Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 MAJ 1932
BERGSVETENSKAP
39
*" ’* .". P.°’.creJ1loN9l -.
Fig. 7. Greologisk översiktskarta över Sydrumäniens oljedistrikt (huvudsakligen eiil. Krejci och Pustowka).
Profil I
II
III
IV
Fig. 8. Profiler genom sydrumänska oljeområdet (jämför kartan fig. 7).
i förgrunden, dess större insteg har emellertid
geofysiken fått.
Det kan frågas varför man fortfarande letar
oljestrukturer i Rumänien under en tid, då landet har
sådana svårigheter med sin överproduktion.
Anledningen härtill är, att de nu producerande oljefälten
ej tyckas innehålla några avsevärda reserver, varför
de största bolagen genom undersökningsarbeten söka
erhålla nya tillgångar. Dessutom befordrar det
rådande koncessionssystemet nya oljeletningar.
De första geofysikaliska metoder som tillämpades
voro elektriska potentialmetoder (1922-27), varmed
två nya saltkärnor i norr lokaliserades. Senare ha
både seismiska och gravimetriska metoder tillämpats
och befunnits lämpliga i de norra distrikten för
lokaliserande av saltmassor, medan de ej haft någon
större framgång på de sydliga, nu särskilt aktuella,
slutna antiklinalerna. Orsaken härtill har varit att
inom de pliocena lagren förekomma dels inga
relativt djupa, uthålliga lager med hög elasticitet, dels
inga lager med en specifik vikt som avviker från
övriga lager i tillräckligt hög grad för att deras
inverkan å gravitationen på jordytan praktiskt skall
kunna uppmätas. Saltkärnorna själva anses även
ligga för djupt i förhållande till sin storlek för att
kunna påvisas med någon geofysikalisk metod.
Den elektromagnetiska prospekteringsmetoden
system Sundberg introducerades i Rumänien 1927 och
sedan dess ha här av svenskarna 130
ingenjörsarbetsmånader presterats medan ytterligare ett 40-tal
redan äro kontrakterade.
De senaste åren har denna
metod varit den utan
jämförelse mest använda
geofysikaliska oljeletningsme-toden i Rumänien.
Av resultatet kan med
hänsyn till
kontraktsbestämmelser endast en
generell profil angivas (fig. 9).
De elektromagnetiska
strukturmätningarna giva
ju som på andra ställen
i litteraturen omnämnts1
som resultat djup och
ledningsförmåga hos vissa
skiktserier, vilka i
förhållande till de omgivande
lagren äro goda ledare.
Dessa skiktserier kunna
vara mycket omfattande,
och med en
ledningsförmåga, som varierar
relativt mycket från skikt till
skikt, men av vikt är att
lagrens ledningsförmåga,
längs skiktningsplanen är relativt konstant. I
Rumänien har det visat sig, att de individuella lagren
äro föga uthålliga i skiktningsplanet, men genom att
mätningarna omfatta en hel serie dylika skikt kan
korrelationen från punkt till punkt genomföras utan
svårighet. Av betydelse för mätningarna är även
att ledningsförmågan såsom visats dels vid prov på
utgåenden, dels genom direkta mätningar i borrhål i
allmänhet tilltager med djupet.
Profilen (fig. 9) är konstruerad ur ett flertal
"ledhorisonter", skilda åt genom "horisontväxlingar",
beroende på lagerutspetsningar. Det observerade
djupet uppgår till 100 å 300 m. Av figuren synes
huru man fastställt antiklinaler (av sluten typ,
emedan ledhorisonten hela tiden ligger i levantin).
Markytan är i profilens södra del till flera tiotals m
djup täckt av kvartära avlagringar.
Produktionsmetoder.
I Rumänien utvinnes olja genom dels
brunnsgrävning (i Östrumänien), dels gruvarbete med
schakt och orter samt dels, och till övervägande del,
borrning.
Gruvarbete med schakt och orter påbörjades för
första gången i Rumänien i Campina, där schakt
sänktes och orter drevs i den oljeförande, relativt
gasfria sanden. Oljan utvinnes med denna metod
mycket fullständigare än genom borrning - ut-
Jämför litteraturförteckningen vid uppsatsens slut.
p m.________zooo m.
’fcec m.________sooc m.
Scocm.________spffc m,. ______icoocn
JfC
tätt \
; ^\
dntiktinal.
\^
^~^
’<^^^
^~"~~-~-^E7e£/r«
k ledhoriscnt.
^___ –– –––– –
~~ ’ - . - -,
^JynkKn*l. ^
^-^
"^~-^.
- –––- ––––- -^
jynklinal. ____ ,
^–^
––– 2/M
Köjdtkala
O m 200 300 400 500 rn
Fig. 9. Schematisk geoelektrisk profil från Sydrumänien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
