska föreningar - Tekniska samfundets i Göteborg avdelning för kemi, av S. H—n.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I sitt hälsningsanförande betonade ordföranden under
livligt instämmande från de praktiskt verksamma
teknikerna, att det borde vara en nästan lika naturlig sak
att i Göteborg med dess svåra och intressanta klimat
placera ett undersöknings- och forskningslaboratorium
på byggnadsmaterialens område som ett förläggande
dit av institut behandlande sjöfartens och havets problem.

Det första föredraget hölls av kandidat Stig Giertz-Hedström
om "Cementets hydrauliska egenskaper som
funktion av vattenbindningen". Föredragshållaren
beskrev de undersökningar, vilka utförts på I. V. A:s
cementlaboratorium i avsikt att få ett grepp på de
kemiska och fysikaliskt-kemiska krafter, vilka samverka
vid cementets hårdnande. Ångtrycksisotermer visades,
angivande cementets vattenbindningsförmåga och
erhållna genom begagnande av en för detta ändamål
speciellt konstruerad uttorkningsapparatur. Ur dessa
beräknas den mängd fast bundet, löst bundet och fritt
vatten, som uppträder i hårdnat cement, och
föredragshållaren påvisade sambanden mellan den inbördes
storleken hos dessa vattenmängder och cementets
hydrauliska egenskaper, såsom hållfasthet, täthet osv. Om
cementets art och funktion i betong kan härigenom
värdefulla upplysningar erhållas. Föredragshållaren
framhöll vidare den använda försöksmetodikens
användbarhet även på studiet av andra byggnadsmaterials
vattenbindningsförhållanden, vilket studium givetvis
kan vara av lika stor betydelse.

Efter att några frågor besvarats av föredragshållaren,
vidtog dr-ing. Lennart Forséns föredrag "Om
koordinationslärans tillämpning på cementets kemi".
Föredragshållaren framhöll, att cementets kemi i stor
utsträckning till helt nyligen varit en olöst gåta. Den svenske
forskaren Törnebohm fastslog, att cementet innehåller
vissa mineral, som ej finnas i naturen utan bildas vid
cementbränningen. De av Törnebohm efter alfabetet
uppkallade komponenterna alit, belit, celit osv. har nu
fått sin kemiska sammansättning fastställd genom
omfattande forskningar särskilt i U. S. A.
Föredragshållaren hade speciellt studerat cementets reaktioner
med vatten, dvs. bindningsprocessen, och påvisat, att
dessa kemiska reaktioner numera kunna uttryckas i
överskådliga, kemiska ekvationer, för vilka arbeten som
bekant förut redogjorts i dessa spalter. Med en del
exempel visade föredragshållaren, huru Alfred Werners
koordinationslära med framgång låtit sig användas för
förståelse av cementkemien.

Vid den av ordföranden öppnade diskussionen
framhöll han bland annat den utomordentligt värdefulla
vinst, som framkommit genom koordinationslärans
förmåga att tillåta en systematiserande överblick över
cementkemien och framhöll vidare betydelsen av dr-ing.
Forsens rent kemiska insats på området.

Professor Langlet påpekade Wernerska systemets
möjligheter till fritt spelrum för fantasien, och att
fastheten i systemet något minskats vid Werners
efterföljares utvidgning av detsamma. Därefter följde en
diskussion mellan professor Langlet och föredragshållaren
om möjligheten att under Wernerska systemet
inordna vissa föreningar.

