Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 DEC. 1932
BERGSVETENSKAP
91
snabbt fastställa Höfers
vinkel.
En framställning av Höfers
vinkel har föreslagits av
Bornhardt (19.10, 157) och
antagits av tyska
normaliseringsutskottet (Oberste-
Brink 1930, 146). Det av
W. Salomon (1911, 512)
föreslagna åskådliggörandet av
hans vinkel anser jag för
komplicerat och föga
åskådligt; dessutom är det svårt
att komma ihåg tecknens
betydelse. Åskådliggörandet av
Haarmanns vinkel omtalas
längre fram.
Utefter glidreporna kunna
bergartsblocken hava rört sig
i ena eller andra riktningen.
Antaga vi för de vidare
framställningarna att blott
hängandet av
förkastningsytan har rört sig, liggandet
däremot varit fast, så kan
denna hängande del hava
rört sig i två riktningar.
Vetenskapligt och praktiskt är det viktigt att kunna
angiva den relativa rörelseriktningen. Om det är
hängandet eller liggandet, som faktiskt rört sig,
visar sig ofta först senare vid en
översiktsframställning av alla iakttagelserna, som t. e. vid mina
här-nedan omnämnda undersökningar av Idkerberget.
Denna fråga kan hava den allra största betydelse.
För fastställandet av den verkliga rörelsen har
Höfer (1917, 61) angivit fem iakttagelsemoment, av
vilka de fyra första äro oanvändbara. Som det femte
angiver han rutschlapparna: "der Rutschbelag
er-scheint manchmal stellenweise ausgewalkt und zeigt
dort gelapptes Ende. Wird ein Teig ausgewalkt,
Fig. 5.
Glidzon i metamorf kalk, Tuna Hästberg. Den mot åskådaren vända sidan har rört sig
uppåt, l: 3.
so sind seine Ränder in Richtung der Bewegung der
Walze ausgelappt; die konvexen Stellen der Lappen
liegen in der Bewegungsrichtung, so auch bei den
Rutschlappen. Das Lappenende ist gegen seine
Um-gebung um weniges, oft nur einen Bruchteil eines
Millimeters, erhoben." I denna beskrivning kunde
man helt instämma. Den omgivande texten är dock
olycklig, och beskrivningen belyses av en felaktig
schematisk teckning. En verklig glidyta har i
sammanhang med klarläggandet av rörelseriktningen så
vitt jag vet hittills icke avbildats.
Vid Georgsmarienhtitte blevo 9 ton tunga
martingöt förvalsade och sedan i rödglödgat tillstånd
avklippta till valsämnen.
Därvid bildades glidytor eller
skärzoner, motsvarande de
naturliga glidytorna. Fig. 3 och
.4 återgiva sådana
"Scher-flächen". Man ser glidrepor i
övre delen av glidytan, där
materialet är avskuret glatt,
om också under
haksiagfor-mig deformation. Efter denna
glatta avskärning har
materialet vidare slitits sönder, så
att man ser en skrovlig yta,
som i motblockets
rörelseriktning ryckts sönder
terrassformigt. Betraktar man
glidytan, ser man en egenartad
girlandform för
sönderryck-ningen. Om också denna
avrundats till en mer eller
mindre likformigt vågig linje, så
se vi dock i allmänhet
arkader, vilkas öppningar ligga
i motblockets rörelseriktning.
Blott några få i naturen
Fig. 4. Glidyta på ett i rödglödgat tillstånd sönderskuret martinstålgöt. Något förminskat. iakttagna exempel kunna Ilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
