Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
TEKNISK TIDSKRIFT
14 MAJ 1932
viimingsprocenten höjes från 10 ii 20 till betydligt
över 50.1 Arbetet tillgår så att från schaktet drives
orter i olika riktningar, varvid oljesanden, i vilken
mer eller mindre utpräglade kanaler förekomma,
lämnar ifrån sig sin oljehalt betydligt bättre än vid
någon annan metod. Man driver några meter ort
och låter sedan oljan rinna till pumparna vid
schaktet och när flödet i orten börjar sina drives ytterligare
några meter, varvid det kan hända, att olja plötsligt
sprutar ut i en armstjock stråle. Riskerna för
arbetarna vid denna gruvbrytning är emellertid så stora,
att numera endast en enda gruva, Steaua Romånäs
i Saråtå, är i arbete. Här utvinnes ca 35 000 fat
årligen.
Av borrmetoderna användes numera uteslutande
rotary-förfarandet, - stötborrmaskiner ser man
endast på skrothögarna, men de äro också väldiga, ty
ännu för 20 år sedan utfördes nästan all borrning
med dylika metoder.
Den relativa betydelsen av olika borrmetoder vid
olika tidpunkter framgår av nedanstående tabell:
1912
1923
1931
obetydlig -
Kanadensiska systemet
(stångborrning) ............ 92
Pennsylvaniska syste-
met (linborrning) ........ 3 % " -
Schnellschlag (stång-
borrning) ................... obetydlig nära 50% -
Rotary ................................ 5 % " nära 100%
Vad borrhastigheten beträffar, kunna några nyare
siffror nämnas (i meter/borrdygn om 24 timmar):
Maximalt Normalt
Kanadensiskt .................. 5 0,5
Schnellschlag .................. 50 15
Rotary ... ......... . ........... 200 50
Kostnaderna för borranläggningarna uppges
sålunda (i amerikanska dollars), jämte det djup till
vilket borrningen avses ske
Kanadensiskt för 4 - 500 m djup $ 4 000.
Schnellschlag för l 000 m djup $ 25 000 å 30 000.
Rotary för l 500-2 000 m djup $ 50 000 å 60 000.
Anledningen till att rotarymetoden numera
dominerar är ej endast framsteg beträffande den rena
borrningen (netto borrprestationer) utan framför allt
framsteg beträffande vattenspärrning och kontroll av
de höga trycken. Rumänien torde vara det land, där
de högsta trycken inom den gas och oljeförande
sanden uppmätts, och tryck över 200 atm. äro ej
ovanliga. I allmänhet räknar man i Rumänien med det
hydrostatiska trycket, men i synnerhet i tredje
meot-sanden måste härtill 20 å 40 % läggas, och vid
borrningarna måste därför en mycket tung spolvätska
(sp. v. över 1,4) användas. Som sådan användes en
pulp med uppslammad baryt, varav tusentals ton år-
1 I oljegruvorna i Pechelbronn i Elsass, varest noggrann
undersökning utförts i detta avseende, höjdes utvinning från
Vs & I/G till 1/3 av hela den i sanden förefintliga
oljekvantiteten.
ligen importeras. Dessutom måste man anbringa
särskilt kraftiga ventilanordningar (Blow out preventers)
vid borrhålets mynning i dagen.
I förestående uppsats ha några sidor av
petroleumindustrien berörts. Det har ej varit förf:s avsikt att
fullständigt genomgå det omfattande ämnet, ej ens
att låta de olika arbetsgrenarna behandlas i
förhållande till deras resp. betydelse. Avsikten med
uppsatsen - vilken ursprungligen var ett
föredragskoncept - är endast att framlägga vissa delar av ämnet,
vilka kunna anses ha ett särskilt intresse här i landet.
Litteraturförteckning.
Utom på förf. personliga iakttagelser under vistelse i
Förenta staterna 1927-28 och Rumänien 1929-30 är
uppsatsen grundad på studier i litteraturen. De viktigaste
arbetena på området äro:
Allmänna tidskrifter (veckonummer) :
OiZ and Gas Journal, Tulsa, Okl.
Oil Weekly, Houston, Texas.
Petroleum, Berlin och Wien.
Ett sammanfattande arbete berörande alla sidor av
petroleumindustrien är D as Er dol av ENGLER-HÖFER, 5 band, 2 :a
uppl., Leipzig 1930.
Oljegeologien behandlas bl. a. i
American Ass. Petr. Geologists, (Tulsa Okl.), vars Bulletins
utkomma varje månad och Symposiums (mycket värdefulla)
med större mellanrum.
Av W. G. WOOLNOUGH ha nyligen de geologiska och delvis
även de tekniska metoderna sammanfattats i en förtjänstfull
Report ön tour of inspection of the Oilfields of the U. S. A.
and Argentina, Canberra (Austr.) 1931.
Am. Inst. Min. Het. Eng. utgiver bl. a. två årsböcker som
behandla hithörande frågor, näml. Petroleum Technology och
Geophysical Prospecting.
Vidare är att märka Comptes rendus du Congrés
International de Forage (I Bukarest 1925, II Paris 1929) och
Liége-kongressens (1930) förhandlingar, samt Jahrbuch des
Deut-schen Nationalen Komitees fur die Int. Bohrkongr., Berlin
1929 och 1932.
Geophysical Methods of Prospecting (endast U. S. A.)
redogöras för av C. A. HEILAND i Quarterly of Colorado School of
Mines 1929.
Rumäniens oljeindustri är bl. a. behandlad i Le pétrole
en Roumanie av M. PIZANTY, Bukarest 1929, medan geologien
återfinnes i
K. KREJCI-GRAF: Die rumänischen Erdöllagerstätten,
Stuttgart 1929.
De svenska elektriska metoderna äro beskrivna bl. a. av
K. SUNDBERG i W. B. A. 1929 samt av SUNDBERG, LUNDBERG,
EKLUND i S. G. U. :s årsbok 1923, varav inom den närmaste
tiden en ny betydligt utvidgad upplaga utkommer.
Förteckning över litteraturen om sistnämnda metoder finnes f. ö.
årligen införd i G. F. F.
NOTISER ====
Jernkontorets tekniska diskussionsmöte. Vid
Brukssocietetens ordinarie sammankomst i Jernkontoret
komma lördagen den 28 maj 1932 kl. 10 f. m. att
företagas offentliga diskussioner rörande följande
överläggningsämnen: 1) Olycksfall vid gruvor och järnverk och
deras förebyggande. Inledare: major E. Frydén,
civilingenjör N. Lundeberg och bergsingenjör T. Fahlman.
2) Praktiskt geologiska arbetsuppgifter i mellansvenska
järngruvor. Inledare: professor P. Geijer och
statsgeologen fil. dr N. H. Magnusson. 3) Slagprovet och dess
betydelse vid materialkontroll å järn och stål.
Inledare: bergsingenjör G. Malmberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
