Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
12 NOV. 1932
var därför av betydelse att få traverskraften så nära
sågbädden som möjligt för att lätt och utan risk för
skador få in de stora blocken. När dessa lyftats in
så nära väggen som möjligt, lades de på rullar av
trä, ca 15 cm i diameter, skodda med ringar i
vardera änden och dessutom försedda med hål för
hävstängerna. Blocket lyftes vid yttre änden av
traver-sen, varigenom det på rullarna fördes fram under
sågramen. Då sågarna voro placerade nära dörrarna,
behövde hävstängerna användas endast för att få in
bakänden av blocken under ramen. En ramsåg för
4 X 2 X 2 m block fylldes på en timme, varvid även
de sågade skivorna uttogos under denna tid. De nyare
sågarna fylldes på så sätt, att blocken placerades på
en stor vagn. vilken på räls spelades fram under
sågramen, där vagnen förankrades. Vid uttagningen av
den sågade marmorn, spelades hela vagnen ut igen,
och skivorna plockades bort med hjälp av traversen.
Denna metod användes vid alla moderna verk.
Viktigt är, att de dyrbara sågmaskinerna utnyttjas så
mycket som möjligt, varför ombytet bör kunna
försiggå raskt.
Vid verket fanns även en fabrikationsavdelning,
där fyra cirkelsågar användes. Klingorna voro av
den vanliga sorten, 40 cm i diameter, med
karborun-dumskär, och gjorde liksom i Sverige l 400 å 1500
v/min. Även klingor med 600 mm diameter användas.
Belgien har även en avsevärd tillverkning av
maskiner för marmorindustrien. Förf. besökte S. A. Le
Progrés Industriel Namurois, Namur, sedan några
år tillbaka sammanslaget med två andra liknande
verkstäder. Man tillverkar tre olika typer av
ramsågar för marmor. Den äldre, även i Sverige kända
typen konstrueras numera icke så, att två sågar
drivas från samma axel, utan sågarna drivas antingen
från en remdriven mellanrörelse eller, vilket är den
modernaste anordningen, separat med rem från egen
motor. Dessa äldre ramsågskonstruktioner ha den
olägenheten, att ramen vid påbörjandet av sågningen
av ett högt block kommer att gippa. För att
förhindra detta kan man förlänga vevstaken, men detta
måste ske, allteftersom ramen sågas ned, och för
ändamålet måste sågen stannas. Detta är dock
olämpligt, enär det lätt blir en valk på den sågade
marmorytan för varje gång sågramen sättes i gång
på nytt. Man har därför konstruerat ramar, som
röra sig i en båge med en radie av ungefär samma
längd som blocket. Den nyaste konstruktionen går
ut på att vevstaken skall kunna förlängas under
gången och torde vara den som bäst fyller anspråken
på en väl utförd sågning.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Kemi och
bergsvetenskap sammanträdde till bergsafton fredagen
den 14 oktober 19321 kl. 19,30 å föreningens lokal i
Stockholm. Sammanträdet öppnades av ordf., myntdirektör
Alf Grabe. Sedan bergsingenjörerna P. J. G. Morsing
och friherre Stig Leijonhufvud utsetts att jämte
ordföranden justera dagens protokoll, godkändes efter
anmälan som ledamot av avdelningen bergsingenjör Pei
Matton Sjöberg.
Bergsingenjör Olof Eklund höll därefter ett föredrag
om "Guld^ och silverbergstruket i västra Sumatra", som
kommer att tryckas i Teknisk tidskrift.
Professorn greve Bo Kalling lämnade ett av
skioptikonbilder illustrerat meddelande under titel: "Något om
de rostfria stålens nuvarande användningsområden."
Först redogjordes i korthet för dessa ståls egenskaper
och sammansättning. De indelades i tvenne
huvudgrupper: ferritiska med 12-20 % Cr samt austenitiska med
15-25 % Cr och 8-20 % Ni. Bland viktiga andra
tillsatser märkes Mo, som ökar den kemiska
motståndsförmågan.
Karakteristiskt är att kemiska motståndsförmågan är
förenad med goda mekaniska hållfasthetsegenskaper och
slitstyrka mot eroderande vätskor. Polerad yta
bibehåller sin glans i motsats mot vad förhållandet brukar vara
i fråga om andra kemiskt motståndskraftiga metaller.
Värmebeständigheten är förenad med hög hållfasthet vid
höga temperaturer.
Medelst ett stort antal bilder belystes materialets
användning inom de kemiska och livsmedelsindustrierna,
arkitekturen och heminredningen samt
vattenbyggnadstekniken (Assuandammen). På vissa områden spela
stålen i fråga en mycket viktig roll. Vad som visades gav
ett starkt intryck av den höga ståndpunkt
manufaktureringen och bearbetningen redan uppnått.
Förbrukningen befinner sig i starkt växande och
passerade redan för flera år sedan gränsen 100 000 ton per
år. Det höga priset verkar på åtskilliga områden
hindrande. Tal. trodde knappast, att det skulle sjunka
särdeles mycket under överskådlig tid, varför rostfritt
materials .användande för t. e. fartygsbygge nog t. v. ej
skulle visa sig ekonomiskt.
H. C.
NOTISER
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av nov. och äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,016 % svavel, 0,025 fosfor) kr. 96:-
per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn netto per
30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt, svenska kr. 230-290.
3) Talstråd, " 0,65 " " " 266-320.
4) Yalsat martinjärn, mjukt, grundpris " " 185-210.
5) Yalsat lancashirejärn, " " " 290.
För rubrikerna 2-5 avser noteringen l 000 kg fob
exporthamnen netto per 30 dagar.
Gjuttackjärn :
Engelskt nr l............................Sh. 61- O l pr 1016 kg fob
" " 3............................ " 58- 6 J verkets docka.
F err olegeringar :
Ferrovolfram 80/85 % kolfri.... £ O- l- 7-| + 20% pr Ib
Volfram.
Ferrokrom 60/70 % 2/4% C.... " 30-10- O
4/6% C.... " 22-0- O
" Kolfri legering .... " O- l- O per Ib Cr.
Krom, metallisk........................ " O- 3- 3 per Ib Cr.
Ferrovanadin 85/40 %................ " 0-12-8 per Ib Ya.
Metaller:
Aluminium: tråd .... Kr. 2: 35 Tenn: eng. i tackor Kr. 3: 80
" tackor " 2:05 Zink: hytt i tackor " 0:44
" omsmält,, 1:75 Nickel: i kulor 99,5
Koppar: tackor:raff. " 0:85 -100 % Xi ........ " 5:00
Bly: hyttackor........ " 0:35
Priserna gälla för metaller pr kg banfritt Stockholm, i
tillräckligt stora poster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
