Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 17 dec. 1932 - Tekniska föreningar - Tekniska samfundets i Göteborg avdelning för kemi, av S. H—n. - Tekniska föreningen i Uppsala av E. K. - Östergötlands tekniska förening, av H. N. - Tekniska föreningen i Karlskrona av Q—d. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jämförelse med A-cement visat avsevärt lägre
benägenhet för sprickbildning. Föredragshållaren redogjorde
vidare för de försök att binda den relativt lättlösliga
kalken med kiselgur, vilka utförts av dr Sundius.
Vid den efter dessa föredrag uppkomna diskussionen
uttalade ingenjör Samsioe den synnerliga vikten av att
byggnadsteknici gåves tillfälle att under utbildningstiden
mera sätta sig in i byggnadsmaterialens kemi.
Ävenså betonade tal. vikten av att kemisterna mera
ville vinnlägga sig om uppgörandet av sammanställningar
av sådana resultat på detta område, vilka kunde
betraktas som absolut säkra, och uppmanade med skärpa
byggnadsteknici att kritiskt granska i fackpressen
förekommande hithörande uppgifter, då tal. i ett flertal fall
funnit sådana, som uppenbarligen stredo mot faktiska
förhållanden,i och vilket, menade tal., kunde väcka en
överdriven skepticism hos fackmännen. I anslutning
till ingenjör Werners föredrag uppstod mellan ingenjör
Samsioe och föredragshållaren en diskussion om
gelernas betydelse, vilket uppfordrade en hel del andra talare
till inlägg.
Överingenjör Kärfve framhöll, att många faktorer
visserligen vore ouppklarade, men att så stora framsteg
i alla fall nu gjorts, att nybyggda dammar icke komme
att uppvisa sådana skador som dammar byggda för ett
30-tal år sedan. Som framsteg betecknade tal. den
hydrauliska modulens successiva ökning från ca 1,7 till
2,2 och dess betydelse för cementets kemiska och
mekaniska egenskaper. Tal. gav vidare några antydningar
om vägen för erhållande av ett idealcement.
Arbetschefen vid Trollhättans kraftverk G. Westerberg
uppehöll sig vid en del fysikaliska fenomen hos
betong och angav en del erfarenheter beträffande luftning
av luftsidan på under vattentryck stående betongmurar
för ernående av tätning. I anslutning till dessa
erfarenheter diskuterades skadorna på Chalmers nya Kemicum
av professor Bodman och nyssnämnda talare.
Under den på restaurang Waland intagna supén
uttrycktes från flera håll tillfredsställelsen med det under
förhandlingarna antydda samarbetet mellan
byggnadsteknici och kemister. S. H–n.
Tekniska föreningen i Uppsala
hade lördagen den 22 oktober sitt andra sammanträde
för terminen. Föreningens medlemmar med damer till
ett antal av omkring sextio samlades först å borggården
till Uppsala slott, varefter under ledning av professor
Robin Fåhræus den nyrestaurerade rikssalen med
gallerier och trapprum besågs. Genom restaureringen,
vilken letts av professor Ragnar Östberg, har denna även
ur historisk synpunkt synnerligen märkliga anläggning
efter ett par seklers förfäll återuppstått i sin forna
glans. Rikssalens mått äro imponerande: 30 m i längd,
17 m i bredd och 11 m i höjd. Särskilt lägger man
märke till de väldiga takbjälkarna, som ligga helt
synliga. Golvet i rikssalen är av ekparkett men i de övriga
rummen av tegel. Belysningsarmaturen i rikssalen
består av tolv metallkronor, avsedda för såväl levande ljus
som elektrisk belysning. Tack vare professor Fåhraeus*
sakkunniga och medryckande framställning såväl av det
gamla Vasaslottets äldre historia som av den sista nu
avslutade ombyggnaden, blev besöket synnerligen givande.
Efter besöket å slottet samlades deltagarna å
Stadshotellet, där civilingenjör Bertil Domeij, Västerås, höll
ett intressant föredrag om de till sist med framgång
utförda försöken att rädda guldskatten ur det sjunkna
fartyget "Egypts" kassavalv. Ingenjör Domeij, som
tidigare haft tillfälle deltaga i arbetet ombord å den
italienska bärgningsfirman "Sorimas" ångare "Artiglio",
lämnade en sakkunnig skildring av de svårigheter av alla
slag, som förefunnits, innan fartyget, som sjunkit på
120 m djup, återfunnits samt redogjorde för den tekniska
utrustning, som erfordras vid arbete på ett sådant djup.
Efter föredraget, som belystes av ett stort antal
skioptikonbilder, följde supé och samkväm. E. K.
Östergötlands tekniska förening
i Linköping höll sammanträde den 29 okt. 1932.
Före det egentliga sammanträdet samlades en större
grupp medlemmar med damer i Linköpings slott, där
det nyrestaurerade slottet besågs under sakkunnig
ledning.
Själva föreningssammanträdet ägde därefter rum å
Stora hotellet. Sedan föregående mötes protokoll
upplästs och godkänts, höll fil. lic. Bengt Cnattingius,
Linköping, ett med ljusbilder belyst föredrag över ämnet:
Linköpings slott genom tiderna. Föredraget åhördes
med stort intresse.
Deltagarna samlades efter föredraget till gemensam
supé. Vid samkvämet visades Sv. teknologföreningens
film "Lyckans galoscher". H. N.
Tekniska föreningen i Karlskrona
avhöll sammanträde å Stadshotellet i Karlskrona den 31
oktober under ordförandeskap av stadsingenjör E.
Sellergren, Ronneby. Bland till sammanträdet särskilt
inbjudna märktes borgmästare L. Levertin och
ordföranden i stadens byggnadsnämnd rådman F. Flensburg.
Sedan div. föreningsangelägenheter behandlats och inval
av ny medlem företagits, höll t. f. stadsarkitekten Arvid
Ruben ett med talrika skioptikonbilder illustrerat
mycket intressant föredrag angående "Karlskronapojken,
som blev sitt lands störste arkitekt".
Föredraget avhandlade Fredrik Blom, som föddes i
Karlskrona år 1781 såsom son till en mekaniker,
tillhörande flottans mekaniska kår. Efter avslutade studier
kom den unge Blom själv in vid samma kår som,
löjtnant oéh konstruerade bl. a. den s. k. stora mastkranen
på varvet. Blom avancerade inom den mekaniska
kåren till överste och fick en vidsträckt verksamhet inom
vårt land. Sedan Blom flyttat till Stockholm
utnämndes han till professor vid konstakademien och har i
huvudstaden byggt en hel del monumentala byggnader,
bland vilka märkas Skeppsholmskyrkan, Livgardets till
häst gamla kaserner, Konstakademiens gamla byggnad,
Rosendals lustslott. Även i landsorten har Blom byggt
ett stort antal byggnader, såsom domkyrkan i
Härnösand m. m. Blom var en internationellt ryktbar man
och var hedersledamot i vetenskapliga sammanslutningar
i England, Frankrike och Italien. Av Carl XIV
Johan utnämndes Blom till hovarkitekt och var vid sin
död år 1853 preses i konstakademien.
Det underhållande föredraget efterföljdes av en kort
diskussion, varefter sammanträdet avslutades och
föreningsmedlemmarna samlades till gemensam supé.
Q–d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