Som tredje föredrag på middagssammankomsten kom
professor Hedvalls om ’Pulverblandningars reaktioner
under smältpunkten och dessas betydelse för sintring,
smältning och omsättningsgrad". På vissa håll inom
aen kemiska vetenskapen, framhöll föredragshållaren,
har man i det längsta haft stor obenägenhet att erkänna
fasta reaktionsblandningars inbördes omsättningsmöjlighet,
utan man har trott gasformig eller flytande fas
även i de minsta spår vara verksam därvid bortseende
från dylika små mängders oförmåga att förklara
förloppens hastighet. Bekanta sedan länge äro sådana
reaktioner som kolsyrans reduktion till koloxid med
fast kol på en förbränningsrost, bränd kalks övergång
till släckt, bränningen av kalksten till kalk osv.
Utförda undersökningar ha också visat, att en
undantagsställning av kvalitativ art för det fasta tillståndet icke
finnes. De metalliska systemens processer av denna art
ha länge varit föremål för undersökningar av åtskilliga
forskare (Austen, Spring, Tammann), och på de icke
metalliska systemens område har av Cobb och Endell
undersökts omsättningsmöjligheterna mellan kiselsyra
och kalksten. Från 1911 har föredragshållaren sysslat
med dylika undersökningar i oxidsystem, varvid först
en del för keramisk industri betydelsefulla
färgblandningar undersökts. Senare visades, att omsättningar
mellan kiselsyra och oxider eller karbonater av
alkaliska jordmetaller voro möjliga långt under
temperaturen för en smältas uppträdande. Då det visat sig
möjligt att uttränga CO2 med SiO2, lyckades det också att fä
till stånd reaktioner av typen CaO + Al2 SiO5 = Ca
SiO3 + Al2O3 i fast form. Denna reaktion visade sig
vara exempel på en allmän reaktionsprincip
M’O + M"Ac = M"O + M’Ac + värmeutveckling, där M’O är
en "starkare basisk" oxid än M"O. Reaktionen har
liksom en del andra av föredragshållaren påvisade
reaktioner stor betydelse för de olika reaktionsstadierna och
särskilt för förskjutningen av temperaturen för
uppkomsten av smält fas under cementets framställning.
Föredragshållaren har vidare påvisat, att
reaktionshastigheten betydligt kan ökas vid trögt reagerande
substanser genom att arbeta vid en temp., som svarar mot en
kristallografisk omvandling hos ämnet i fråga. Till sist
redogjorde föredragshållaren för sina försök beträffande
den för keramisk industri så betydelsefulla
cristobalitiseringen och den därmed sammanhängande ökade
aktiviteten hos SiO2 i reaktionsavseende.

Vid förhandlingarnas upptagande på aftonen höll
professor Hedvall ett inledningsanförande, vari han ville
klarlägga mötets syfte. Utgående från det faktum att
nyare tiders krav på rationalisering nödvändiggjort ett
samarbete mellan vetenskap och industri ville tal. påtala
en i vårt land påfallande brist på speciellt skolade
krafter till stöd för byggnadsteknici vid deras bedömande av
de för samhället så betydelsefulla byggnadsmaterialens
användbarhet för konstruktioner i olika klimatisk eller
i annat avseende kemiskt aktiv miljö. Visserligen ha
de till buds stående rika erfarenheterna på
byggnadsmaterialens praktiska användande i många avseenden
varit tillfyllest för konstruktionernas säkerhet och
beständighet, men exempel på misslyckanden voro icke
heller sällsynta, vilket särskilt västkustens byggen givit
prov på, och föredragshållaren framhöll som en naturlig
utveckling, att kemister med speciell inriktning åt detta
håll även här i landet borde utbildas. Tal. ansåg
arkitekter och byggnadsteknici här vara ytterst missgynnade,
då de varken under studietiden meddelades någon
kemiskt inriktad materialkunskap eller senare hade
tillgång till för ändamålet specialutbildade kemister. Till
sist redogjordes för försöket att åstadkomma en
blygsam början i berörda avseende genom den från och med
i år på Chalmers tekniska institut införda kursen på 12
föreläsningar i byggnadsmaterialens kemi för arkitekter
och byggare.

Som sista föredrag kom "Cementkvaliteter och
kvalitetscement" av civilingenjör Donovan Werner. Som en
önskvärd och sannolik utveckling betecknade
föredragshållaren cementtillverkningens differentiering och
specialisering, från vilket område demonstrerades
undersökningsresultat från I. V. A.:s cementlaboratorium.
Särskilt ha dessa undersökningar inriktats på
möjligheten till framställande av svårlösligare material att
användas för vattenbyggnader samt på nedbringande av
risken för sprickbildningar vid användande av feta
blandningar. Provtillverkning hade också ägt rum i
Limhamn av ett cement kallat silikatcement, vilket i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free