Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
9 JAN. 1932
Fig. 6. Kajen. Ångare på 10000 ton under lastning.
kulor vägande ca 17 kg samt genom att ej lägga
de jämnhöga rosterna intill varandra utan på ett
avstånd att ca 70 mm. Förbrukningen av slitgods
utgör pr ton rågods 0,125 kg smidda stålkulor samt
0,083 kg roster av helvitt gjutjärn. Hästkraftbeloppet
uppgår till 115. Den stora betydelse, som ligger i
den höga kulkvarnseffekten, torde ej behöva
påpekas. Efter den ytterligare finkrossning, som
erhållits, sedan Symonskrossen nyligen insatts, räkna
vi på att effekten kommer att höjas till minst 25 å 26
ton per kulkvarns timme.
Med den nuvarande utbyggnaden kunna vi medelst
dessa tvenne kulkvarnsserier på 3 skift producera
200 000 ton 65-procentig slig per år, motsvarande ca
360000 ton ingående till verket eller, sedan
gråberget avskilts, ca 335 000 ton till kulkvarnarna.
Den som biprodukt erhållna svavelkisen utvanns
förr på skakbord. Numera användes i stället
flo-tation. Ingående godset till flotationsapparaten
håller endast 6 å 7 %
svavel och den färdiga
produkten ca 48 %. Med f
lota-tionen har erhållits dubbelt
så hög utvinning som förut
erhölls på skakborden. Per
år kan erhållas 3000-
5000 ton svavelkislig.
Från skakskoporna
stjälpes järnsligen i en 21/2
tons självtippande vagn,
som spelas upp och tippas
automatiskt från en Över
sliglagret liggande 15 m
hög j är n viadukt. Sligen
kan även genom skrapor
föras ut över en
närbelägen reservupplagsplats.
Hela sligupplagen rymmer
ca 150 000 ton slig (fig. 5).
I närheten av den gamla
utlastningskajen av trä.
inträffade under augusti
månad år 1930 ett jordras,
som hade till följd, att
kajen helt och hållet
spolierades. Sedan dess har av A/S Betongbygg,
Trondhjem, uppbyggts en ny kaj av betong av mycket
solid konstruktion. Djupet vid kajen är numera 13 m,
varför 10 000 tons ångare utan svårighet kunna lastas.
Vid Utlastningen transporteras sligen medelst
skrapor till ett 600 mm brett S.andviksstålband, som
går ut på kajen och avlastar sligen direkt i ångare
(fig. 6). Ombordlastningen sker på detta sätt
synnerligen billigt, och kostnaden uppgår endast till ca 30
öre per ton slig. Tack vare dessa
utlastningsanord-ning.ar kan under skeppningssäsongen en
lastnings-effekt av 3000 ton per dygn garanteras, och denna
kommer att successivt höjas.
Vid utarbetandet av planerna för de utförda
nyanläggningarna har värdefull hjälp lämnats av
överingenjör H. Almqvist, Falun, A.-B. Gröndal-Ramen,
ingenjör G. Hjertén, Grängesberg, och professor B.
G. Markman, Stockholm, Som driftsingenjör har
ingenjör J. Johansson lett arbetena på platsen.
FRÅN EN STUDIERESA I TYSKLAND OCH ENGLAND.
Utdrag ur reseberättelse ingiven till Kommerskollegium av bergsingenjör PER G, EKMAN.
Resan, som företogs år 1930, avsåg besök vid
järnverk för att studera deras valsverk och
valsningsmetoder med särskild uppmärksamhet fästad vid
tillverkningen av kvalitetsstål. Därjämte besöktes även
ett flertal firmor, som tillverka maskiner och
anordningar för valsverk, för att taga del av de senaste
nyheterna på området.
Tyskland.
Järnverk L
Valsverket utgjorde en del av ett för tillverkning
av handels järn avsett större verk, vilket bestod av
masugnar, thomasverk, 2 götverk, 2 grovverk, 2
mediumverk, 2 finverk och l trådverk. Kapaciteten var
38000 ton pr månad.
Götverken voro duo-reversirverk, drivna medelst
ångmaskin. Götverkens värmning försiggick i
varmgropar och Valsningen sköttes av en på
manöverbrygga stående reglerare. Manipulatorerna voro av
den kända typen med långa elektriskt förskjutbära
backar, försedda med hakar för götens kantring.
Rullbanorna voro utrustade med dubbla motorer så
att, om något fel uppstod med den ena, den andra
på några minuter kunde inkopplas. De horisontellt
skärande saxarna voro placerade i golvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
